UPPGIFTER: Vågad motattack av Ukraina – stort bakslag för Ryssland

2023 03 21

Minst en stor explosion i staden Dzhankoi på Krym har förstört ett lager av ryska kryssningsmissiler.

Det uppger Ukrainas försvarsdepartement i ett uttalande.

– Explosionerna fortsätter processen kring demilitariseringen av Ryssland och förbereder den ukrainska Krymhalvön för avockupation.

Enligt The Guardian var missilerna avsedda att användas av Rysslands Svartahavsflotta.

– Ministeriet tog inte på sig ansvaret men, om den bekräftas, kan måndagens explosion representera en sällsynt, vågad attack av ukrainska styrkor i hjärtat av territoriet som illegalt annekterades av Ryssland 2014, skriver tidningen.

Rysslands största militärbas

Ryska tjänstemän på plats i Dzhankjoi har sagt att staden var mål för en drönarattack. Strax utanför staden har Ryssland även en militärflygbas och hela staden beskrivs av ukrainska myndigheter som Rysslands största militärbas på hela halvön.

Enligt Anton Gerashchenko, rådgivare till Ukrainas inrikesminister, cirkulerar en film på Twitter som uppges visa en tågstation i staden som drabbas av en hög smäll och en kraftig brand som följd.

Påståendet har inte verifierats, skriver The Guardian.

"Kriget slutar med Krym"

Händelsen sker bara några dagar efter Vladimir Putin besökt Krym för att markera nioårsdagen av dess annektering.

Såväl president Volodymyr Zelensky som ukrainska tjänstemän har återkommande lovat att befria halvön.

– Vi kommer inte att glömma att Rysslands krig mot Ukraina startade med ockupationen av Krim, har Zelensky tidigare sagt enligt BBC.

– Detta ryska krig började med Krym och måste sluta med Krym – med dess befrielse.

"Kan använda vilket vapen som helst"

I januari uttalade sig den ukrainska underrättelsechefen Kyrylo Budanov om att “Krym är ukrainskt territorium” och “vi kan använda vilket vapen som helst på vårt territorium”.

– Vårt mål, och vi kommer att uppnå det, är att återvända till 1991 års gränser, sade han i en intervju med ABC News.

Förutspår slutet för Putin

Ukraina har vid flera tillfällen visat kapacitet att slå tillbaka mot ryssarna på Krymhalvön.

Skulle landet i framtiden lyckas ta tillbaka regionen skulle det kunna innebära slutet för Vladimir Putin.

– Annekteringen av Krym var väldigt populär i Ryssland, även i kretsar som var kritiska till Putin. Det fanns en acceptans i det ryska samhället men också i väst. Putin kom undan med det. Att han skulle överleva en förlust av Krym politiskt, det har jag väldigt svårt att se, sade Gudrun Persson, expert på rysk utrikes- och säkerhetspolitik vid FOI, i en intervju med Dagens Nyheter i vintras.

Foto: Twitter

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen