Folk tror det är förbjudet att göra på flygplan – är fullt tillåtet

2025 05 09

Det vimlar av förbud och regler ombord på flygplan.

Inga kompromisser kan göras med säkerheten när folk ska transporteras i luften med en mil ned till marken.

Exempelvis har flera flygbolag, inklusive Ryanair, övervägt att förbjuda powerbanks efter att ett flygplan i Sydkorea drabbats av en våldsam brand strax före avgång.

En del regler handlar dock om själva upplevelsen ombord.

Bland annat diskuteras förbud mot att kunna fälla ned stolen och så sent som i vintras planerade det amerikanska flygbolaget Spirit Airlines att upprätta klädkoder för sina passagerare.

Avlivar myten

En sak som många tror är förbjudet, men som i själva verket är tillåtet, är att ta med egen mat ombord.

Det berättar flygvärdinnorna Sophie Moss och Mikkel Dammen för den norska tidningen Din Side.

– Många är inte medvetna om att det är tillåtet att ta med matsäck. Om du vill kan du spara lite pengar på det. Jag packar ofta wraps i aluminiumfolie så att jag kan slänga omslaget när jag är klar med att äta, säger Sophie Moss.

LÄS MER: Flygbolag inför klädkod – passagerare kan stoppas i dörren

Betalar i onödan

Enligt flygvärdinnorna är det dessutom många som lägger onödigt mycket pengar på att köpa vattenflaskor efter säkerhetskontrollen, eftersom det inte är tillåtet att ta med sig mer än 100 milliliter vätska.

Men då tänker man inte tillräckligt långt.

– Det finns vattenstationer på de flesta flygplatser. Så ta med en tom vattenflaska och spara pengar, säger Mikkel Dammen.

Kan bli en dyr flaska

Det sistnämnda rådet kan dock bli dyrköpt. Åker du till exempel med Ryanair måste flaskan få plats i ditt handbagage. Sticker vattenflaskan ut riskerar väskan att bli för stor och du kan drabbas av höga böter.

Det fick journalisten Ruby Flanagan erfara när hon flög hem från Dublin med just Ryanair.

– Jag har hört talas om några galna Ryanairavgifter under mina år, men det här är den absolut värsta, sade konsumenträttsexperten Martyn James till Mirror efteråt.

LÄS MER: Skarp kritik mot petig regel hos Ryanair – Experten: “Värsta jag hört”

Foto: SAS Group

Text: Redaktionen


Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen 

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.  

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.  

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


24nov25

Sverige ska attackera tre mål – om Putin anfaller Nato

2025 11 24

För första gången någonsin kan Sverige utöka sin vapenarsenal med kryssningsrobotar som kan träffa mål på hundratals mils avstånd.

I dag kan svenska Jas Gripen-stridsflyg utrustas med kryssningsroboten Taurus, som har en räckvidd på cirka 50 mil.

Nu vill Försvarsmakten köpa kryssningsrobotar som kan träffa mål på omkring 200 mils avstånd. 

Det framgår av en färsk rapport som Försvarsmakten har överlämnat till regeringen, uppger SVT.

Pekar ut tre mål i Ryssland

Robotarna ska användas mot mål i Ryssland om landet skulle gå till attack mot Nato och utlösa alliansens artikel 5.

Enligt Carl-Johan Edström, chef för försvarsstaben, kommer robotarna avfyras mot ryska mål för att förhindra ytterligare anfall.

Edström pekar ut tre mål som Sverige kan attackera vid händelse av krig mellan Nato och Ryssland.

– Det kan handla om alltifrån deras ledningssystem, sensorer, men också deras kritiska infrastruktur, säger generallöjtnanten till SVT Nyheter.

LÄS MER: FSB-agenter har öppnat eld

Här är prioriteringarna

I rapporten som överlämnats till regeringen lyfter Försvarsmakten framför allt behovet av:

- Långräckviddig bekämpning – för att kunna möta en kvalificerad motståndare på djupet och bidra till alliansens samlade förmåga.

- Kontroll över Östersjön över tid – där sjö- och luftläget är avgörande för rörlighet, förstärkningar och försörjning.

- En förbättrad och uthållig lägesbild – genom mark-, luft- och rymdbaserade sensorer.

- Luft- och robotförsvar i hela Natos operationsområde – både för skydd av egna förband och för att stärka den norra flankens motståndskraft.

- Ett robust logistiknätverk – med logistik och infrastruktur som kan ta emot och stödja allierade styrkor under längre tid.

LÄS OCKSÅ: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Foto: Flygvapnet

Text: Redaktionen