BEKRÄFTAT: “Sveriges sämsta bank” pekas ut

2023 09 20

Hushållen har det tufft.

Samtidigt som vanligt folk går på knäna gör Sveriges största banker stora vinster.

Exempelvis steg Swedbanks rörelseresultat för årets första kvartal till svindlande 10 977 miljoner kronor.

Och under 2023 års andra kvartal presenterade SEB en total intäkt på 20 019 miljoner kronor.

– Vi rapporterar ett starkt resultat för andra kvartalet, drivet av vår företagsaffär, sade SEB:s vd Johan Torgeby i en kommentar.

"Kunderna ger klart godkänt"

Vinsterna har stuckit i folks ögon.

Men trots det ger svenska bankkunder branschen ett godkänt betyg, visar en undersökning av Svenskt kvalitetsindex.

– Kundnöjdheten bland företagskunder är den högsta på flera år och nivån bland privatkunderna är klart godkänd även om den sjunker något, säger Johan Parmler, vd på undersökningsföretaget, i ett pressmeddelande.

En överraskning

Resultatet i undersökningen var inte vad Svensk kvalitetsindex hade förväntat sig.

– Jag måste säga att jag är positivt överraskad, säger Johan Parlmer.

– Branschen har bemött kundkrav och kunderna har inte straffat sina banker för den pågående krisen.

Sämst i klassen

Noterbart är att majoriteten av Sveriges storbanker, exempelvis Swedbank, SEB, Nordea och Handelsbanken, rankas lågt.

Sämst i klassen baserat på privatkundernas betyg är Nordea – en bank med ungefär fyra miljoner kunder enligt dem själva.

I topp hittas Sparbankerna, tätt följda av Länsförsäkringar, Skandia och ICA Banken.

– Kunder som anger att man har en personlig kontaktperson är nöjdare. Den mänsklgia relationen är fortsatt viktig i dessa kärva tider, framhåller Johan Parlmer i samma pressutskick.

Hela listan

Här är Sveriges bästa banker baserat på privatkunders kundnöjdhet 2023.

Kundnöjdheten mäts på en skala mellan 0 och 100. Betyg under 60 i kundnöjdhet bedöms generellt som underkänt och tecken på att företaget har svårt att behålla kunder.

Betyg över 75 pekar på en stark relation mellan företag och kund.

1. Sparbankerna (73,9)
2. Länsförsäkringar Bank (73,6)
3. Skandia (71,2)
4. ICA Banken (70,9)
5. Handelsbanken (67,7)
6. Övriga (66,9)
7. Danske Bank (65)
8. SEB (64,5)
9. Swedbank (63,9)
10. Nordea (62,8)

Källa: Svenskt kvalitetsindex

Foto: A. Taissin

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen