GRETA THUNBERG: Ger besked om sin politiska framtid

2022 10 18

Klimataktivisten Greta Thunberg utesluter att göra karriär inom politiken.

Anledningen är att politiken är “för giftig”.

Det säger 19-åringen i intervju med BBC.

Hon berättar också att hon aldrig hade för avsikt att bli ansiktet utåt för den globala rörelse som uppstod för att bekämpa klimatförändringarna, efter att hon inspirerat mängder med unga personer med sin skolstrejk för klimatet.

– Det är för mycket ansvar. Ibland blir jag arg. Jag säger: “Om du tror att allt hopp i världen vilar på utbrända tonåringars axlar så är det inte särskilt bra”.

Nobbar toppmöte

Greta Thunberg kommer heller inte att delta i det stora FN-mötet om klimatförändringar, COP 27, i Egypten den 6-18 november.

– Jag behövs inte där, säger hon till BBC.

– Det kommer att finnas andra människor från de mest drabbade områdena som kommer att delta. Och jag tror att deras röst där är viktigare.

Störs av konspirationsteorier

Den 19-åriga klimataktivisten från Stockholm berättar vidare att hon under längre tid blivit utsatt för påhopp i sociala medier.

– Det jag stör mig mest på är när folk ljuger om mig och sprider konspirationsteorier. Jag kan inte ljuga, så när andra människor ljuger om mig känner jag “nej, gör det inte”.

Kritiserades av Putin

En av Thunbergs kritiker har varit den ryska envåldshärskaren Vladimir Putin.

– Jag ska göra er besvikna, men jag delar inte den gemensamma upphetsningen över Greta Thunbergs tal, sade diktatorn efter det hyllade “Hur vågar ni?”-talet av den då 16-åriga flickan på ett FN-toppmöte i New York.

– Ingen har förklarat för Greta att den moderna världen är komplex och annorlunda och människor i Afrika eller i många asiatiska länder vill leva på samma förmögenhetsnivå som i Sverige, sade diktatorn enligt Reuters.

Påverkas inte

Även USA:s expresident Donald Trump hånade Greta Thunberg och kallade henne för “alarmistisk och mentalt instabil”.

Huvudpersonen själv tar dock lätt på utspelen från världsledarna,

– Jag tycker bara det är riktigt roligt. Jag menar, de mäktigaste människorna i världen känner sig skrämda av tonåringar. Det är roligt. Det säger mer om dem än om mig, säger hon till BBC.

LÄS MER: Greta Thunbergs oväntade kärnkraftsbesked

LÄS MER: Greta Thunberg rankas som en av världens mest inspirerande kvinnor

Foto: Greta Thunberg

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Ny skatt för alla i Sverige

2025 05 22

Regeringens föreslagna finansieringsmodell för ny kärnkraft i Sverige får grönt ljus.

Det står klart efter onsdagens omröstning i riksdagen.

Riksdagen röstade i enlighet med regeringens lagförslag. Resultatet blev 154 ja mot 151 nej.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) välkomnar vad han kallar för ett ”historiskt besked”.

– En utbyggnad av kärnkraften bedöms leda till stabilare priser och lägre systemkostnader, vilket gynnar såväl hushåll som företag. Med nya kärnkraftsreaktorer banar vi väg för högre tillväxt, fler jobb och bättre förutsättningar för att klara klimatomställningen, säger han.

Ny skatt

Regeringens och SD:s målsättning är att bygga minst två storskaliga reaktorer senast 2035. Det är oklart hur mycket projektet kommer kosta. Den statliga utredning som utgör grunden för regeringens finansieringsmodell har antytt att kostnaden för fyra reaktorer kan landa på omkring 400 miljarder kronor.

Enligt den föreslagna finansieringsmodellen skulle staten täcka 300 miljarder kronor av kostnaden genom ett statligt lån som ska betalas tillbaka successivt till staten efter att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

Kraftbolag som investerar i kärnkraft kommer ska också erjbudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan den nya skatten innebära en ökad kostnad på 2 160 kronor om året för villaägare.

Läs mer här: Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

Uppmanar: Lämna ansökan

Den nya lagen om statligt stöd för investering i ny kärnkraft träder i kraft den 1 augusti 2025. Företag som är intresserade av att få statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft kan lämna in en ansökan till regeringen.

Regeringen: Två steg för finansieringen

På sin hemsida beskriver regeringen finansieringsmodellen i två steg:

- Statliga lån ges för uppförande och provdrift av nya kärnkraftsreaktorer, och för projektering och andra förberedande åtgärder. Det går inte att låna till hela investeringskostnaden, utan det krävs också tillskott av eget kapital. De statliga lånen ska betalas tillbaka successivt till staten efter det att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

- Dubbelriktade differenskontrakt är en form av prissäkringsavtal och gäller när den nya reaktorn har tagits i drift och har tillstånd att producera el på full effekt. Prissäkringsavtalet kan innebära en kostnad eller en intäkt för staten beroende på elpriset. Om genomsnittspriset på el, i det elområde där den nya reaktorn producerar, på årsbasis understiger det fastställda lösenpriset får företaget ersättning för mellanskillnaden från staten. Vid det omvända förhållandet, när genomsnittligt elpris överstiger lösenpriset, ska företaget betala mellanskillnaden till staten.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen

Föremål ska hämtas från allas bostäder – ny lag i Sverige

2025 05 22

Systemet för insamling av vissa avfall håller just nu på att läggas om.

Senast år 2027 ska en ny lag praktiseras fullt ut.

Det innebär att alla kommuner i Sverige ska hämta källsorterade förpackningar, till exempel av plast eller metall, från folks bostäder.

Syftet är att öka återvinningen och notan för insamlingen läggs på producenterna som fört ut produkterna på marknaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen. Kommunerna ska ersättas för sina kostnader av producenterna, framhöll den tidigare S-regeringen som gick fram med lagen redan 2022.

Kan bli bakslag för hushållen

Men även om förändringen ska vara gratis för hushållen riskerar den nya soporteringslagen att slå tillbaka.

Detta eftersom priset istället kan öka i matbutikerna till följd av ökade kostnader hos producenterna, rapporterar SR.

– Det är mycket dyrare att åka och hämta det här materialet hemma hos människor i Sverige jämfört med när vi alla gick till återvinningsstationen med vårt förpackningsmaterial, säger Helena Nylén, vd på Näringslivets Producentansvar, till radion.

Kritiken: får inte plats

I höstas hade 75 kommuner infört förändringen, enligt TV4. Omkring 200 återstod då att hitta en lösning för att möjliggöra insamlingen innan 2027.

Kritik mot den nya lagen har dock vädrats, både från villaägare och kommuner, främst med anledning av att det blir svårt att hitta fysiskt utrymme för att hantera föremålen.

– Vi har ju ställen idag där man inte kan hämta mat- och restavfall, till exempel. För att det är för trångt att komma dit med sopbil, det saknas vändplats och sådär, sade Frida Gustafsson, projektledare på Göteborgs stad, till kanalen i höstas.

LÄS MER: Flera kommuner går ut med samma varning

"Konsumenterna får betala"

Hämtningen av föremålen väntas innebära kostnadsökningar på flera miljarder. Innan reformen drevs igenom låg kostnaden på 15 öre per mjölkpaket. Idag har den stigit till 30 öre per paket och när systemet är fullt i bruk bedöms notan landa på 50-60 öre per paket, enligt SR.

– Räkningen för detta betalar producenterna, men i andra hand får konsumenterna betala genom ett ökat pris i butikerna, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på livsmedelsföretagen, till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen