Barnfamiljer får Nordea att häpna: ”Överraskande”

2023 09 20

De flesta barn och ungdomar i åldern 6-17 får regelbundet en slant varje vecka eller månad.

Ofta kallas det för vecko- eller månadspeng.

Enligt en purfärsk undersökning från Nordea är det 62 procent av barnen i nämnda ålder som får en sådan peng – en knapp minskning jämfört med 2021 då siffran låg på 66 procent.

– Det är lite oroande att andelen barn som får regelbunden fickpeng minskar. En regelbunden fickpeng ger barnet en vana att planera, hushålla och spara kontanter, säger Anders Stenkrona, privatekonom på Nordea, i ett pressmeddelande.

Variation förbryllar: "Överraskande"

Anders Stenkrona är bekymrad över den utvecklingen.

Men det är inte minskningen av antalet barn som väcker störst frågetecken och uppmärksamhet hos Nordea.

Det är istället variationen bland föräldrarna – nämligen att äldre föräldrar (55-65 år) i snitt ger 21 procent mindre i månadspeng än vad föräldrar i medelåldern (45-54 år) ger till barn som är 12-17 år gamla.

– Det var överraskande, betonar Anders Stenkrona.

Privatekonomen menar att det kan finnas flera förklaringar till varför det är på det viset.

– Kanske är de ekonomiska marginalerna mindre för tonårshushåll med äldre föräldrar eller kanske äldre föräldrar har en annan föreställning av hur mycket en 12-17-åring bör få i månadspeng.

Digitala pengar dominerar

Undersökningen visar också att det är digitala pengar, exempelvis via Swish eller banköverföringar, som dominerar hur barnen får sina pengar.

Bland 9-11 åringar får 66 procent vecko- eller månadspeng digitalt, bland äldre barn är motsvarande siffra 98 procent.

Frågan om hur barn ska lära sig hantera pengar utan kontanter har varit omdiskuterad.

Tidigare har privatekonomen Emma Persson från Länsförsäkringar pekat på att det vore kontraproduktivt att ge barn sedlar och mynt.

– Det är att göra barnen en otjänst att lära dem något som inom kort kommer att vara obsolet, har hon sagt i en intervju med Dagens industri.

LÄS MER: Storbanken SEB vädjar till barnfamiljer

LÄS MER: “Sveriges sämsta bank” – har över 4 miljoner kunder

Foto: Nordea

Text: Redaktionen

Nya skatteregler – hushåll kan spara stora pengar

2025 07 28

Det är skattereduktionen på såld solel som försvinner vid årsskiftet.

– Installationer av solceller har ökat kraftigt de senaste åren och regeringen bedömer att det inte längre finns samma behov av att subventionera solceller, uppger Regeringen.

– Av samma skäl anser regeringen att det inte längre finns behov av att fortsätta subventionera mikroproduktion av förnybar el genom en skattereduktion.

Spara pengar

Den slopade skattereduktionen gör att det inte blir lika lönsamt att sälja hemmaproducerad el efter årsskiftet.

Däremot blir den elen man själv använder desto mer värdefull.

För hushåll som producerar sin egen el kan den egna elen spara in över fem kronor per kilowattimme.

– Ett vanligt missförstånd är att solel bara ersätter elhandelspriset, säger Anna Werner, vd för branschorganisationen Svensk Solenergi, till DN.

– I själva verket slipper man hela inköpskostnaden – även elskatt, moms och den rörliga delen av nätavgiften – när man använder sin egenproducerad el. Det är bakom mätaren man sparar de stora pengarna

Gynnar mindre hushåll

Mindre hushåll med en lägre elförbrukning gynnas mer av att kunna använda egenproducerad el.

Elnätskostnaden slås nämligen ut på den totala elförbrukningen, vilket gör att exempelvis fritidshus får betala en väldigt hög kostnad per förbrukad kilowattimme.

För hushåll som har en årsförbrukning på lägre än 1 000 kWh per år, blir den genomsnittliga elnätkostnaden 2,70 kr per kWh, vilket är fem gånger mer än för hushåll med stor förbrukning.

Lönsamheten minskar

De nuvarande skattereglerna har en skattereduktion på 60 öre per såld kilowattimme.

Den försvinner vid årsskiftet och det minskar lönsamheten när man matar ut el från den egna produktionen.

Idag finns drygt 200 000 villaägaren som har solceller i Sverige.

– Det kan faktiskt vara bra att skattereduktionen tas bort. Den gör investeringar i batterier mer intressanta, och vi behöver fler batterier i elsystemet, säger Anna Werner.

Foto: Fialotta Bratt, Skatteverket

Text: Redaktionen