Förre riksbankschefen föreslår dramatisk ändring i Sverige

2024 03 20

Krisrubriker har präglat svensk ekonomi under de två senaste åren.

Inflationen rusade efter att kriget bröt ut i Ukraina och Riksbanken, och sedermera även resten av landets banker, har stegvis höjt räntan.

Samtidigt har den svenska kronan i perioder legat på rekordsvaga nivåer.

Men Stefan Ingves, som lämnade uppdraget som riksbankschef efter 2022, är inte orolig för svensk ekonomi.

Vill se drastisk ändring

Däremot vill den tidigare myndighetschefen se en drastisk förändring.

Sverige borde byta valuta från krona till euro.

Det säger Stefan Ingves i en längre intervju med P1 Morgon på onsdagen.

– Därför att i Europa är vi på väg mot en gemensam kapitalmarknad som blir större och större. Sverige är mycket beroende av handel med Europa och om man väljer att vara med i EU och samtidigt inte med i euron, då får man ett allt mer begränsat inflytande i vad som sker i Europa på den ekonomiska sidan.

"Olämpligt och ohållbart"

Att byta valuta är inte en enkel process. År 2003 folkomröstade Sverige om saken och 56 procent röstade då nej till euro.

Förra året svängde opinionen enligt flera mätningar och Liberalerna lade även fram en plan för ett valutabyte senast 2028.

Stefan Ingves menar att de finansiella transaktionssystemen i Europa idag är gränsöverskridande på ett sätt som kräver att Sverige går med i eurosamarbetet.

– Jag tror det vore olämpligt eller dåligt ur ett svenskt perspektiv att ställa sig utanför allt detta eftersom vi ändå har valt att handla med omvärlden. Då får man en ohållbar kombination, att å ena sidan vara för att handla mycket med grannarna, men å andra sidan ställa sig vid sidan av.

"Bara halv medlem"

Den forne riksbankschefen talade i liknande termer i en annan intervju nyligen.

Han argumenterar för att Sverige skulle få en bättre plats vid förhandlingsbordet hos andra EU-medlemmar.

– Om man är en liten, öppen ekonomi och granne med en stor elefant som fattar beslut om de riktigt stora transaktionssystemen pekar allt i riktning mot att gå med i euron. Om man inte är med i euron då är man de facto bara en halv medlem i EU, säger Stefan Ingves till Svenska Dagbladet.

Statsministern: Inte aktuellt

Regeringen har tidigare uttryckt att det inte är aktuellt att byta till euro.

– Vi kommer inte att driva den frågan, sade statsminister Ulf Kristersson till DN i september.

LÄS MER: Statsministern sätter ned foten – går emot Johan Pehrson

LÄS MER: Euro eller krona – EU ställer särskilt krav på Sverige

LÄS MER: Plan har presenterats – då föreslås Sverige byta till euro

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen