Internationell bild sprids om Sverige – “Mycket bekymrad”

2022 11 16

Sveriges omsvängning i klimatpolitiken har gett avtryck i omvärlden.

Flera länder och aktörer har noterat att den nya regeringen för en annan klimatpolitik än den föregående, vilket väckt flera frågor. Det rapporterar Sveriges Radio.

Bilden sprids även i internationella medier, där det exempelvis uppmärksammas att Sverige inte längre har ett miljödepartement som står för sig själv.

Man pekar även på beslut som fattats som ökar de fossila utsläppen, enligt radiokanalen.

"Vågar inte hoppas på Sverige"

För närvarande pågår FN:s klimattoppmöte COP27 i Egypten. Ett flertal deltagare menar att Sverige tappar trovärdighet i sin klimatomställning.

– Vi vågar inte hoppas på Sverige som pådrivare i klimatomställningen, och det är illa nu när Sverige blir EU:s ordförandeland, säger Saher Rashid Baig från en ungdomsorganisation till SR.

"Mycket bekymrade"

Biskop Andreas Holmberg från Stockholms stift är en av deltagarna på mötet i Egypten. Han träffar många internationella aktörer från olika samfund, som undrar vad som är på gång i Sverige framöver.

 – Vi känner oss mycket bekymrade och oroade över den nya klimatpolitiken från Sveriges sida och uppfattar att Sveriges position har försvagats av den politik vi har just nu, säger han till SR och betonar att det inte handlar om en “röd eller blå fråga”.

Försvarar politiken

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) slår dock ifrån sig kritiken. Hon menar att den inte är rättvis.

– Vi flyttar fram våra positioner och driver på för en positiv omställning, världen över, säger hon till SR och hänvisar bland annat till att Sverige håller fast vid målet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader när man förhandlar med exempelvis EU.

Pourmokhtari har även tidigare försvarat regeringens miljöarbete. Hon är optimistisk kring de åtgärder relaterade till klimatet som regeringspartierna och Sverigedemokraterna enats om.

– Där finns det väldigt stora satsningar på klimatet, sade klimat- och miljöministern nyligen till SVT.

"Inte längre möjligt"

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) intervjuades förra veckan av Svenska Dagbladet gällande risken att Sverige inte når sina klimatmål.

– Gör vi det inte så gör vi det inte, svarade ministern och fick mycket kritik för sitt uttalande.

När det gäller det globala 1,5-gradersmålet är dock flera svenska forskare pessimistiska.

– Teoretiskt är det möjligt att nå, men det är inte längre praktiskt eller politiskt möjligt att nå det målet, säger Björn-Ola Linnér, professor och forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet, till Dagens Nyheter.

"Stora effekter"

Han får medhåll av Victor Galaz, forskare vid Stockholm Resilience Center på Stockholms universitet.

– Att det kanske är omöjligt att nå 1,5-gradersmålet, det har vi misstänkt länge. Det kan bli en fråga som kommer upp under COP27. Men det är värt att komma ihåg varför det finns en ambition kring 1,5 grader, en högre uppvärmning kommer att ha väldigt stora effekter på människor och viktiga ekosystem, säger han till DN.

Foto: A. Humphries

Text: Redaktionen

Soldater spränger sig själva i luften – chockuppgifter från Ryssland

2025 01 14

Att Ryssland får hjälp av Nordkorea i kriget mot Ukraina är välkänt.

Omkring 10 000 nordkoreanska soldater uppges delta i strider i ryska Kurskregionen, som delvis ockuperas av ukrainska trupper.

Nu kommer nya uppgifter om den nordkoreanska krigsinsatsen.

Den sydkoreanska underrättelsetjänsten (NIS) har släppt en unik rapport om antalet nordkoreanska förluster på slagfältet.

Enligt rapporten har Nordkorea förlorat omkring 3 000 soldater. Siffran omfattar 300 döda soldater och 2 700 skadade.

– De massiva förlusterna är ett resultat av nordkoreanska soldater brist på förståelse för modern krigföring, framhåller NIS i ett uttalande.

Vidare uppger underrättelsetjänsten att nordkoreanska soldater beordras att öppna eld mot drönare, vilket gör dem till enkla mål på marken.

Det finns också uppgifter som tyder på att nordkoreaner agerar ”lockbete” för att locka fram ukrainska drönare.

Släpper sensationella uppgifter

Utöver förlustsiffrorna förekommer uppgifter i rapporten som beskrivs som ”sensationella”.

NIS hävdar att nordkoreanska trupper har instruerats att begå självmord för att undvika att bli tillfångatagna av den ukrainska armén.

Enligt underrättelsetjänsten beordras soldaterna att spränga sig själva i luften om de riskerar att hamna i fiendens händer.

Video på krigsfångar

I helgen publicerade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en video på två nordkoreanska krigsfångar.

Den ena soldaten berättar att han inte visste att han skulle delta i strider. Soldaten uppger att han skickades till Ryssland för att delta i en militärövning. 

Ukraina är redo att överlämna nordkoreanska krigsfångar till Nordkorea om landets diktator Kim Jong-un organiserar en fångutväxling med ukrainare som tillfångatagits i Ryssland.

Kan hoppa av till grannlandet

Sydkorea har öppnat för att ta emot avhoppande nordkoreanska soldater.

NIS uppger att de för samtal med Ukraina om saken.

– Om soldaterna begär avhopp till söder är deras vilja av högsta prioritet eftersom nordkoreaner betraktas som sydkoreanska medborgare enligt lag, framhåller den sydkoreanska underrättelsetjänsten.

Foto: J Kingma resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen