CHOCKSIFFRAN: Så mycket dyrare blir 2023 för snitthushållen

2023 04 10

En vanlig barnfamilj i Sverige kommer att drabbas av en ordentlig prischock under 2023.

Det visar en beräkning utförd av banken SBAB på uppdrag av Sveriges Radio Ekot.

Enligt kalkylen kommer året 2023 att bli 59 000 kronor dyrare för den genomsnittliga barnfamiljen.

– Det är ju en exempellös stor utgiftsökning som hushållen har drabbats av, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB, till SR.

"Riktigt stor utgiftssmäll"

Summan är baserad på en normal levnadsstandard för en tvåbarnsfamilj i villa med ett bostadslån på tre miljoner och en elförbrukning på 15 000 kilowattimmar.

För en ensamstående person i en bostadsrätt med lån på två miljoner är motsvarande summa 35 000 kronor.

– Det är en riktigt stor utgiftssmäll på kort tid, konstaterar Robert Boije.

113 000 kronor dyrare

Förra året var det framför allt drivmedels- och elpriser som drog upp hushållens levnadskostnader. I år antas både drivmedlet och elen ligga på samma nivå som 2022.

Istället är det matpriser och räntekostnader som driver upp utgifterna, enligt SBAB:s beräkningar.

Av de 59 000 kronorna består 48 000 av räntekostnader Maten står för 11 000 kronor.

Räknar man även in de höjda priserna från 2022 kan hushållens 2023 bli hela 113 000 kronor dyrare.

I kalkylen har man utgått från en matbudget på 8 000 kronor (två vuxna och två barn upp till nio år) för 2021 och räknat upp det med 18,2 procent för 2022 och ytterligare tio procent för 2023.

Konsumentverkets prognos

I november förra året släppte Konsumentverket sin prognos för hushållens ekonomiska förändringar 2023.

Då tog man, till skillnad från SBAB, höjd för elräkningar som ökar med 100 procent.

Maten beräknades öka med 20 procent och totalt innebära utgifter på drygt 10 700 kronor i månaden för livsmedel, räknat på en familj med två vuxna och två barn i grundskoleålder.

– Våra beräkningar utgår inte från någon lyxkonsumtion eller bara livets nödtorft. Vi försöker få fram så realistiska siffror som möjligt. Vi brukar få reaktioner både från dem som tycker att vi tar i för mycket, och de som inte förstår hur vi kan räkna så lågt, sade Kristina Difs, handläggare på Konsumentverket, i ett pressmeddelande.

LÄS MER: Välkommen ljusglimt för många hushåll – gäller lönen

LÄS MER: Ny uppmaning till pressade hushåll

Foto: V. Klein

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen