19 jan 2026

EU-land: ”Beredda på rysk invasion”

2023 02 13

Årsdagen av invasionen i Ukraina sammanfaller med Estlands självständighetsdag.

Då går EU- tillika Natomedlemmens överbefälhavare Martin Herem ut och säger att man är beredda på en rysk invasion, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Som ett grannland till Ryssland befinner sig Estland vid frontlinjen, menar han.

“Kommer leta efter hämnd”

Hotet finns oavsett hur kriget i Ukraina slutar – men skulle öka om Ryssland förlorar.

– Om man fortfarande har någon militär kraft kommer man att leta efter hämnd. Man kommer försöka bevisa för sin egen nation, men ännu mer för länder runt omkring, att man fortfarande är en stor kraft, säger överbefälhavaren i en intervju med radiokanalen.

Skala 1-10

Han ombeds gradera hotet av en rysk invasion på en skala 1-10.

– Så länge Ryssland är upptagna med Ukraina så är det lägre än 3. Om de lämnar Ukraina är hotet högre än 5, säger Martin Herem.

Anklagade Estland för rasism

Relationerna mellan Ryssland och Estland är allt annat än bra för närvarande.

För ett par veckor sedan meddelade Putinregimen att man drog ned rejält på de diplomatiska förbindelserna till grannlandet.

Anledningen uppgavs vara att att man ansåg att Estland uppträder rasistiskt gentemot Ryssland.

– Den estniska regimen har fått vad den förtjänar, sade Maria Zakharova, talesperson för det ryska utrikesministeriet, i slutet av januari enligt Reuters.

Hon tillade:

– De senaste åren har det estniska ledarskapet ändamålsenligt förstört hela vidden av relationer med Ryssland. Total russofobi. Odlingen av fientlighet mot vårt land har eskalerats av Tallinn till den grad att det blivit statlig politik.

Jämför med Nazityskland

Både före och efter invasionen har Ryssland återkommande påstått att man strider mot en "nazistisk" regim i Ukraina.

Även Estland har utsatts för grova jämförelser med Nazityskland i flera synnerligen märkliga uttalanden av Putinregimen.

Inte minst efter att landet i somras krävde ett stopp för ryska medborgare att resa in i Europa.

– Det här är ytterligare nazistiskt nonsens, uttryckte bland annat Dmitrij Medvedev, tidigare rysk president och ordförande för landets säkerhetsråd.

Estland kritiserade Nato

Förra året riktade Estland hård kritik mot Nato efter anklagelser om att militäralliansens försvarsstrategi inkluderade att avvakta en längre tid om Ryssland skulle invadera baltstaterna Estland, Lettland eller Litauen.

– Om du jämför storleken på Ukraina och de baltiska länderna, så skulle det innebära att våra länder och vår kultur förstörs fullständigt. Århundranden av historia och kultur skulle utplånas från kartan, sade landets premiärminister Kaja Kallas till Financial Times.

Nato lovade därefter att se över sina beredskapsplaner.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


26 okt 2026

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 27

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml väntas lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

  • 1999: Tjeckien, Ungern och Polen
  • 2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
  • 2009: Albanien och Kroatien
  • 2017: Montenegro
  • 2020: Nordmakedonien
  • 2023: Finland
  • 2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


26 oktober 2026

SKATTEVERKET: Svenska husägare har en vecka på sig

2026 10 26

Den 2 november är sista dagen.

Då ska ägarna till Sveriges 2,5 miljoner småhus ha granskat och gjort eventuella ändringar gällande det förslagna nya taxeringsvärdet på fastigheten. Om en vecka är också deadline för de som har fått en fastighetsdeklaration att lämna in.

– Vi vill uppmana alla att verkligen granska förslaget de fått, säger Jerker Wesslén, verksamhetsutvecklare på Skatteverket, i ett uttalande.

– Taxeringsvärdet kan nämligen påverka flera saker så som fastighetsavgift, fastighetsskatt, försäkringar och bolån. Det är därför viktigt att Skatteverket får in rätt uppgifter.

Alla som äger

Det spelar ingen roll om fastigheten används som fritidshus eller permanentboende. Samtliga som äger en villa, ett parhus, kedjehus, radhus eller en obebyggd tomtmark behöver kontrollera uppgifterna.

Det nya förslaget hittas i e-tjänsten för fastighetsdeklaration.

– Genom att använda e-tjänsten minskar risken för att göra fel, och det är lätt att ändra eller komplettera uppgifter, säger Jerker Wesslén.

Läs också: UPPGIFTER: Sverige halkar efter – uppmanas göra som Danmark

Skicka in ändringar

Om uppgifterna i taxeringsförslaget stämmer behöver inget ändras. Men för den som behöver göra förändringar, som exempelvis kan bero på att man gjort renoveringar, byggt ut eller gjort några andra förändringar som påverkar värdet, är det hög tid att agera, påminner Skatteverket.

Om flera personer står som ägare till ett och samma hus behöver ändringarna bara göras av en av ägarna.

Beslut om ny fastighetstaxering skickas ut i juni 2027.

Fastighetstaxering

- Småhus deklareras vart tredje år i en allmän eller förenklad fastighetstaxering.

- Däremellan kan din fastighet taxeras vid en särskild fastighetstaxering.

- 2027 är det en allmän fastighetstaxering för dig som äger en småhusfastighet. Alla uppgifter om fastigheten ska visa vad som ­gäller den 1 januari 2027.

Vad är ett småhus?

- Friliggande villor

- Radhus

- Kedjehus

- Parhus

- Komplementbostadshus och komplementhus, som exempelvis gäststugor

- Byggnad på ofri grund, om den är inrättad för boende.

Källa: Skatteverket

Läs mer: UPPGIFTER: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket resp I. MacDonald

Text: Redaktionen