Förre riksbankschefen föreslår dramatisk ändring i Sverige

2024 03 20

Krisrubriker har präglat svensk ekonomi under de två senaste åren.

Inflationen rusade efter att kriget bröt ut i Ukraina och Riksbanken, och sedermera även resten av landets banker, har stegvis höjt räntan.

Samtidigt har den svenska kronan i perioder legat på rekordsvaga nivåer.

Men Stefan Ingves, som lämnade uppdraget som riksbankschef efter 2022, är inte orolig för svensk ekonomi.

Vill se drastisk ändring

Däremot vill den tidigare myndighetschefen se en drastisk förändring.

Sverige borde byta valuta från krona till euro.

Det säger Stefan Ingves i en längre intervju med P1 Morgon på onsdagen.

– Därför att i Europa är vi på väg mot en gemensam kapitalmarknad som blir större och större. Sverige är mycket beroende av handel med Europa och om man väljer att vara med i EU och samtidigt inte med i euron, då får man ett allt mer begränsat inflytande i vad som sker i Europa på den ekonomiska sidan.

"Olämpligt och ohållbart"

Att byta valuta är inte en enkel process. År 2003 folkomröstade Sverige om saken och 56 procent röstade då nej till euro.

Förra året svängde opinionen enligt flera mätningar och Liberalerna lade även fram en plan för ett valutabyte senast 2028.

Stefan Ingves menar att de finansiella transaktionssystemen i Europa idag är gränsöverskridande på ett sätt som kräver att Sverige går med i eurosamarbetet.

– Jag tror det vore olämpligt eller dåligt ur ett svenskt perspektiv att ställa sig utanför allt detta eftersom vi ändå har valt att handla med omvärlden. Då får man en ohållbar kombination, att å ena sidan vara för att handla mycket med grannarna, men å andra sidan ställa sig vid sidan av.

"Bara halv medlem"

Den forne riksbankschefen talade i liknande termer i en annan intervju nyligen.

Han argumenterar för att Sverige skulle få en bättre plats vid förhandlingsbordet hos andra EU-medlemmar.

– Om man är en liten, öppen ekonomi och granne med en stor elefant som fattar beslut om de riktigt stora transaktionssystemen pekar allt i riktning mot att gå med i euron. Om man inte är med i euron då är man de facto bara en halv medlem i EU, säger Stefan Ingves till Svenska Dagbladet.

Statsministern: Inte aktuellt

Regeringen har tidigare uttryckt att det inte är aktuellt att byta till euro.

– Vi kommer inte att driva den frågan, sade statsminister Ulf Kristersson till DN i september.

LÄS MER: Statsministern sätter ned foten – går emot Johan Pehrson

LÄS MER: Euro eller krona – EU ställer särskilt krav på Sverige

LÄS MER: Plan har presenterats – då föreslås Sverige byta till euro

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Stort regnväder drar in över Sverige

2026 01 12

Snövarningar och minusgrader har präglat den svenska väderkartan under den senaste tiden.

Men nu kommer en vändning i vintervädret.

Imorgon tisdag väntas ett nytt område med nederbörd dra in över södra Sverige.

– Den strängaste kylan ersätts under dagen av mildare luft och snö, säger SMHI:s meteorolog Linus Karlsson, till GP.

Övergår i regn

Temperaturen väntas fortsätta uppåt och nå plusgrader i stora delar av södra Sverige.

Då övergår nederbörden i regn som kan frysa till is på kalla vägar.

Under onsdagen kommer regnet tillta när lågtrycket drar in västerifrån och sprider sig över södra Sverige.

– På onsdag tar sig ett lågtryck med nederbörd in över södra Sverige och högtrycket pressas in över västra Ryssland, säger Viktor Bergman på SMHI, i ett uttalande.

– Samtidigt förs mildare luft in och i Götaland ser det ut att falla mest regn. Från någonstans över sydligaste Svealand och norrut väntas snöfall, men exakt var gränsen mellan regn och snö kommer att gå är fortfarande lite osäkert.

Det kan komma uppemot 15 millimeter regn lokalt.

Vid kusten kan det bli hårda vindbyar, enligt prognosen från SMHI.

LÄS MER: ”Detta saknar motstycke” – slår tillbaka mot Trump

Vädret mot helgen

Det fortsatta vädret under veckan är ännu oklart, men enligt prognosen ser inte kylan i södra Sverige ut att återvända i närtid.

– På torsdag ligger resterna av onsdagens snöväder kvar över norra halvan av landet. I övriga delar av landet mest mulet och i huvudsak uppehållsväder, säger Viktor Bergman.

– Även under helgen blir det liknande temperaturer, men ännu något mildare luft kan ta sig in. Nederbörd i form av både snö och regn kan förekomma, särskilt över västra Götaland och västra Svealand.

Nästa vecka

Över helgen och under början av nästa vecka ser väderinstitutet två olika scenarion framför sig.

– Antingen fortsätter det lite som tidigare med högtryck i öster och lågtryck i väster med ganska milt och blött väder. Alternativt så växer högtrycket tillbaka in över landet och då efterhand kallare igen med minusgrader även i söder, säger Viktor Bergman.

LÄS MER: Oväntad faktura skickas ut via sms – betala inte

Foto: Joey Huang

Text: Redaktionen

Historiskt nederlag för Putin – värre än andra världskriget

2026 01 12

Den 22 juni 1941 blev Sovjetunionen indragna i kriget mot Adolf Hitlers Tyskland under andra världskriget.

Naziregimen i Tyskland invaderade och inledde det som i Ryssland kallas för ”Stora fosterländska kriget”.

I maj 1945 lades vapnen ner i Europa, vilket innebar att Sovjetunionen lämnade 1 418 dagar av krig bakom sig.

Nu befinner sig den ryska nationen i ett nytt krig som nu går in i ett historiskt skede.

1 419 dagar

Den 24 februari 2022 invaderade Ryssland, med full kraft, Ukraina.

Efter snart fyra år av krig passeras nu ett historiskt skede i kriget.

– Den "särskilda militära operationen" mot Ukraina, som Vladimir Putin inledde den 24 februari 2022, överskrider nu varaktigheten av Stora fosterländska kriget. Den 12 januari 2025 är den 1 419:e dagen av kriget, rapporterar The Moscow Times.

Var tänkt som ett blixtkrig

Att Ryssland fortfarande, efter nästan fyra år, skulle befinna sig i krig med Ukraina var det troligtvis inte många som trodde i början av invasionen.

Allra minst ryssarna i Kreml.

– Kriget, som var tänkt som ett segerrikt blixtkrig där Kiev skulle falla på tre dagar, har förvandlats till en blodig uppgörelse som gjort Ryssland till världsrekordhållare i antal sanktioner och som har inneburit förluster många gånger högre än krigen i Afghanistan och Tjetjenien tillsammans, uppger tidningen.

LÄS MER: ”Detta saknar motstycke” – slår tillbaka mot Trump

Ryska armén lider stora förluster

Under det långa kriget har den ryska armén lidit stora förluster på slagfältet.

– Enligt Natos uppskattningar har den ryska armén i december 2025 förlorat över 1 miljon soldater som dödats eller sårats, uppger tidningen.

– Bland de skadade är omkring 400 000 personer nu funktionshindrade.

Stora ekonomisk smäll

Utöver de stora mänskliga förlusterna har kriget också inneburit stora ekonomiska bakslag.

– Kriget suger ut ekonomiska, materiella och mänskliga resurser, säger den ryska ekonomen Sergej Aleksasjenko, rapporterar The Moscow Times.

– Trycket från västerländska sanktioner som begränsar tillgången till modern teknik och utrustning gör produktionen omodern och ineffektiv.

LÄS MER: Total “blackout“ efter attack – hundratusentals ryssar strandsatta

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen