CHOCKSIFFRAN: Så mycket dyrare blir 2023 för snitthushållen

2023 04 10

En vanlig barnfamilj i Sverige kommer att drabbas av en ordentlig prischock under 2023.

Det visar en beräkning utförd av banken SBAB på uppdrag av Sveriges Radio Ekot.

Enligt kalkylen kommer året 2023 att bli 59 000 kronor dyrare för den genomsnittliga barnfamiljen.

– Det är ju en exempellös stor utgiftsökning som hushållen har drabbats av, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB, till SR.

"Riktigt stor utgiftssmäll"

Summan är baserad på en normal levnadsstandard för en tvåbarnsfamilj i villa med ett bostadslån på tre miljoner och en elförbrukning på 15 000 kilowattimmar.

För en ensamstående person i en bostadsrätt med lån på två miljoner är motsvarande summa 35 000 kronor.

– Det är en riktigt stor utgiftssmäll på kort tid, konstaterar Robert Boije.

113 000 kronor dyrare

Förra året var det framför allt drivmedels- och elpriser som drog upp hushållens levnadskostnader. I år antas både drivmedlet och elen ligga på samma nivå som 2022.

Istället är det matpriser och räntekostnader som driver upp utgifterna, enligt SBAB:s beräkningar.

Av de 59 000 kronorna består 48 000 av räntekostnader Maten står för 11 000 kronor.

Räknar man även in de höjda priserna från 2022 kan hushållens 2023 bli hela 113 000 kronor dyrare.

I kalkylen har man utgått från en matbudget på 8 000 kronor (två vuxna och två barn upp till nio år) för 2021 och räknat upp det med 18,2 procent för 2022 och ytterligare tio procent för 2023.

Konsumentverkets prognos

I november förra året släppte Konsumentverket sin prognos för hushållens ekonomiska förändringar 2023.

Då tog man, till skillnad från SBAB, höjd för elräkningar som ökar med 100 procent.

Maten beräknades öka med 20 procent och totalt innebära utgifter på drygt 10 700 kronor i månaden för livsmedel, räknat på en familj med två vuxna och två barn i grundskoleålder.

– Våra beräkningar utgår inte från någon lyxkonsumtion eller bara livets nödtorft. Vi försöker få fram så realistiska siffror som möjligt. Vi brukar få reaktioner både från dem som tycker att vi tar i för mycket, och de som inte förstår hur vi kan räkna så lågt, sade Kristina Difs, handläggare på Konsumentverket, i ett pressmeddelande.

LÄS MER: Välkommen ljusglimt för många hushåll – gäller lönen

LÄS MER: Ny uppmaning till pressade hushåll

Foto: V. Klein

Text: Redaktionen

Fiasko i ny mätning – Tidöparti tappar kraftigt

2026 09 09

Moderaterna ser ut att gå mot ett ovanligt svagt valresultat.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

I undersökningen hamnar M långt under resultatet i valet 2022, då partiet fick 19,10 procent av rösterna.

Moderaterna backar med 1,3 procentenheter jämfört med Novus senaste mätning 7 september. Stödet uppgår till 16,3 procent – 2,8 procentenheter lägre än i valet 2022.

Siffran på 16,3 procent är nära Moderaternas sämsta valresultat någonsin. I valet 2002 fick M 15,2 procent av rösterna – endast 1,1 procentenheter lägre än i Novus senaste mätning.

Hit går M-väljarna

Många moderata väljare stannar dock kvar inom högerblocket.

Enligt Novus ordförande Torbjörn Sjöström tappar Moderaterna framför allt väljare till Liberalerna, vilket får stort genomslag i mätningen. Stödet för Liberalerna ökar från 4,3 till 5,8 procent.

I Novus mätning i augusti fick L endast 1,9 procent. Sedan dess har stödet ökat med hela 3,9 procentenheter.

Torbjörn Sjöström beskriver uppgången som historisk.

– Så här snabb uppgång på kort tid har vi aldrig sett förr. Att L också nästan har tredubblat sitt väljarstöd, det är helt sensationellt, säger han till TV4.

Högsta noteringen sedan 2014

Även Miljöpartiet går starkt framåt.

MP ökar med 1,0 procentenheter till 8,8 procent – partiets bästa notering sedan 2014 i en mätning från Novus.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ukraina har sagt ja till Putinallierad

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 9 september jämfört 7 september:

Vänsterpartiet 7,5 -0,3

Socialdemokraterna 26,6 -0,4

Miljöpartiet 8,8 +1,0

Centerpartiet 7,8 +0,1

Liberalerna 5,8 +1,5

Moderaterna 16,6 -1,3

Kristdemokraterna 6,4 +0,4

Sverigedemokraterna 19,3 -0,4

S+V+MP+C 50,7 +0,4

M+KD+SD+L 48,1 +0,2

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Snart 28 kronor litern vid pump

2026 09 09

Idag, onsdag, kostar dieseln 21,94 kronor litern.

Det enligt företagspriserna hos de stora drivmedelskedjorna, ett riktpris som även indikerar literpriset för privatkunder.

Priset höjdes igår med 55 öre. Men det kan snart gå över 22 kronor och därefter röra sig upp mot hela 28 kronor litern, om nuvarande dieselbrist består och den tillfälliga skattesänkningen inte förnyas.

– Mellan 25 och 28 kronor litern ligger inom räckhåll, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Securities, till DN.

Genomsyrar ekonomin

Dieseln genomsyrar hela världsekonomin.

Huvudsakligen finns två förklaringar till bristen på drivmedlet och den efterföljande prisuppgången. Dels är trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre avstannad på grund av kriget i Iran, dels har Ryssland dragit i nödbromsen för dieselexport till följd av ukrainska attacker mot ryska raffinaderier.

Christian Kopfer konstaterar att det råder brist på såväl råolja som diesel.

– Om världen förbrukar 100 men bara producerar 95 måste de återstående fem tas någonstans ifrån. Nu tas de ur lagren, säger experten och menar att priset till slut måste tvinga bort förbrukning.

Andra läser: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Oklart om sänkningen består

Christian Kopfer jämför dieselbristen med en patient som långsamt tappas på blod. Det blir värre, men det tar inte slut över en natt.

Så sent som förra veckan flaggade Kopfer dessutom för att det kan bli en dubbelsmäll.

– Vi ska förvänta oss att drivmedelspriser fortsätter upp om inte situationen förbättras, vi ska förvänta oss att elpriser blir betydligt högre nu i vinter än vad de var förra vintern, sade han till SVT.

Den skattesänkning på bensin och diesel som infördes i Sverige i somras gäller till och med 30 november 2026. I dagsläget är det oklart om den kommer att förlängas. SD och KD vill se en fortsättning, L säger nej och M har inte tagit ställning.

– Vi får ta den här typen av förhandlingar och diskussioner på andra sidan valet, sade Oscar Sjöstedt, ekonomiskpolitisk talesperson i SD, till SR i augusti.

Socialdemokraterna har inför valet gått ut med att partiet inte har några förslag om att höja drivmedelskatterna.

Andra läser: USA-stridsflyg har bombat fel

Foto: Circle K

Text: Redaktionen