FÖRSLAG: Hushåll borde få 10 000 kronor i stöd

2023 09 18

Hushåll måste “mutas” för att acceptera en klimatpolitik med sänkta utsläpp.

Löften om sänkt reduktionsplikt och skydd mot kostnadsökningar vägde tungt i valet 2022 när Socialdemokraterna förlorade makten till Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och samarbetspartiet Sverigedemokraterna.

Det medföljde också en omsvängning i klimatpolitiken som gett avtryck även i Europa.

– Når vi inte klimatmålen 2030 så gör vi inte det, sade också finansminister Elisabeth Svantesson (M) i en uppmärksammad intervju med Svenska Dagbladet.

Måste ha stöd från folket

Miljösystemanalytikern Per Kågeson delar uppfattningen om att Sverige sannolikt inte når sina klimatmål med nuvarande handlingsplan.

Då krävs förändring.

Men samtidigt måste man ha stöd bland befolkningen för sådana insatser – som bland annat lider av höga bränslepriser.

– Det handlar dels om att tydligt förklara varför Sverige bör finnas bland de mest ambitiösa länderna, dels om att kompensera de mest utsatta hushållen för de merkostnader som omställningen är förknippad med, framhåller Per Kågeson i Dagens Nyheter.

Förslaget: 10 000 kronor per år

Forskaren föreslår att en ekonomisk kompensation skulle vara en bra idé för att skapa ett incitament bland svenska folket att stötta åtgärder för att nå klimatmålen – men som även innebär ökade kostnader.

– Under de tuffaste åren (innan kostnaderna börjar sjunka) kan det vara rimligt att kompensera hushållen med 5 000 – 10 000 kronor per år beroende på inkomstnivå och bostadsort, uttrycker Per Kågeson.

Enligt forskaren och debattören skulle pengarna delvis kunna tas från EU:s sociala klimatfond som finns till för medlemsstater som presenterar en “social klimatplan”.

Gröna satsningar i nya budgeten

Regeringens budget förra året fick stor uppmärksamhet med anledning av kraftiga nedskärningar i fråga om klimat och miljö.

Hösten 2023 har man istället föreslagit nya satsningar för att minska utsläppen, bland annat stärker man det så kallade Klimatklivet för att stödja företag som vill dra ned på sina utsläpp i omställningen.

– Sverige ska ha en ambitiös och effektiv klimat- och miljöpolitik. Vi ska fortsätta ligga i framkant och hålla en hög fart i vår klimatomställning, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) på en pressträff.

– Det paket av åtgärder och satsningar som regeringen nu går fram med gör att Sverige kan arbeta långsiktigt och målmedvetet med klimatomställningen och minska utsläppen.

LÄS MER: Regeringen helvänder – lovar pengar till många bilägare

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen