VAL 2022: Skarp uppmaning om att släcka lamporna

2022 09 06

Regeringen tar i med hårdhandskarna för att spara ström.

Därför ställer man nu hårda krav på landets 200 statliga myndigheter.

Samtliga uppmanas nu att kapa energianvändandet till ett minimum, meddelar regeringen på en pressträff enligt Aftonbladet.

– Varenda kilowattimme vi frigör kan användas för att minska sårbarheten när Ryssland vill påverka energipriserna, säger energiminister Khashayar Farmanbar (S).

"Stänga av lampor och fläktar"

Exakt hur kraven ska formuleras återstår att lämna besked om.

Enligt energiministern ligger dock ett antal förslag på bordet.

Bland annat handlar det om något så enkelt som att trycka på strömbrytaren och att inte använda elektricitet mer än när det är nödvändigt.

– Det kan handla om att byta till energisnål belysning och stänga av lampor och fläktar, säger Khashayar Farmanbar.

Hoppas på sjunkande priser

Redan i helgen som var gav statsminister Magdalena Andersson (S) en hint om att krav likt dessa skulle kunna vara på väg att införas.

– När vi minskar vår förbrukning av el så kan också priserna sjunka. Här är också många hushåll som redan i dag gör en stor insats, både för sin egen elräkning, men också för att minska förbrukningen, sade hon till SVT i söndags.

Optimistiska inför förslaget

Energimyndighetens generaldirektör Robert Andrén ställer sig positiv till ett sådant förslag.

– Vi behöver se över hur vi använder energi på ett klokare sätt i Sverige i dag, inte minst inom den offentliga sektorn som är en stor energiförbrukare, säger Robert Andrén.

M släppte liknande förslag

Även Moderaterna anser att elförbrukningen i offentlig verksamhet måste tvingas ned.

När Ulf Kristersson igår presenterade ett förslag med fem åtgärdspunkter för att mildra energikrisen finns bland annat ett sådant krav med på listan.

Kristersson: S skyller på Putin

Han kritiserade samtidigt regeringen för skylla ifrån sig ansvaret på Ryssland.

– Det är provocerande att nu låtsas att allt är Putin-priser. Jag förstår att S tycker det är fin analogi. Men jag tycker den är stötande också, för Putin-priser, det betalar Ukraina på riktigt, på allvar. Det här handlar om en kombination av dålig svensk energipolitik och kriget i Europa, säger han på en pressträff.

Foto: I. Yoon resp M. Liljegren Regeringskansliet

Vita huset sätter deadline – pressar Ryssland inför möte imorgon

2025 03 23

USA sätter en deadline för vapenvila i Ukraina och försöker sätta press på Ryssland.

Vita huset har inte gett upp hoppet om att uppnå en vapenvila i Ukraina inom en snar framtid.

Imorgon måndag ska USA och Ryssland mötas för fredssamtal i Riyad i Saudiarabien. Samma dag ska den amerikanska delegationen även möta ukrainska representanter.

Nu kommer uppgifter om att Vita huset har satt en deadline.

Vita husets deadline

Vita huset vill ha en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, enligt källor till Bloomberg.

Den 20 april infaller påskdagen såväl protestanter och katoliker som ortodoxa.

Samtidigt säger källorna att man i Vita huset är medveten om att denna deadline kan bli svår att hålla, eftersom parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

Ändå hoppas man alltså på att kunna sätta press på Ryssland, bland annat vid mötet i Saudiarabien imorgon måndag.

Donald Trump har lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att ha en fullständig vapenvila, sade president Trump till reportrar på fredagen, enligt nyhetsbyrån.

Från ryskt håll verkar man dock måttligt intresserade av att ingå ett fredsavtal.

Ryssland har inte bråttom

Ryssland har ställt mycket hårda krav för att gå med på en vapenvila. Man har bland annat krävt att vapenleveranser till Ukraina stoppas.

Putin uppges skicka representanter på lägre nivå till samtalen i Saudiarabien.

– Det här är relativt tekniska personer som kan se till att samtalen inte skyndas på, för att bromsa Trump, säger Mikhail Vinogradov, chef för tankesmedjan St. Petersburg Politics Foundation, enligt nyhetsbyrån.

Kreml har heller inte gått med på ett toppmöte mellan Trump och Putin, vilket USA har velat få till snarast möjligt.

Ryssland skickar alltså tydliga signaler om att man inte vill ingå en vapenvila eller ett fredsavtal med kort varsel.

– Jag ser ingen anledning att tro att Ryssland har bråttom att nå en vapenvila, säger Kristine Berzina, vd tankesmedjan för German Marshall Fund.

Men i Vita huset hoppas man alltså på att uppnå en vapenvila senast den 20 april, inte minst för att Trump förväntas leverera på sitt löfte om att få slut på kriget i Ukraina.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Hundratals miljoner kronor sitter fast i USAID – pengar som Sverige nu kräver få tillbaka.

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen