19 jan 2026

EU-land: ”Beredda på rysk invasion”

2023 02 13

Årsdagen av invasionen i Ukraina sammanfaller med Estlands självständighetsdag.

Då går EU- tillika Natomedlemmens överbefälhavare Martin Herem ut och säger att man är beredda på en rysk invasion, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Som ett grannland till Ryssland befinner sig Estland vid frontlinjen, menar han.

“Kommer leta efter hämnd”

Hotet finns oavsett hur kriget i Ukraina slutar – men skulle öka om Ryssland förlorar.

– Om man fortfarande har någon militär kraft kommer man att leta efter hämnd. Man kommer försöka bevisa för sin egen nation, men ännu mer för länder runt omkring, att man fortfarande är en stor kraft, säger överbefälhavaren i en intervju med radiokanalen.

Skala 1-10

Han ombeds gradera hotet av en rysk invasion på en skala 1-10.

– Så länge Ryssland är upptagna med Ukraina så är det lägre än 3. Om de lämnar Ukraina är hotet högre än 5, säger Martin Herem.

Anklagade Estland för rasism

Relationerna mellan Ryssland och Estland är allt annat än bra för närvarande.

För ett par veckor sedan meddelade Putinregimen att man drog ned rejält på de diplomatiska förbindelserna till grannlandet.

Anledningen uppgavs vara att att man ansåg att Estland uppträder rasistiskt gentemot Ryssland.

– Den estniska regimen har fått vad den förtjänar, sade Maria Zakharova, talesperson för det ryska utrikesministeriet, i slutet av januari enligt Reuters.

Hon tillade:

– De senaste åren har det estniska ledarskapet ändamålsenligt förstört hela vidden av relationer med Ryssland. Total russofobi. Odlingen av fientlighet mot vårt land har eskalerats av Tallinn till den grad att det blivit statlig politik.

Jämför med Nazityskland

Både före och efter invasionen har Ryssland återkommande påstått att man strider mot en "nazistisk" regim i Ukraina.

Även Estland har utsatts för grova jämförelser med Nazityskland i flera synnerligen märkliga uttalanden av Putinregimen.

Inte minst efter att landet i somras krävde ett stopp för ryska medborgare att resa in i Europa.

– Det här är ytterligare nazistiskt nonsens, uttryckte bland annat Dmitrij Medvedev, tidigare rysk president och ordförande för landets säkerhetsråd.

Estland kritiserade Nato

Förra året riktade Estland hård kritik mot Nato efter anklagelser om att militäralliansens försvarsstrategi inkluderade att avvakta en längre tid om Ryssland skulle invadera baltstaterna Estland, Lettland eller Litauen.

– Om du jämför storleken på Ukraina och de baltiska länderna, så skulle det innebära att våra länder och vår kultur förstörs fullständigt. Århundranden av historia och kultur skulle utplånas från kartan, sade landets premiärminister Kaja Kallas till Financial Times.

Nato lovade därefter att se över sina beredskapsplaner.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen