JUST NU: Uppseendeväckande trend i Sverige

2022 12 01

– I 30 kommuner – stora som små – har antalet nyfödda aldrig varit lägre under 2000-talet, uppger Statistiska centralbyrån, SCB, i ett pressmeddelande.

Enligt SCB:s kvartalsstatistik föddes 81 550 levande barn i Sverige mellan januari och september i år. Jämfört med motsvarande period förra året har antalet nyfödda minskat med 7,7 procent.

–  Inte sedan 2005 har det fötts färre barn i Sverige under årets nio första månader. Det året föddes det drygt 78 000 barn under januari till september. Det kan samtidigt vara värt att nämna att totalbefolkningen vuxit med nästan 1,5 miljoner invånare sedan dess, säger Rasmus Andersson, befolkningsstatistiker på SCB.

Minskat i över 200 kommuner

Under 2022 har barnafödandet minskat  i 207 av landets 290 kommuner jämfört med januari–september 2021.

–  I 30 kommuner har det aldrig fötts så få barn under 2000-talet, vilket är så långt tillbaka vår kvartalsstatistik sträcker sig. Det rör sig bland annat om större kommuner som Lund, Luleå och Täby, och om mindre kommuner som Malå, Ydre och Övertorneå, säger Rasmus Andersson.

Trenden är även tydlig i större städer och kommuner.

– I Linköping och Karlstad är antalet nyfödda det lägsta sedan 2004. I Stockholm är antalet det lägsta sedan 2005. I Södertälje, Örebro och Norrköping sedan 2006. I Jönköping och Göteborg sedan 2007 och i Malmö sedan 2008, framhåller befolkningsstatistikern.

Kvinnor föder färre barn

En genomgående trend i Sverige är att kvinnor i snitt föder allt färre barn.

Den summerade fruktsamheten minskar – det vill säga hur många barn en kvinna i genomsnitt väntas föda under sin livstid.   

– I början av 2000-talet steg den summerade fruktsamheten i Sverige. Från 1,5 barn per kvinna år 2000 till 2,0 år 2010. Därefter har det sjunkit och i fjol var det 1,7 barn per kvinna, säger Vitor Miranda, demograf på SCB.

Fruktsamheten har historiskt varierat i Sverige.

– Den påverkas bland annat av ekonomiska konjunkturer, utbildningsnivåer, deltagande i arbetsliv och olika samhällsfaktorer som till exempel förändringar i familjepolitiken, framhåller myndigheten.

Vitor Miranda betonar dock att den senaste nedgången är svåranalyserad.

–  De senaste åren har det varit högkonjunktur i Sverige, och det har inte fattats några politiska beslut som borde ha drivit ned barnafödandet. Trots det har barnafödandet fortsatt minska. Forskningen har inget bra svar på varför, men historiskt sett bör nedgången följas av en uppgång. När den kommer är däremot svårt att förutspå.

Foto: C. Bowen

Text: Redaktionen