Förre riksbankschefen föreslår dramatisk ändring i Sverige

2024 03 20

Inflationen rusade efter att kriget bröt ut i Ukraina och Riksbanken, och sedermera även resten av landets banker, har stegvis höjt räntan.

Samtidigt har den svenska kronan i perioder legat på rekordsvaga nivåer.

Men Stefan Ingves, som lämnade uppdraget som riksbankschef efter 2022, är inte orolig för svensk ekonomi.

Vill se drastisk ändring

Däremot vill den tidigare myndighetschefen se en drastisk förändring.

Sverige borde byta valuta från krona till euro.

Det säger Stefan Ingves i en längre intervju med P1 Morgon på onsdagen.

– Därför att i Europa är vi på väg mot en gemensam kapitalmarknad som blir större och större. Sverige är mycket beroende av handel med Europa och om man väljer att vara med i EU och samtidigt inte med i euron, då får man ett allt mer begränsat inflytande i vad som sker i Europa på den ekonomiska sidan.

"Olämpligt och ohållbart"

Att byta valuta är inte en enkel process. År 2003 folkomröstade Sverige om saken och 56 procent röstade då nej till euro. 

Förra året svängde opinionen enligt flera mätningar och Liberalerna lade även fram en plan för ett valutabyte senast 2028.

Stefan Ingves menar att de finansiella transaktionssystemen i Europa idag är gränsöverskridande på ett sätt som kräver att Sverige går med i eurosamarbetet.

– Jag tror det vore olämpligt eller dåligt ur ett svenskt perspektiv att ställa sig utanför allt detta eftersom vi ändå har valt att handla med omvärlden. Då får man en ohållbar kombination, att å ena sidan vara för att handla mycket med grannarna, men å andra sidan ställa sig vid sidan av.

"Bara halv medlem"

Den forne riksbankschefen talade i liknande termer i en annan intervju nyligen.

Han argumenterar för att Sverige skulle få en bättre plats vid förhandlingsbordet hos andra EU-medlemmar.

– Om man är en liten, öppen ekonomi och granne med en stor elefant som fattar beslut om de riktigt stora transaktionssystemen pekar allt i riktning mot att gå med i euron. Om man inte är med i euron då är man de facto bara en halv medlem i EU, säger Stefan Ingves till Svenska Dagbladet.

Statsministern: Inte aktuellt

Regeringen har tidigare uttryckt att det inte är aktuellt att byta till euro.

– Vi kommer inte att driva den frågan, sade statsminister Ulf Kristersson till DN i september.

LÄS MER: Statsministern sätter ned foten – går emot Johan Pehrson

LÄS MER: Euro eller krona – EU ställer särskilt krav på Sverige

LÄS MER: Plan har presenterats – då föreslås Sverige byta till euro

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen