Euro eller krona: EU ställer särskilt krav på Sverige

2023 09 15

Sverige har tekniskt sett förbundit sig till att införa euro som valuta.

Detta i egenskap av att vara medlem i EU.

Samma sak gäller även för övriga länder som anslutit sig till unionen.

När det ska ske är dock upp till Sverige – och övriga sex EU-länder som ännu inte bytt valuta – och någon specifik tidtabell finns inte.

Däremot har EU ett särskilt krav på just Sverige utifrån rådande förutsättningar, rapporterar Dagens Nyheter.

Krav på Sverige utmärker sig

Totalt finns fyra EU-krav för att få grönt ljus att införa euro: prisstabilitet, sunda statsfinanser, lång långfristig räntenivå samt stabil växelkurs.

Det sistnämnda utmärker sig i synnerhet – eftersom Sverige i nuläget inte klarar kriteriet.

I korthet innebär det att kronan under en prövotid på två år måste anslutas till den europeiska växelkursmekanismen, ERM.

Visar den sig fortsatt instabil under perioden skulle Sverige bli nekade om regeringen bestämmer sig för att försöka byta till euro.

"Vi måste gå med"

Frågan aktualiseras i takt med att debatten om ett valutabyte blossat upp ordentligt i veckan.

I onsdags lade regeringspartiet Liberalerna fram en plan som går ut på att euron ska introduceras i Sverige senast 1 januari 2028.

– Vi måste gå med i euron. Det handlar om svensk ekonomi här och nu, men det handlar också om att säkra framtidens jobb och underlätta handeln, framhöll partiledare Johan Pehrson (L) till Svenska Dagbladet.

Motståndet minskar

Undersökningar visar att motståndet till euron minskar bland svenska folket.

Idag säger 47 procent nej, att jämföra med 55 procent i juni och 56 procent i folkomröstningen 2003, enligt TV4:s och Kantar Publics opinionsmätning.

Men även om opinionen för att gå med i eurosamarbetet skulle växa sig ännu starkare och få regeringen att fatta ett nytt beslut är det inte säkert att Liberalernas tidsplan skulle hålla.

– Det går inte att säga på förhand. Alla kriterier måste vara uppfyllda, svensk lagstiftning måste anpassas och så tillkommer en rad komplicerade praktiska förberedelser, framhåller EU-kommissionens talesperson till DN.

Statsminister Ulf Kristersson (M) meddelade igår att regeringen inte planerar att driva frågan om inträde i euron.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Föräldrars oväntade beteende – kan vara olagligt

2024 07 24

SMånga föräldrar agerar på ett sätt som faktiskt kan vara olagligt.

Det är tuffa tider för många föräldrar.

De senaste åren har många haft det väldigt svårt att få ekonomin att gå ihop, på grund av bland annat hög inflation och höga elpriser.

En undersökning från Länsförsäkringar visar att var tionde förälder har tagit att barnens sparpengar utan att sätta tillbaka summan.

Många har ansträngd situation

Det är en ökning med sex procentenheter jämfört med förra året.

– Det är en betydande ökning och trenden avspeglar att många barnfamiljer har haft det svårt att få ekonomin att gå ihop, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, i ett uttalande.

Agerandet är vanligast bland ensamstående föräldrar (18 procent) och inom hushåll med låg inkomst (28 procent), som drabbas extra hårt i kärva tider.

– Många har fortsatt en ansträngd ekonomisk situation med höga räntor och stora utgifter för mat och andra inköp. Det är fullt förståeligt att mer pengar går till de vardagliga utgifterna och mindre till barnens sparande, säger Stefan Westerberg.

Han uppmanar dock föräldrar att sätta tillbaka pengarna när man har möjlighet till det. Han tycker också att man ska försöka återuppta barnens sparande så fort som möjligt när den ekonomiska situationen tillåter det.  

Kan vara olagligt

Det är viktigt att tänka sig för och att alltid tänka på barnets bästa när man hanterar barnets sparpengar.

Att ta ut pengar från barnens sparkonto kan nämligen vara olagligt om det inte används till något som är nödvändigt för barnet, enligt Privata Affärer.

– Det går alltså inte att köpa golfklubbor till pappa för barnens pengar, säger Lendos sparekonom Sharon Levie till tidningen.

Föräldrar har förmyndarskap över barnet och kan fatta beslut om vad pengarna ska gå till, men pengarna får inte användas till föräldrarnas egna behov eftersom de tillhör barnet. Det gäller även om föräldrarna själva har satt in sparpengar på barnets konto.

Foto: Kelli McClintock

Text: Redaktionen

Bilister påverkas av ny lag – föreslår indraget körkort

2024 07 25

Från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff trots att en ny lag har gett effekt.

Under en längre tid hade flera städer problem med ungdomar som åkte runt och spelade hög musik i sina bilar.

2021 kom en ny lag som möjliggjort böter som en konsekvens för den som spelar för hög musik.

Lagen har gett effekt, men från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff för bilisterna.

Det rapporterar SVT.

Har minskat

Antalet bötfällda i bland annat Dalarna har minskat kraftigt på sistone.

– Det är glädjande att se att fler bilförare nu tar hänsyn till reglerna och till sina medmänniskor, säger Kjell Bond, som är kommunpolis i Rättvik, till SVT.

Vill se hårdare straff

Trots att den nya lagen har gett effekt vill Kjell Bond se ännu hårdare straff.

Han föreslår att indraget körkort skulle kunna leda till en ännu bättre utveckling.

– Många bilister skulle tänka sig för både en och två gånger innan de spelar hög musik om de riskerar att förlora sitt körkort, säger han.

20 000 än så länge

Det återstår att se om man nöjer sig med böter eller om indraget körkort kan bli verklighet för den som spelar för hög musik framöver.

Transportstyrelsen har i dagarna släppt ny statistik, och under årets första halvår så förlorade 20 000 svenskar sitt körkort.

– Transportstyrelsen beslutade om nästan 20 000 körkortsåterkallelser under första halvan av 2024, framhåller myndigheten.

– Det är en liten ökning på 2,6 procent jämfört med motsvarande period året innan. Återkallelserna på grund av väsentliga trafikbrott minskar tydligt. Samtidigt fortsätter återkallelserna på grund av rattfylleri eller drograttfylleri att öka. Det visar Transportstyrelsens statistik.

Tydliga riskbeteenden

Mikael Andersson, presschef på Transportstyrelsen, kommenterar siffrorna.

– Både fortkörningar och rattfyllerier är tydliga riskbeteenden i trafiken, säger han.

– En körkortsåterkallelse är en markering från samhället om ett trafikfarligt och oacceptabelt beteende, även om beslutet i sig är en renodlad trafiksäkerhetsåtgärd.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen