ELKRISEN: Lovande framgång från myndigheternas sida

2023 02 07

Sedan september 2022 fram till och med i mars i år måste myndigheter vidta åtgärder för att sänka sin elförbrukning.

Det ska även rapporteras till Energimyndigheten hur mycket el man förbrukar och vad man exakt gör för att begränsa den.

Och glädjande nog är det flera myndigheter som redan nu kan konstateras ha dragit ned på sin elförbrukning, rapporterar Sveriges Radio.

Åtgärdat kafffeautoamterna

En av myndigheterna är exempelvis Kemikalieinspektionen.

Där har en rad åtgärder vidtagits. Lysrör har plockats ned och energisparfunktioner har installerats på skrivarna i fastigheten.

Och samma sak gäller de kaffeautomater som används av myndighetspersonalen.

Distansarbete största framgången

Mycket av minskningen beror dock på att många arbetar på distans och därmed inte befinner sig i myndighetens lokaler.

– Det är klart att det har jättestor inverkan på vår verksamhetsel. Att det är mycket förre personer här. Det är inte fullbelagt. Vissa dagar är det väldigt tomt, säger Stina Delden, miljösamordnare på Kemikalieinspektionen, till SR.

Anställdas ansvar

En hel del av ansvaret läggs på myndigheternas personal att exempelvis släcka efter sig och stänga av maskiner som inte används.

– Jag vill ändå tro att genomför man de här åtgärderna kommer man se en lägre elanvändning än vad man annars hade haft, säger Mathias Normand, enhetschef på Energimyndigheten.

Senast sista maj ska en sammanställning lämnas in till regeringen.

– Det är viktigt i det här uppdraget att offentlig sektor får chans att visa vad som går att göra och kunna gå före, tillägger Mathias Normand till radiokanalen.

Uppmanade att släcka lamporna

Redan i höstas uppmanade den dåvarande S-regeringen myndigheterna att släcka lamporna.

200 statliga myndigheter omfattades av de nya direktiven.

– Varenda kilowattimme vi frigör kan användas för att minska sårbarheten när Ryssland vill påverka energipriserna, sade dåvarande energiminister Khashayar Farmanbar (S).

"Reell risk för bortkoppling"

Kring jul och nyår upprepade den nuvarande regeringen samma budskap, men riktade sig då även till vanliga svenska hushåll.

– Det är viktigt att informera om en energikris om det värsta skulle hända, sade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) i december och tillade:

– Januari och februari är alltid utmanande och nu har vi en situation med reell risk för bortkoppling.

LÄS MER: Myndighet utfärdar varning gällande Sveriges elbehov

Foto: N. Tho Duc resp N. Dumlao

Text: Redaktionen

Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

– Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt.

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen