19 jan 2026

EU-land: ”Beredda på rysk invasion”

2023 02 13

Årsdagen av invasionen i Ukraina sammanfaller med Estlands självständighetsdag.

Då går EU- tillika Natomedlemmens överbefälhavare Martin Herem ut och säger att man är beredda på en rysk invasion, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Som ett grannland till Ryssland befinner sig Estland vid frontlinjen, menar han.

“Kommer leta efter hämnd”

Hotet finns oavsett hur kriget i Ukraina slutar – men skulle öka om Ryssland förlorar.

– Om man fortfarande har någon militär kraft kommer man att leta efter hämnd. Man kommer försöka bevisa för sin egen nation, men ännu mer för länder runt omkring, att man fortfarande är en stor kraft, säger överbefälhavaren i en intervju med radiokanalen.

Skala 1-10

Han ombeds gradera hotet av en rysk invasion på en skala 1-10.

– Så länge Ryssland är upptagna med Ukraina så är det lägre än 3. Om de lämnar Ukraina är hotet högre än 5, säger Martin Herem.

Anklagade Estland för rasism

Relationerna mellan Ryssland och Estland är allt annat än bra för närvarande.

För ett par veckor sedan meddelade Putinregimen att man drog ned rejält på de diplomatiska förbindelserna till grannlandet.

Anledningen uppgavs vara att att man ansåg att Estland uppträder rasistiskt gentemot Ryssland.

– Den estniska regimen har fått vad den förtjänar, sade Maria Zakharova, talesperson för det ryska utrikesministeriet, i slutet av januari enligt Reuters.

Hon tillade:

– De senaste åren har det estniska ledarskapet ändamålsenligt förstört hela vidden av relationer med Ryssland. Total russofobi. Odlingen av fientlighet mot vårt land har eskalerats av Tallinn till den grad att det blivit statlig politik.

Jämför med Nazityskland

Både före och efter invasionen har Ryssland återkommande påstått att man strider mot en "nazistisk" regim i Ukraina.

Även Estland har utsatts för grova jämförelser med Nazityskland i flera synnerligen märkliga uttalanden av Putinregimen.

Inte minst efter att landet i somras krävde ett stopp för ryska medborgare att resa in i Europa.

– Det här är ytterligare nazistiskt nonsens, uttryckte bland annat Dmitrij Medvedev, tidigare rysk president och ordförande för landets säkerhetsråd.

Estland kritiserade Nato

Förra året riktade Estland hård kritik mot Nato efter anklagelser om att militäralliansens försvarsstrategi inkluderade att avvakta en längre tid om Ryssland skulle invadera baltstaterna Estland, Lettland eller Litauen.

– Om du jämför storleken på Ukraina och de baltiska länderna, så skulle det innebära att våra länder och vår kultur förstörs fullständigt. Århundranden av historia och kultur skulle utplånas från kartan, sade landets premiärminister Kaja Kallas till Financial Times.

Nato lovade därefter att se över sina beredskapsplaner.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


21 okt 26

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen. 

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar 

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen


20 okt 26

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer 

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.  

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen 

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia 

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den 

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen