6 februari 2026

RYSSLAND: Konkret hot utfärdat mot Ukraina

2023 03 24

Ryssland riktar ett direkt och allvarligt kärnvapenhot mot Ukraina.

Bakom det hätska uttalandet står expresidenten och numera vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd Dmitrij Medvedev, rapporterar Sky News med hänvisning till ryska nyhetsbyrån Interfax.

Varningen gäller om Ukraina skulle göra ett försök att ta tillbaka den annekterade halvön Krym. En aktion som Ryssland anser skulle legitimera ett svar med “absolut alla vapen”.

Även kärnvapen.

– När det gäller några allvarliga offensiver som involverar ett försök att återta Krym är det helt klart att detta kommer att fungera som grund för användning av alla skyddsmedel, säger Dmitrij Medvedev.

– Inklusive de som tillhandahålls av den grundläggande doktrinen om kärnvapenavskräckning, när användningen av alla typer av vapen mot Ryssland utgör ett hot mot statens existens som sådan.

Intrång i "statens existens"

Expresidenten fortsätter att upprepa budskapet att ett försök att "splittra en del av den ryska staten" skulle vara liktydigt med ett intrång i själva “statens existens”.

– Därför, dra era egna slutsatser, finns det uppenbara skäl för att använda vilka vapen som helst. Absolut vilka som helst, varnar Medvedev och tillägger:

– Jag hoppas att våra “vänner” på andra sidan havet inser detta.

Upprepat mantra

Att Ryssland är beredda att använda kärnvapen om landet står inför ett “existentiellt hot” har länge varit ett mantra som upprepats av Vladimir Putin och den ryska regimen.

– Vi har ett säkerhetskoncept som på ett tydligt sätt säger att vi kan och kommer att använda kärnvapen om det finns ett hot mot statens existens, sa Kremls talesperson Dmitrij Peskov till amerikansk tv i början av invasionen.

"Högsta risken på decennier"

Den senaste tiden har flera talespersoner för Putinregimen uttalat sig om att risken för en kärnvapenkonflikt har ökat.

– Jag skulle inte vilja dyka in i en diskussion om huruvida sannolikheten för en kärnvapenkonflikt är hög i dag, men den är högre än något vi har sett under de senaste decennierna. Låt oss uttrycka det så, sade Sergej Ryabkov, vice utrikesminister i Ryssland, enligt Reuters tidigare i veckan.

Ett budskap som Medvedev bekräftar. Hotet om en kärnvapenkonflikt “har vuxit”, svarar han på en direkt fråga från en journalist.

Ukrainskt territorium sedan 1954

Krym annekterades olagligt redan 2014. Enligt Putin skedde det med anledning av att skydda etniska ryssar som bor på halvön från “förtryckande högerextremister”.

En regional folkomröstning ägde rum, vars legitimitet fullständigt förkastades av den internationella omvärlden, och resultatet visade att 97 procent av de röstade hade sagt ja till att Krymhalvön skulle anslutas till Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen därefter blev ett faktum förra året har Ukraina vid upprepade tillfällen deklarerat att man tänker återta regionen.

– Vi kommer inte att glömma att Rysslands krig mot Ukraina startade med ockupationen av Krym. Detta ryska krig började med Krym och måste sluta med Krym – dess befrielse, har landets president Volodymyr Zelensky framhållit.

Krym var ursprungligen en del av det ryska imperiet, men överlämnades 1954 till Ukraina av den dåvarande sovjetledaren Nikita Chrusjtjov.

LÄS MER: Ryskt missillager utslaget på Krymhalvön

LÄS MER: Förutspår slutet för Putin – om Ukraina tar tillbaka Krym

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


20 juni 2026

Ny regel när du handlar i matbutik – gäller från 1 juli

2026 06 20

Möjligheten att betala i matbutiken förbättras.

Från och med den 1 juli sker en regeländring som ska göra det lättare att betala i matbutiken.

Ändringen sker efter ett initiativ från Riksbanken.

Då kan du betala

Från den 1 juli blir det möjligt att göra betalningar med betalkort – även om internetkopplingen till banken har gått ner.

Riksbanken har kommit överens med bankerna, handeln och kortföretagen att så kallade offline-betalningar ska bli möjliga när man vill köpa exempelvis mat, medicin och drivmedel, rapporterar SR.

– När datakommunikationen går ner, då genomförs det här köpet helt enkelt inte online, utan det kommer istället lagras i ett offline-läge i betalterminalen tills datakommunikationen kommer igång igen, och köpet då så att säga rasslar igenom, säger Maria Lundström, enhetschef på Riksbanken, till radiokanalen.

Köp när internetkopplingen till banken ligger nere kommer att bli möjliga om du har ett betalkort med ett chip.

Offline-betalningar ska gå att göra under en vecka för sammanlagt några tusenlappar.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar - orsakar rusning

”Störningar när man minst önskar det”

I matbutikerna ser man positivt på förändringen.

– Ur en beredskapssynpunkt, där vi står just nu i samhället så är det en jätteviktig del för att vi ska kunna ta betalt vid eventuella kriser och vad som helst som än kan hända. Ofta när det sker störningar så är det ju när det är som minst önskat, kan man säga, säger Viktoria Rubin, som driver en matbutik utanför Karlskrona.

90 procent av betalningarna i matbutiker görs idag med betalkort, enligt siffror från Riksbanken. Bara 5 procent av kunderna betalar kontant.

Möjligheten till offline-betalningar ses därför som en viktig beredskapsfråga. Riksbanken vill öka motståndskraften vid störningar i det digitala betalningssystemet.

”En milstolpe” i beredskapsarbetet

I oktober förra året meddelade man därför att offline-betalningar ska göras möjliga, och den 1 juli blir förändringen verklighet.

– I Sverige betalar vi i hög grad digitalt och användningen av kontanter är låg. Att allmänheten ska kunna betala med kort för exempelvis livsmedel och mediciner även vid avbrott i datakommunikationen, det vill säga offline, är en milstolpe i vårt intensifierade arbete med att stärka beredskapen, sade riksbankschef Erik Thedéen i ett uttalande när nyheten presenterades.

LÄS OCKSÅ: Sverige slår USA - hamnar en plats före

Foto: Axfood

Text: Redaktionen


20 juni 2026

Sibirien under attack

2026 06 20

Sibirien har attackerats på lördagen.

Ukraina fortsätter att genomföra stora attacker långt inne i Ryssland.

På lördagen har Sibirien attackerats – och lokala invånare vittnar om stora explosioner.

Explosioner vid viktig anläggning

Ukraina uppges under lördagen ha riktat en drönarattacket mot oljeraffinaderiet i staden Tyumun i västra Sibirien.

Staden och det viktiga raffinaderiet är beläget 1 900 kilometer från Ukraina, rapporterar Kyiv Post.

Guvernören för Tyumenregionen, Alexander Moor, gick vid middagstid ut med en drönarvarning.

13.36 uppgav han att attacken hade avvärjts, men uppgifterna motsägs av vittnesmål från lokala invånare och oberoende medier.

– Akutspecialister arbetar vid vrakplatsen. Enligt preliminära uppgifter skadades inte fabriken och de anställda har evakuerats. Jag håller situationen under personlig kontroll, meddelade Moor.

Men enligt oberoende medier och invånare i Tyumen ska Ryssland inte alls ha lyckats avvärja attacken.  

Invånare i det distrikt där raffinaderiet ligger hörde minst två explosioner, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: "Putin måste dö"

Största raffinaderiet i västra Sibirien

Samtidigt sprids också bilder från ögonvittnen, som visar hur rök stiger från den viktiga anläggningen.

Videor från lokalbefolkningen visar också hur ett stort antal brandbilar åker mot fabriken.

Oljeraffinaderiet i Tyumen är den största anläggningen för oljebearbetning i västra Sibirien, enligt tidningen.

Det har en årlig raffineringskapacitet på över 7 miljoner ton.

Ukraina kan alltså ha lyckats med ännu ett tungt slag mot den ryska oljeindustrin.

Samtidigt attackerar Ukraina också på flera andra håll, enligt rapporter.

Attacker mot det ockuperade Krym

Attacken i Sibirien ska ha ägt rum samtidigt som Ukraina genomförde en serie andra drönarattacker.

Dessa var riktade mot logistiska rutter och energiinfrastruktur i det ockuperade Krym samt i regionerna Kherson och Zaporizjzja och i Rysslands Belgorod-region, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Moskva brinner - explosioner över hela huvudstaden

Foto: President of Russia Office resp J Kingma

Text: Redaktionen