RYSSLAND: Konkret hot utfärdat mot Ukraina

2023 03 24

Ryssland riktar ett direkt och allvarligt kärnvapenhot mot Ukraina.

Bakom det hätska uttalandet står expresidenten och numera vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd Dmitrij Medvedev, rapporterar Sky News med hänvisning till ryska nyhetsbyrån Interfax.

Varningen gäller om Ukraina skulle göra ett försök att ta tillbaka den annekterade halvön Krym. En aktion som Ryssland anser skulle legitimera ett svar med “absolut alla vapen”.

Även kärnvapen.

– När det gäller några allvarliga offensiver som involverar ett försök att återta Krym är det helt klart att detta kommer att fungera som grund för användning av alla skyddsmedel, säger Dmitrij Medvedev.

– Inklusive de som tillhandahålls av den grundläggande doktrinen om kärnvapenavskräckning, när användningen av alla typer av vapen mot Ryssland utgör ett hot mot statens existens som sådan.

Intrång i "statens existens"

Expresidenten fortsätter att upprepa budskapet att ett försök att "splittra en del av den ryska staten" skulle vara liktydigt med ett intrång i själva “statens existens”.

– Därför, dra era egna slutsatser, finns det uppenbara skäl för att använda vilka vapen som helst. Absolut vilka som helst, varnar Medvedev och tillägger:

– Jag hoppas att våra “vänner” på andra sidan havet inser detta.

Upprepat mantra

Att Ryssland är beredda att använda kärnvapen om landet står inför ett “existentiellt hot” har länge varit ett mantra som upprepats av Vladimir Putin och den ryska regimen.

– Vi har ett säkerhetskoncept som på ett tydligt sätt säger att vi kan och kommer att använda kärnvapen om det finns ett hot mot statens existens, sa Kremls talesperson Dmitrij Peskov till amerikansk tv i början av invasionen.

"Högsta risken på decennier"

Den senaste tiden har flera talespersoner för Putinregimen uttalat sig om att risken för en kärnvapenkonflikt har ökat.

– Jag skulle inte vilja dyka in i en diskussion om huruvida sannolikheten för en kärnvapenkonflikt är hög i dag, men den är högre än något vi har sett under de senaste decennierna. Låt oss uttrycka det så, sade Sergej Ryabkov, vice utrikesminister i Ryssland, enligt Reuters tidigare i veckan.

Ett budskap som Medvedev bekräftar. Hotet om en kärnvapenkonflikt “har vuxit”, svarar han på en direkt fråga från en journalist.

Ukrainskt territorium sedan 1954

Krym annekterades olagligt redan 2014. Enligt Putin skedde det med anledning av att skydda etniska ryssar som bor på halvön från “förtryckande högerextremister”.

En regional folkomröstning ägde rum, vars legitimitet fullständigt förkastades av den internationella omvärlden, och resultatet visade att 97 procent av de röstade hade sagt ja till att Krymhalvön skulle anslutas till Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen därefter blev ett faktum förra året har Ukraina vid upprepade tillfällen deklarerat att man tänker återta regionen.

– Vi kommer inte att glömma att Rysslands krig mot Ukraina startade med ockupationen av Krym. Detta ryska krig började med Krym och måste sluta med Krym – dess befrielse, har landets president Volodymyr Zelensky framhållit.

Krym var ursprungligen en del av det ryska imperiet, men överlämnades 1954 till Ukraina av den dåvarande sovjetledaren Nikita Chrusjtjov.

LÄS MER: Ryskt missillager utslaget på Krymhalvön

LÄS MER: Förutspår slutet för Putin – om Ukraina tar tillbaka Krym

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Willys och Hemköp stoppar populär produkt – gäller resten av 2024

2024 07 26

Axfood har gett besked om att matjätten sätter stopp för vissa livsmedel.

Under den senaste tiden har beståndet av surströmming uppmärksammats i Sverige.

Det råder stora utmaningar för odlare och surströmmingen bedöms i viss mån vara hotad.

Livsmedelsjätten Axfood, som äger Willys och Hemköp, har gett besked om att man sätter stopp för försäljningen av surströmming och annan fisk och skaldjur under resten av året.

Långsiktigt arbete

I WWF:s senaste fiskguide har strömming från Östersjön fått rött ljus. 

Det innebär att arten bedöms som hotad och helt bör undvikas.  

– Även om det inte är det småskaliga fisket som är det stora problemet, är strömmingsbeståndets biomassa lägre och åtgärder behöver vidtas, framhåller Axfood.

– Axfoods butiker kommer därför inte att sälja surströmming under säsongen 2024. Tillsammans med leverantörer ses nu olika hållbara lösningar över för att framöver kunna erbjuda surströmming på ett långsiktigt hållbart sätt framöver. 

“Borde inte tillåtas”

Åsa Domeij, Axfoods hållbarhetschef, har uttalat sig om situationen.

– Det är det industriella och storskaliga trålfisket av sill/strömming för fodertillverkning som inte borde tillåtas eftersom det leder till utfiske och därför förstör möjligheterna för det kustnära och småskaligt garnfiske för konsumtion, till exempel surströmming.

“Blandade känslor”

En annan som har kommenterat saken är Urban Winther som är butikschef för en Willysaffär i Luleå.

– Det är ju verkligen blandade känslor. Jag har respekt för att den har blivit rödlistad och det är ju väldigt ont om strömming. De sista åren har vi inte alls fått tag i de volymer som vi önskar, säger han till Sveriges Radio.

– Det är ju en otrolig brist på det.

Nya räkor

Axfood ersätter även de svenska räkorna i butikerna av liknande skäl.

– Även den svenska räkan har rött ljus i WWF:s fiskguide. I och med att den dessutom förlorat sin miljömärkning från MSC har den tillsvidare ersatts av räkor från Norge i Axfoods butiker.

Foto: Willys Axfood

Text: Redaktionen


Bilister påverkas av ny lag – föreslår indraget körkort

2024 07 25

Från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff trots att en ny lag har gett effekt.

Under en längre tid hade flera städer problem med ungdomar som åkte runt och spelade hög musik i sina bilar.

2021 kom en ny lag som möjliggjort böter som en konsekvens för den som spelar för hög musik.

Lagen har gett effekt, men från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff för bilisterna.

Det rapporterar SVT.

Har minskat

Antalet bötfällda i bland annat Dalarna har minskat kraftigt på sistone.

– Det är glädjande att se att fler bilförare nu tar hänsyn till reglerna och till sina medmänniskor, säger Kjell Bond, som är kommunpolis i Rättvik, till SVT.

Vill se hårdare straff

Trots att den nya lagen har gett effekt vill Kjell Bond se ännu hårdare straff.

Han föreslår att indraget körkort skulle kunna leda till en ännu bättre utveckling.

– Många bilister skulle tänka sig för både en och två gånger innan de spelar hög musik om de riskerar att förlora sitt körkort, säger han.

20 000 än så länge

Det återstår att se om man nöjer sig med böter eller om indraget körkort kan bli verklighet för den som spelar för hög musik framöver.

Transportstyrelsen har i dagarna släppt ny statistik, och under årets första halvår så förlorade 20 000 svenskar sitt körkort.

– Transportstyrelsen beslutade om nästan 20 000 körkortsåterkallelser under första halvan av 2024, framhåller myndigheten.

– Det är en liten ökning på 2,6 procent jämfört med motsvarande period året innan. Återkallelserna på grund av väsentliga trafikbrott minskar tydligt. Samtidigt fortsätter återkallelserna på grund av rattfylleri eller drograttfylleri att öka. Det visar Transportstyrelsens statistik.

Tydliga riskbeteenden

Mikael Andersson, presschef på Transportstyrelsen, kommenterar siffrorna.

– Både fortkörningar och rattfyllerier är tydliga riskbeteenden i trafiken, säger han.

– En körkortsåterkallelse är en markering från samhället om ett trafikfarligt och oacceptabelt beteende, även om beslutet i sig är en renodlad trafiksäkerhetsåtgärd.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen