Forskare varnar för svenska folkets humör

2023 02 23

Det visar ny statistik från Statistiska centralbyrån, SCB.

Och enligt Gunnar Andersson, professor i demografi vid Stockholms universitet, är det sannolikt en genomgripande pessimistisk syn på framtiden som ligger bakom utvecklingen.

– Ska man skaffa barn då ska man ha hopp och tillförsikt om framtiden. Man kan framför allt se se en nedgång av barnafödandet hos barnlösa par som inte skaffar sig ett första barn, säger han till Sveriges Radio.

Lägst på 17 år

Antalet nyfödslar under fjolåret var det lägsta på 17 år. 

Trenden har dock pågått under tio års tid – med undantaget för 2021 då barnafödandet gick upp något.

Och fortsätter svenskarna att i mindre utsträckning göra barn kan det orsaka problem för hela landet på sikt, menar Gunnar Andersson.

– På samhällsnivå kan det bli problem. På lång sikt blir det väldigt skeva åldersstrukturer om det inte kommer yngre i befolkningen som fyller på som framtida förvärvsarbetare som ska ta hand om de äldre i samhället, säger professorn.

Lägsta på 54 år på sina håll

I statistiken utmärker sig 22 kommuner och två län (Västernorrland och Norrbotten) – där var det antalet födda det lägsta på över 54 år.

– Vår nuvarande tidsserie över antal födda i Sverige börjar 1968. Man får gå ännu längre tillbaka i tiden för att finna år då det föddes färre barn i de här länen och kommunerna, eller i områdena som motsvarande dem på den tiden, säger Ann-Marie Persson, befolkningsstatistiker på SCB, i ett pressmeddelande.

Samma mönster i andra länder

Totalt föddes 104 734 barn i Sverige förra året. Det är 9 529 färre än året dessförinnan.

– Det är svårt att säga exakt vilka faktorer som ligger bakom det minskade barnafödandet under 2022. Men vi ser att antalet födda barn per kvinna minskar bland både Sverigefödda och utrikesfödda kvinnor. Mönstret med minskat antal födda barn är detsamma även i Norge och Danmark, säger Lena Lundkvist, demograf på SCB.

Befolkningen ökar

Samtidigt som barnafödandet sjunker kraftigt ökar dock ändå den svenska befolkningen.

Den 31 december 2022 fanns 10 521 556 folkbokförda personer i Sverige. En ökning med 69 230 – eller 0,7 procent – sedan 2021.

– Strax över 50 000 personer ansökte om uppehållstillstånd i Sverige enligt massflyktsdirektivet förra året. Av dem var 98 procent ukrainska medborgare, säger Ann-Marie Persson.

LÄS MER: Uppseendeväckande trend i antalet nyfödda i Sverige

LÄS MER: Ny milstolpe för Sverige

Foto: I & Z. Fischer resp T. Bish

Text: Redaktionen

Ny regel för pensionärer – måste anmäla direkt

2026 08 28

Sedan den 1 juli gäller nya regler vid pensionsutbetalningar.

Det handlar om en sanktionsavgift och en bidragsspärr, som införts för att motverka felaktiga utbetalningar och bidragsbrott.

– En sanktionsavgift är en avgift du kan behöva betala om du har orsakat en felaktig utbetalning och du har fått ett beslut om återkrav, uppger myndigheten.

Viktigt att anmäla

Med anledning av regeländringen uppmanar Pensionsmyndigheten nu svenska pensionärer att vara extra vaksamma gällande sina utbetalningar.

Vissa förändringar måste anmälas direkt. Annars är risken att man åker på en onödig avgift.

– Sanktionsavgiften motsvarar 25 procent av det belopp som ska återbetalas. Under år 2026 kommer en beslutad sanktionsavgift vara minst 2 368 kr, framhåller myndigheten.

Bidragsspärr

Pensionsmyndigheten kan framöver också besluta om en bidragsspärr. Det kan bli aktuellt om någon medvetet eller av grov vårdslöshet lämnat in oriktiga uppgifter, inte anmält ändringar som berör pensionen eller avstått från att lämna in vissa uppgifter.

– En bidragsspärr betyder att du under en viss tid inte har rätt till en ersättning från oss. Det kan vara från tre månader till tre år, uppger myndigheten.

Läs också: Krisläge för Trump – sätter sig på planet direkt

14 dagar

Förändringar som kan påverka pensionen ska göras inom 14 dagar, vilket är viktigt då Pensionsmyndigheten gör regelbundna kontroller hos exempelvis Skatteverket och olika tjänstepensionsbolag.

– Du ansvarar själv för att meddela oss om det skett en förändring som kan påverka din pension eller andra förmåner, framhåller myndigheten.

Förändringar som kan påverka pensionen är exempelvis om man:

• Flyttar ihop med din make, maka eller registrerade partner efter att ni har bott isär.
• Blir sambo med någon du har eller har haft barn tillsammans med sedan tidigare.
• Blir ensamstående eller flyttar till ett äldreboende.
• Flyttar utanför Sverige.
• Får ny eller ändrad pension eller livränta från ett annat land.

När det gäller elstöd behöver det inte anmälas.

Källa: Pensionsmyndigheten

Läs mer: Skattefritt stöd för anställda – nytt förslag från regeringen

Foto: V. Gariev

Text: Redaktionen