RYSSLAND: Konkret hot utfärdat mot Ukraina

2023 03 24

Ryssland riktar ett direkt och allvarligt kärnvapenhot mot Ukraina.

Bakom det hätska uttalandet står expresidenten och numera vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd Dmitrij Medvedev, rapporterar Sky News med hänvisning till ryska nyhetsbyrån Interfax.

Varningen gäller om Ukraina skulle göra ett försök att ta tillbaka den annekterade halvön Krym. En aktion som Ryssland anser skulle legitimera ett svar med “absolut alla vapen”.

Även kärnvapen.

– När det gäller några allvarliga offensiver som involverar ett försök att återta Krym är det helt klart att detta kommer att fungera som grund för användning av alla skyddsmedel, säger Dmitrij Medvedev.

– Inklusive de som tillhandahålls av den grundläggande doktrinen om kärnvapenavskräckning, när användningen av alla typer av vapen mot Ryssland utgör ett hot mot statens existens som sådan.

Intrång i "statens existens"

Expresidenten fortsätter att upprepa budskapet att ett försök att "splittra en del av den ryska staten" skulle vara liktydigt med ett intrång i själva “statens existens”.

– Därför, dra era egna slutsatser, finns det uppenbara skäl för att använda vilka vapen som helst. Absolut vilka som helst, varnar Medvedev och tillägger:

– Jag hoppas att våra “vänner” på andra sidan havet inser detta.

Upprepat mantra

Att Ryssland är beredda att använda kärnvapen om landet står inför ett “existentiellt hot” har länge varit ett mantra som upprepats av Vladimir Putin och den ryska regimen.

– Vi har ett säkerhetskoncept som på ett tydligt sätt säger att vi kan och kommer att använda kärnvapen om det finns ett hot mot statens existens, sa Kremls talesperson Dmitrij Peskov till amerikansk tv i början av invasionen.

"Högsta risken på decennier"

Den senaste tiden har flera talespersoner för Putinregimen uttalat sig om att risken för en kärnvapenkonflikt har ökat.

– Jag skulle inte vilja dyka in i en diskussion om huruvida sannolikheten för en kärnvapenkonflikt är hög i dag, men den är högre än något vi har sett under de senaste decennierna. Låt oss uttrycka det så, sade Sergej Ryabkov, vice utrikesminister i Ryssland, enligt Reuters tidigare i veckan.

Ett budskap som Medvedev bekräftar. Hotet om en kärnvapenkonflikt “har vuxit”, svarar han på en direkt fråga från en journalist.

Ukrainskt territorium sedan 1954

Krym annekterades olagligt redan 2014. Enligt Putin skedde det med anledning av att skydda etniska ryssar som bor på halvön från “förtryckande högerextremister”.

En regional folkomröstning ägde rum, vars legitimitet fullständigt förkastades av den internationella omvärlden, och resultatet visade att 97 procent av de röstade hade sagt ja till att Krymhalvön skulle anslutas till Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen därefter blev ett faktum förra året har Ukraina vid upprepade tillfällen deklarerat att man tänker återta regionen.

– Vi kommer inte att glömma att Rysslands krig mot Ukraina startade med ockupationen av Krym. Detta ryska krig började med Krym och måste sluta med Krym – dess befrielse, har landets president Volodymyr Zelensky framhållit.

Krym var ursprungligen en del av det ryska imperiet, men överlämnades 1954 till Ukraina av den dåvarande sovjetledaren Nikita Chrusjtjov.

LÄS MER: Ryskt missillager utslaget på Krymhalvön

LÄS MER: Förutspår slutet för Putin – om Ukraina tar tillbaka Krym

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Natoländer riskerar kritiskt dygn – Sverige kopplas in

2025 02 07

Imorgon lördag kommer Estland, Lettland och Litauen att bryta sig loss från Ryssland.

De tre baltiska Natomedlemmarna kommer då att kapa ledningarna till det stora ryska elsystemet.

Händelsen har förberetts i över tio år och beskrivs som en ny era då länderna till slut vänder blad från sitt sovjetiska förflutna.

Kritiskt dygn väntar

Men övergången är inte riskfri.

Ett kritiskt dygn väntar under mellanperioden när Baltikum inte tillhör något större synkronområde.

Ingenting får då gå fel.

Systemet är mycket känsligare och kan kollapsa vid tillräckligt stora störningar.

Av det skälet har Svenska kraftnät och deras kabel NordBalt kopplats in för att säkra upp baltländernas elsystem.

– Alla dessa länkar är likströmsledningar, men NordBalt spelar en mycket viktig roll då den har funktionalitet som kallas aktiv frekvensreglering. Det innebär att den kan hjälpa till att aktivt hålla frekvensen i det baltiska synkronområdet, säger Pontus de Maré, driftchef på Svenska Kraftnät, i ett uttalande.

Sveriges viktigaste bidrag

Den svenska myndigheten har under flera år följt de baltiska ländernas väg fram mot helgens historiska ögonblick.

Sjökabeln NordBalt, som går mellan Nybro i Småland och Klaipéda i Litauen, beskrivs som det viktigaste bidraget från Sverige i de tre ländernas frigörelseprocess.

– Proceduren på lördag inleds med att de baltiska staterna kopplar bort sina växelströmsledningar mot det ryska synkronområdet. Det baltiska elsystemet blir då en egen elektrisk ö, och innan de kan ansluta till det europeiska behöver de göra ett antal tester för att säkerställa att systemet är tillräckligt stabilt, säger Pontus de Maré. 

Ska vara redo på söndag

Frigörelsen från Ryssland är till stor del symbolisk.

De tre nationerna har inte köpt rysk eller belarusisk el sedan maj 2022 och skillnaden för ländernas invånare bör därmed bli marginell.

– Går allt som planerat kopplar man bort sig på lördag morgon, gör testerna och ansluter sig till Kontinentaleuropa tidig eftermiddag på söndagen, säger Pontus de Maré.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Krisbesked för Coop – “läget är alarmerande”

2025 02 07

Coops kris tycks inte veta vägs ände.

Matjätten, som fram till 1990-talet var Nordens största företagsgrupp, går med brakförlust.

Rörelseförlusterna för 2022 och 2023 landade på över 1,4 miljarder kronor och företaget saknar dessutom en permanent vd.

I Coop Syd, där bolaget har omkring 90 butiker, rasar förlusterna som värst, rapporterar Dagens Nyheter.

Och nu slår experterna larm igen.

– Läget är alarmerande efter år av ekonomiska bakslag. Coop Syd har inga muskler kvar trots försäljningen av tolv fastigheter i början av 2023, säger Thomas Ohlén, senior analytiker på Dagligvarunytt, till tidningen.

"Gigantiskt dråpslag"

Coop Syd är Coops tredje största förening. Dess vd Martin Runquist slutade plötsligt i januari efter fem år på posten. Coop själva vill inte kommentera om han avgick eller fick sparken, utan säger att skilsmässan skedde i samförstånd.

Vad som däremot är klart är att krisrubrikerna kring matjätten avlöst varandra under det senaste året.

Strax före jul kunde Dagligvarunytt efter en granskning konstatera att Coops mindre och medelstora butiker förlorat 200 000 kunder på bara ett år.

Över två år handlar det om 400 000 som sagt tack och hej och hittat nya butiker.

Branschtidningen kallade avslöjandet för ett “gigantiskt dråpslag” för Coop.

– Det indikerar att Coop Syd kommer att presentera nya svaga årssiffror när bokslutet väl blir klart, säger Thomas Ohlén till DN.

LÄS MER: Svensk matjätte ger besked – höjer priserna snart

"Måste stoppa blödningen"

Kundtappet är ytterligare en väckarklocka för Coop som alltså redan är hårt pressade.

Coops marknadsandelar har krympt ända sedan 60-talet och inför 2024 drog man ned på kostnader värda 300 miljoner kronor. Bland annat blev 100 personer av med jobbet som en konsekvens.

I somras tvingades kedjan även göra sig av med mängder av butiker i Danmark.

Om trenden inte går att vända kan Coop vara illa ute.

– Coop supermarkets kundstock sjunker snabbt. Kedjan måste få stopp på blödningen, sade Fredrik Bendz, analytiker vid undersökningsföretaget Yougov, till Dagligvarunytt i december.

Foto: Coop Sverige

Text: Redaktionen