CHOCKSIFFRAN: Så mycket dyrare blir 2023 för snitthushållen

2023 04 10

Det visar en beräkning utförd av banken SBAB på uppdrag av Sveriges Radio Ekot.

Enligt kalkylen kommer året 2023 att bli 59 000 kronor dyrare för den genomsnittliga barnfamiljen.

– Det är ju en exempellös stor utgiftsökning som hushållen har drabbats av, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB, till SR.

"Riktigt stor utgiftssmäll"

Summan är baserad på en normal levnadsstandard för en tvåbarnsfamilj i villa med ett bostadslån på tre miljoner och en elförbrukning på 15 000 kilowattimmar.

För en ensamstående person i en bostadsrätt med lån på två miljoner är motsvarande summa 35 000 kronor.

– Det är en riktigt stor utgiftssmäll på kort tid, konstaterar Robert Boije.

113 000 kronor dyrare

Förra året var det framför allt drivmedels- och elpriser som drog upp hushållens levnadskostnader. I år antas både drivmedlet och elen ligga på samma nivå som 2022.

Istället är det matpriser och räntekostnader som driver upp utgifterna, enligt SBAB:s beräkningar.

Av de 59 000 kronorna består 48 000 av räntekostnader Maten står för 11 000 kronor.

Räknar man även in de höjda priserna från 2022 kan hushållens 2023 bli hela 113 000 kronor dyrare.

I kalkylen har man utgått från en matbudget på 8 000 kronor (två vuxna och två barn upp till nio år) för 2021 och räknat upp det med 18,2 procent för 2022 och ytterligare tio procent för 2023.

Konsumentverkets prognos

I november förra året släppte Konsumentverket sin prognos för hushållens ekonomiska förändringar 2023. 

Då tog man, till skillnad från SBAB, höjd för elräkningar som ökar med 100 procent.

Maten beräknades öka med 20 procent och totalt innebära utgifter på drygt 10 700 kronor i månaden för livsmedel, räknat på en familj med två vuxna och två barn i grundskoleålder.

– Våra beräkningar utgår inte från någon lyxkonsumtion eller bara livets nödtorft. Vi försöker få fram så realistiska siffror som möjligt. Vi brukar få reaktioner både från dem som tycker att vi tar i för mycket, och de som inte förstår hur vi kan räkna så lågt, sade Kristina Difs, handläggare på Konsumentverket, i ett pressmeddelande.

LÄS MER: Välkommen ljusglimt för många hushåll – gäller lönen

LÄS MER: Ny uppmaning till pressade hushåll

Foto: V. Klein

Text: Redaktionen

STENHÅRDA KRAVET: Berätta om era pengar

2025 09 12

Svenska folket får veta alldeles för lite om riksdagspartiernas finansiering.

Det menar statsvetarna Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk, som är parti- och korruptionsforskare vid Göteborgs universitet.

Nu måste väljarna få veta vem som betalar partinotan, anser debattörerna.

”Skydd för demokratin”

Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk menar att Sverige ligger efter andra länder när det gäller transparens. Det är omöjligt att följa partiernas pengar och veta var de kommer ifrån, menar de i en debattartikel i DN.

– Forskningen visar gång på gång att demokratin bygger på att väljarnas förtroende är förankrat i transparens. Ett starkt skydd för demokratin kräver tydliga regler, skarpa sanktionsmöjligheter och full insyn – också i partiernas finansiering, skriver debattörerna.

När partierna och deras kampanjer delvis finansieras genom privata och ibland anonyma donationer så finns det anledning att ifrågasätta deras oberoende, menar de två statsvetarna.

– När transparensen brister uppstår misstanken att beslut inte fattas på saklig grund, utan på grund av ekonomiskt beroende, skriver Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk i tidningen.

LÄS OCKSÅ: EU:s vändning - ny chans för bensin- och dieselbilar

Vill se förändring

I ett betänkande som presenterades förra sommaren föreslogs en rad åtgärder, bland annat att möjligheten att ge anonyma bidrag till partier ska tas bort, skriver de.

Ett annat förslag är att förbjuda utländsk finansiering.

De två statsvetarna kräver dock mer kraftfulla åtgärder, och vill att frågan ska lyftas upp inför valet 2026.

– Beslutsfattare har nu chansen att täppa till luckorna i lagstiftningen och ta igen det demokratiska försprång som många andra länder redan har, skriver de.

Frågan har tidigare bland annat uppmärksammats i Kalla faktas granskning ”Partiernas hemliga pengar” i samband med förra valet.

Efter det har flera förändringar föreslagits för att öka kontrollen av och insynen i partiernas finansiering.

– Öppenhet och insyn är viktiga inslag i en välfungerande demokrati, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) tidigare sagt till TV4.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Här är svenskarnas favoritglass - hela listan

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen