CHOCKSIFFRAN: Så mycket dyrare blir 2023 för snitthushållen

2023 04 10

En vanlig barnfamilj i Sverige kommer att drabbas av en ordentlig prischock under 2023.

Det visar en beräkning utförd av banken SBAB på uppdrag av Sveriges Radio Ekot.

Enligt kalkylen kommer året 2023 att bli 59 000 kronor dyrare för den genomsnittliga barnfamiljen.

– Det är ju en exempellös stor utgiftsökning som hushållen har drabbats av, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB, till SR.

"Riktigt stor utgiftssmäll"

Summan är baserad på en normal levnadsstandard för en tvåbarnsfamilj i villa med ett bostadslån på tre miljoner och en elförbrukning på 15 000 kilowattimmar.

För en ensamstående person i en bostadsrätt med lån på två miljoner är motsvarande summa 35 000 kronor.

– Det är en riktigt stor utgiftssmäll på kort tid, konstaterar Robert Boije.

113 000 kronor dyrare

Förra året var det framför allt drivmedels- och elpriser som drog upp hushållens levnadskostnader. I år antas både drivmedlet och elen ligga på samma nivå som 2022.

Istället är det matpriser och räntekostnader som driver upp utgifterna, enligt SBAB:s beräkningar.

Av de 59 000 kronorna består 48 000 av räntekostnader Maten står för 11 000 kronor.

Räknar man även in de höjda priserna från 2022 kan hushållens 2023 bli hela 113 000 kronor dyrare.

I kalkylen har man utgått från en matbudget på 8 000 kronor (två vuxna och två barn upp till nio år) för 2021 och räknat upp det med 18,2 procent för 2022 och ytterligare tio procent för 2023.

Konsumentverkets prognos

I november förra året släppte Konsumentverket sin prognos för hushållens ekonomiska förändringar 2023. 

Då tog man, till skillnad från SBAB, höjd för elräkningar som ökar med 100 procent.

Maten beräknades öka med 20 procent och totalt innebära utgifter på drygt 10 700 kronor i månaden för livsmedel, räknat på en familj med två vuxna och två barn i grundskoleålder.

– Våra beräkningar utgår inte från någon lyxkonsumtion eller bara livets nödtorft. Vi försöker få fram så realistiska siffror som möjligt. Vi brukar få reaktioner både från dem som tycker att vi tar i för mycket, och de som inte förstår hur vi kan räkna så lågt, sade Kristina Difs, handläggare på Konsumentverket, i ett pressmeddelande.

LÄS MER: Välkommen ljusglimt för många hushåll – gäller lönen

LÄS MER: Ny uppmaning till pressade hushåll

Foto: V. Klein

Text: Redaktionen

30nov2025

Nya villkor för boende i bostadsrätt – förslaget på bordet

2025 11 30

I somras initierade regeringen en utredning kring bostadsrätter.

Uppdraget gavs till en utredare som skulle göra en snabbspårsutredning.

Nu har regeringen mottagit en rapport med flera förslag som är tänkta att öka tryggheten för boende i bostadsrätter.

Ökad trygghet

Förslagen i rapporten syftar till att motverka brottslig verksamhet i anknytning till bostadsrätter.

– Den innehåller förslag som ger bostadsrättsföreningar utökade möjligheter att säga upp bostadsrättshavare som begår brott och att neka medlemskap när någon som ska använda lägenheten har begått brott. Syftet är att öka tryggheten i och kring bostadsrätter, uppger regeringen.

Förslagen

I rapporten som regeringen nu ska ta ställning till finns bland annat förslag om att:

- Bostadsrättshavare ska kunna sägas upp på grund av brott som begås på ett längre avstånd från lägenheten än i dag, till exempel i en lekpark eller på ett torg.

- Tröskeln för när en lägenhet får sägas upp på grund av att den används för brott sänks, och bostadsrättshavarens ansvar för trygghet i huset skärps.

- Möjligheterna att neka medlemskap i en bostadsrättsförening när någon som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till brott, förtydligas och skärps.

Lagen föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Ansiktsigenkänning

I veckan kom också beskedet att regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på en ny lag som ger polisen möjlighet att använda AI-teknik för ansiktsigenkänning.

Förhoppningen är att lagen ska hjälpa till att bekämpa allvarlig brottslighet, som människohandel, mord och handel med narkotika och vapen.

– För att trycka tillbaka gängkriminaliteten och återupprätta tryggheten i samhället måste polisen ha tillgång till effektiva verktyg, säger justitieminister Gunnar Strömmer, i ett uttalande.

– Den föreslagna lagen om användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid är ytterligare ett viktigt steg för att ge polisen efterfrågade verktyg för att effektivt bekämpa allvarlig brottslighet. Samtidigt säkerställer vi att rättssäkerheten och den personliga integriteten värnas.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: MKB

Text: Redaktionen

30nov2025

”Slutgiltig varning” – USA ställer ultimatum till rysk granne

2025 11 30

Flera medlemmar i den amerikanska senaten slår larm om utvecklingen i ett av Rysslands grannländer.

Larmet kommer från båda sidor av senaten.

Utvecklingen går åt helt fel håll i det ryska grannlandet Georgien, menar senatorerna.

– Frustrationen över Tbilisi närmar sig en brytpunkt på båda sidor av gången, säger en anonym republikans rådgivare, till Kyiv Post.

– De äventyrar aktivt decennier av partnerskap. Detta uttalande är en slutgiltig, tydlig varning innan straffåtgärder träder i kraft.

”Mörkt nytt kapitel”

Det var vid förra årets val i Georgien som partiet Georgisk dröm kom till makten.

Valresultatet utlöste stora protester i landet.

Utvecklingen är djupt oroande, menar senatorerna James Risch som är republikan och Jeanne Shaheen som är demokrat.

– Senatorerna ramar in det gångna året som ett "mörkt nytt kapitel", vilket markerar en skarp vändning från de provästliga löften som Georgisk dröm gav under sin valkampanj, rapporterar Kyiv Post.

– Protesterna var mer än rutinmässig politisk opposition – de var ett försvar för Georgiens postsovjetiska demokratiska och provästliga utveckling.

Förvärras

De amerikanska senatorerna menar att det styrande partiet i Georgien driver landet mot ett alltmer auktoritärt styre.

– Georgisk dröm har antagit auktoritära lagar för att undertrycka oliktänkande, riktat in sig på politisk opposition genom fängelser och partiförbud, skrämt ledare i civilsamhället och förtalat USA och dess ambassadpersonal, säger de i ett gemensamt uttalande, rapporterar tidningen.

– Dessa aldrig tidigare skådade åtgärder utgör ett betydande nedslag mot det georgiska folket.

LÄS OCKSÅ: ”En aggressionshandling” – asiatiskt land till rasande attack mot Ukraina

Konsekvenser

I uttalandet ställer senatorerna ett ultimatum till det georgiska styret.

– Den georgiska regeringen måste omedelbart vända kurs, återställa politiska friheter och återigen engagera sig i demokratisk styrning, framhåller senatorerna.

– Återgå till den demokratiska väg som ligger till grund för Georgiens postsovjetiska ambitioner – eller riskera isolering, intern oro och ett växande främlingskap från Washington.

LÄS OCKSÅ: Nobbar Orban – efter mötet med Putin

Foto: Steve Abraham

Text: Redaktionen