Förre riksbankschefen föreslår dramatisk ändring i Sverige

2024 03 20

Krisrubriker har präglat svensk ekonomi under de två senaste åren.

Inflationen rusade efter att kriget bröt ut i Ukraina och Riksbanken, och sedermera även resten av landets banker, har stegvis höjt räntan.

Samtidigt har den svenska kronan i perioder legat på rekordsvaga nivåer.

Men Stefan Ingves, som lämnade uppdraget som riksbankschef efter 2022, är inte orolig för svensk ekonomi.

Vill se drastisk ändring

Däremot vill den tidigare myndighetschefen se en drastisk förändring.

Sverige borde byta valuta från krona till euro.

Det säger Stefan Ingves i en längre intervju med P1 Morgon på onsdagen.

– Därför att i Europa är vi på väg mot en gemensam kapitalmarknad som blir större och större. Sverige är mycket beroende av handel med Europa och om man väljer att vara med i EU och samtidigt inte med i euron, då får man ett allt mer begränsat inflytande i vad som sker i Europa på den ekonomiska sidan.

"Olämpligt och ohållbart"

Att byta valuta är inte en enkel process. År 2003 folkomröstade Sverige om saken och 56 procent röstade då nej till euro. 

Förra året svängde opinionen enligt flera mätningar och Liberalerna lade även fram en plan för ett valutabyte senast 2028.

Stefan Ingves menar att de finansiella transaktionssystemen i Europa idag är gränsöverskridande på ett sätt som kräver att Sverige går med i eurosamarbetet.

– Jag tror det vore olämpligt eller dåligt ur ett svenskt perspektiv att ställa sig utanför allt detta eftersom vi ändå har valt att handla med omvärlden. Då får man en ohållbar kombination, att å ena sidan vara för att handla mycket med grannarna, men å andra sidan ställa sig vid sidan av.

"Bara halv medlem"

Den forne riksbankschefen talade i liknande termer i en annan intervju nyligen.

Han argumenterar för att Sverige skulle få en bättre plats vid förhandlingsbordet hos andra EU-medlemmar.

– Om man är en liten, öppen ekonomi och granne med en stor elefant som fattar beslut om de riktigt stora transaktionssystemen pekar allt i riktning mot att gå med i euron. Om man inte är med i euron då är man de facto bara en halv medlem i EU, säger Stefan Ingves till Svenska Dagbladet.

Statsministern: Inte aktuellt

Regeringen har tidigare uttryckt att det inte är aktuellt att byta till euro.

– Vi kommer inte att driva den frågan, sade statsminister Ulf Kristersson till DN i september.

LÄS MER: Statsministern sätter ned foten – går emot Johan Pehrson

LÄS MER: Euro eller krona – EU ställer särskilt krav på Sverige

LÄS MER: Plan har presenterats – då föreslås Sverige byta till euro

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


6 januari 2026

Trump fruktar riksrätt – ”vad i helvete pågår?”

2026 01 07

Donald Trump är orolig.

President Trumps utrikespolitiska agerande har återigen väckt uppseende de senaste dagarna, inte minst när det gäller Venezuela och Grönland.

Samtidigt uttrycker Trump oro över risken för ett inrikespolitiskt bakslag under 2026 – som kan leda till att han återigen ställs inför riksrätt.

”Vi måste vinna – annars…”

I november hålls det mellanårsval i USA – alla platser i representanthuset och en tredjedel av platserna i senaten står på spel.

Nu varnar Donald Trump sina partikamrater för vad som kommer att hända om republikanerna förlorar mellanårsvalet, rapporterar Reuters.

– Vi måste vinna mellanårsvalet, för om vi inte vinner mellanårsvalet kommer det bara att bli… jag menar, de kommer att hitta en anledning att ställa mig inför riksrätt, säger Donald Trump till republikanska politiker, enligt nyhetsbyrån.

– Jag blir ställd inför riksrätt, upprepar den amerikanska presidenten.

LÄS OCKSÅ: Vita huset hånar Kreml

”Vad i helvete pågår?!”

Trump är den enda presidenten i USA:s historia som har ställts inför riksrätt två gånger. Han friades dock i senaten båda gångerna.

Men nu fruktar han alltså att det ska hända igen om republikanerna förlorar mellanårsvalet.

Oron förstärks av dåliga opinionssiffror, och av den historiska erfarenheten att presidentens parti brukar förlora platser i mellanårsvalet.

Donald Trump uttrycker frustration över denna historik och de just nu svaga opinionssiffrorna.

– De säger att när man vinner presidentvalet förlorar man mellanårsvalet, säger Trump, enligt nyhetsbyrån.

– Jag önskar att ni kunde förklara för mig vad i helvete som pågår i det allmänna medvetandet, för vi har rätt politik, säger den amerikanska presidenten.

Riksrätt två gånger

Trump ställdes inför riksrätt 2019 på grund av anklagelser om maktmissbruk och rättshinder relaterade till Ukraina, rapporterar Axios.

2021 ställdes han återigen inför riksrätt, då anklagad för att ha hetsat till upploppet vid Kapitolium den 6 januari, alltså för exakt fem år sedan. Men han friades alltså i båda fallen.

Mellanårsvalet blir dock mycket viktigt för Trump, och presidenten har nu press på sig att ägna mer energi åt inrikespolitiken. Frågan om inflation och levnadskostnader är extra viktig för många amerikanska väljare, enligt nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: Grönländskt raseri - mot Danmark

Foto: The White House

Text: Redaktionen


USA säger ja – jättebesked för Ukraina

2026 01 06

Ukraina kräver säkerhetsgarantier från sina allierade för att kunna underteckna ett fredsavtal med Ryssland.

Europeiska länder har utryckt vilja att bistå, medan USA hittills har varit mer avvaktande.

Men nu uppges den krångliga frågan vara avgjord. 

Efter tisdagens toppmöte i Paris meddelar länderna i ”De villigas koalition” att man har enats om säkerhetsgarantier till Ukraina.

Dessutom är USA med på tåget.

– Det nya är att USA är villigt att ge sådana garantier. Huvudkomponenten är att övervaka och säkerställa att ett eventuellt fredsavtal följs, men också att brott mot avtalet kommer att engagera USA att stödja Ukraina, säger Norges statsminister Jonas Gahr Støre till Dagbladet efter mötet.

Støre beskriver beskedet som avgörande.

– Det är USA som behövs för att få trovärdiga säkerhetsgarantier på plats.

Hela listan

Enligt det norska regeringskansliet är Europa, USA och Ukraina överens om en slutdeklaration som specificerar vad som ska ingå i säkerhetsgarantierna.

Det handlar bland annat om:

- USA-ledd övervakning och verkställande av en framtida vapenvila, i samarbete med koalitionspartner

- Stöd till Ukrainas försvarsstyrkor

- En internationell säkerhetsstyrka på plats i Ukraina

- Stöd till Ukraina om Ryssland anfaller igen

- Långsiktigt militärt stöd och samarbete med Ukraina

LÄS MER: Grönländskt raseri – mot Danmark

Svensk optimism

Statsminister Ulf Kristersson (M) säger sig vara positiv efter tisdagens toppmöte. Han uppger att länderna har tagit ”ytterligare steg mot trovärdiga säkerhetsgarantier för Ukraina”.

– Med sådana finns det förutsättningar för en hållbar fred, det tycker jag är helt uppenbart, säger han till SVT.

LÄS OCKSÅ:

Mardröm för Irans ledare – nya uppgifter i dag

Rysslands “röda linje” passerad – Expert: Putin har skämt ut sig

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen