ELKRISEN: Lovande framgång från myndigheternas sida

2023 02 07

Sedan september 2022 fram till och med i mars i år måste myndigheter vidta åtgärder för att sänka sin elförbrukning.

Det ska även rapporteras till Energimyndigheten hur mycket el man förbrukar och vad man exakt gör för att begränsa den.

Och glädjande nog är det flera myndigheter som redan nu kan konstateras ha dragit ned på sin elförbrukning, rapporterar Sveriges Radio.

Åtgärdat kafffeautoamterna

En av myndigheterna är exempelvis Kemikalieinspektionen.

Där har en rad åtgärder vidtagits. Lysrör har plockats ned och energisparfunktioner har installerats på skrivarna i fastigheten.

Och samma sak gäller de kaffeautomater som används av myndighetspersonalen.

Distansarbete största framgången

Mycket av minskningen beror dock på att många arbetar på distans och därmed inte befinner sig i myndighetens lokaler.

– Det är klart att det har jättestor inverkan på vår verksamhetsel. Att det är mycket förre personer här. Det är inte fullbelagt. Vissa dagar är det väldigt tomt, säger Stina Delden, miljösamordnare på Kemikalieinspektionen, till SR.

Anställdas ansvar

En hel del av ansvaret läggs på myndigheternas personal att exempelvis släcka efter sig och stänga av maskiner som inte används.

– Jag vill ändå tro att genomför man de här åtgärderna kommer man se en lägre elanvändning än vad man annars hade haft, säger Mathias Normand, enhetschef på Energimyndigheten.

Senast sista maj ska en sammanställning lämnas in till regeringen.

– Det är viktigt i det här uppdraget att offentlig sektor får chans att visa vad som går att göra och kunna gå före, tillägger Mathias Normand till radiokanalen.

Uppmanade att släcka lamporna

Redan i höstas uppmanade den dåvarande S-regeringen myndigheterna att släcka lamporna.

200 statliga myndigheter omfattades av de nya direktiven.

– Varenda kilowattimme vi frigör kan användas för att minska sårbarheten när Ryssland vill påverka energipriserna, sade dåvarande energiminister Khashayar Farmanbar (S).

"Reell risk för bortkoppling"

Kring jul och nyår upprepade den nuvarande regeringen samma budskap, men riktade sig då även till vanliga svenska hushåll.

– Det är viktigt att informera om en energikris om det värsta skulle hända, sade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) i december och tillade:

– Januari och februari är alltid utmanande och nu har vi en situation med reell risk för bortkoppling.

LÄS MER: Myndighet utfärdar varning gällande Sveriges elbehov

Foto: N. Tho Duc resp N. Dumlao

Text: Redaktionen


10 augusti 2026

Många får samma sms just nu – radera direkt

2026 08 11

Bedragarna tycks ha hittat en nisch.

Bedragare försöker rikta in sig på människor som kan bli uppstressade och som ses som sårbara.

Nu har de hittat en nisch; att utge sig komma från inkassobolag.

Många svenskar får just nu samma sms som ser ut att komma från fyra olika inkassobolag, som i själva verket är bedrägeriförsök.

Se upp

Ett av företagen som används av bedragarna är Axactor, rapporterar Råd & Rön.

Så här lyder ett exempel på hur bluff-sms:en kan se ut:

– Vi saknar betalning för ärende LW68V1. Vänligen betala snarast eller kontakta kundtjänst på (falskt nummer, reds. anm).

Planen är att det tilltänkta offret ska känna sig stressad och ringa upp numret, och då kan bedrägeriet inledas.

Flera anledningar

Det kan finnas flera olika anledningar till varför bedragarna använder just inkassobolag som täckmantel. 

Ett inkassokrav kan låta väldigt allvarligt, och bedragaren hoppas då att det tilltänkta offret vaknar till av ett sådant meddelande.

Det skapar även en tidspress, vilket får mottagaren att känna sig stressad.

Den som får den här typen av bluff-sms bör radera det direkt, och inte följa några uppmaningar.

Läs mer: Värsta sedan 1983 – Trump pressas rejält

Flera bolag varnar

Utöver Axactor utger sig bedragarna även komma från välkända inkassobolag som Lowell, Sergel Inkasso och Intrum.

Samtliga bolag har gått ut med varningar.

– Var observant! Just nu pågår en bluffkampanj via sms, varnar Intrum.

Logga inte in

Sergel och Lowell uppmanar till vaksamhet om det kommer sms som ser ut att komma från dem.

Intrum understryker att man aldrig bör logga in på någon annans uppmaning.

– För att skydda dig mot bluffsamtal och sms ska du aldrig ge ut koder eller signera betalningar på någon annans uppmaning. Ingen bank, myndighet eller seriöst företag ber dig dela med dig av personliga uppgifter i samtal eller via sms. 

Läs mer: USA:s försvarsjättar rädda – på grund av Ukraina

Foto: P. Du Preez

Text: Redaktionen


11 aug 26

Klockan tickar: Snart smäller det för alla som tankar bilen

2026 08 11

Snart kommer det bli betydligt dyrare att tanka bilen.

Varningen kommer från SEB.

Storbankens råvaruanalytiker Bjarne Schieldrop framhåller att energikrisen som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern kommer att leda till betydande kostnadsökningar för belister. 

Schieldrop hänvisar till att stängningen av Hormuzsundet ser ut att bestå, vilket kommer att leda till att raffinerade produkter, som bensin och diesel, ökar i pris. 

– Petroleumprodukter (och fossilgas) är det stora problemet. Vintern kan bli dyr för konsumenterna, skriver Schieldrop i ett marknadsbrev, enligt Di.

"Mödosam och långsam" 

SEB:s expert konstaterar att dödläge råder i förhandlingarna mellan USA och Iran. Dessutom lider den amerikanska militären av ammunitionsbrist, vilket försvårar processen ytterligare.

– Det är en mödosam och långsam process. Innebörden är att chansen är liten att Hormuzsundet snart öppnas för normal trafik, fastslår Schieldrop.

Oljemarknaden i gungning

Oljemarknaden har reagerat kraftfullt på det utdragna kriget. Efter att förhandlingarna mellan USA och Iran stagnerat har oljepriserna börjat stiga.

På tisdagen är Brentoljan upp med 1,20 procent till 88,83 dollar per fat. WTI-oljan stiger i sin tur med 1,37 procent till 83,37 dollar per fat.

ANDRA LÄSER:Värsta sedan 1983 – Trump pressas rejält

Trumps värsta mardröm

Situationen i Mellanöstern beskrivs som USA:s president Donald Trumps ”värsta mardröm”.

– Han hålls som gisslan av Iran. De håller Hormuzsundet som gisslan, säger  republikanen och tidigare Trump-allierade Chris Christie till ABC News.

Christie jämför situationen med gisslankrisen på USA:s ambassad i Teheran 1979. Iranska studenter stormade ambassaden och tog 52 amerikaner som gisslan. De hölls fångna i 444 dagar och kom att prägla den dåvarande amerikanske presidenten Jimmy Carter tid vid makten.  

Chris Christie menar att Irankriget är Trumps motsvarighet till gisslankrisen 1979.  

– Jag vet från de samtal jag har haft med honom under de senaste 24 åren att den person han minst av allt vill bli jämförd med är Jimmy Carter. Men här är vi nu. Och det är helt självförvållat, säger han.

LÄS OCKSÅ: Rysk olja brinner nära Kina 

Foto: Circle K

Text: Redaktionen