Regeringen agerar mot svenskars mobilanvändande

2023 05 12

Regeringen ser “oroväckande tendenser” när det gäller skärmtid bland en del av allmänheten.

I synnerhet gäller det landets unga befolkning, meddelar socialminister Jakob Forssmed (KD) på en presskonferens under fredagseftermiddagen.

– Det är angeläget att undersöka mer om hur skärmtid och digitala medier påverkar hälsan, säger ministern inför presskåren.

Delegerar nytt uppdrag

Det är just eventuella kopplingar till en sämre hälsa som regeringen ser faror i.

Ett uppdrag ges därför till Folkhälsomyndigheten för att noga ta reda på hur sambandet mellan digitala medier och ohälsa bland befolkningen under 18 år egentligen ligger till.

Därefter kan myndighetsrekommendationer tas fram om hur mycket skärmtid som är lämpligt.

Att tiden framför mobiler, ipads och datorer idag är för hög är sannolikt, enligt Jakob Forssmed.

– Mycket talar för att det går ut över fysisk aktivitet, till exempel.

Påverkar negativt

I underlaget som regeringen presenterar framgår statistik som bland annat pekar på att 47 procent av Sveriges treåringar använde internet 2018.

Åtta år tidigare var siffran två procent.

– Nästan alla barn och unga spenderar numera en avsevärd tid av dygnet åt sociala medier eller olika typer av digitalt spelande, säger Jakob Forssmed.

Socialministern betonar att det visserligen finns positiva sidor av skärmanvändning, men att det också är en plats där det förekommer mobbning, desinformation och skevhet som påverkar den unga befolkningen negativt.

"Skapar problem"

Nyligen lade Liberalerna fram ett förslag om att kraftigt lägga om politiken kopplat till skärmtid i skolan.

– Den omfattande skärmtiden skapar problem. Att läsa längre texter väljs bort. Svårare uppgifter prioriteras inte, framhöll partiledaren Johan Pehrson (L) tillsammans med skolminister Lotta Edholm (L) i en debattartikel i Expressen i slutet av april.

Tillbaka till böcker

Enligt politikerna måste skolan “tillbaka till grunderna”.

– Den här regeringen satsar därför över en halv miljard kronor på fysiska läroböcker. För de allra yngsta eleverna borde skärmar vara ett undantag snarare än regel.

LÄS MER: Ny forskning – skakande upptäckt gällande barn och skärmtid

LÄS MER: Forskare: Konsekvensen av mobiler syns om 30 år

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Nya högkostnadsskyddet verkningslöst – ”en bluff”

2025 09 18

Regeringen har infört ett högkostnadsskydd på el.

Högkostnadsskyddet kommer att införas i november 2025 och gälla under hela kommande året.

Det nya skyddet ska gälla om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde.

– Det gör skillnad vilka som styr. Vi lägger om energipolitiken för att hushåll och företag ska få stabil el, där och när det behövs, till konkurrenskraftiga priser, framhåller Tidlpartierna i Aftonbladet debatt.

”En bluff”

Nu ifrågasätts det nya högkostnadsskyddet.

Elmarknadsanalytiker Bengt Ekenstierna beskriver det som ”en slags bluff”. Detta eftersom spotpriset inte har varit över 1,5 kr/kWh sedan krisåret 2022. Därför blir det nya högkostnadsskyddet verkningslöst, enligt experten.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, säger Ekenstierna till DN.

Regeringen har inte kommenterat kritiken.

LÄS MER: Hundratals tvingas lämna svenskt storföretag

Stort stödpaket till hushållen

Regeringen har gått fram med flera åtgärder i höstbudgeten för att stärka hushållens ekonomi.

Här är några av regeringens åtgärder:

- Sänkt moms på livsmedel från 12 till 6 procent. Förslaget om sänkt matmoms föreslås gälla under perioden 1 april 2026 till 31 december 2027. För en barnfamilj beräknas matkassen bli 6 500 kronor billigare per år.

- Sänkt skatt på arbete och pension genom att jobbskatteavdraget och förhöjda grundavdraget stärks. Förslagen föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2026.

- Sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning. Förslaget föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2026. Förslaget innebär 1 800 kronor per år i sänkt skatt för personer som berörs.

- Sänkt elskatt i hela landet med 9,875 öre (inklusive moms). Förslaget föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2026.

- Sänkta avgifter för förskola och fritidshem inom ramen för maxtaxan. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

- Högkostnadsskydd mot höga elpriser för hushåll under perioden från november 2025 och hela 2026. Högkostnadsskyddet ska gälla om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kr/kWh inom ett elområde. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

LÄS MER: Svenskt företag säljs till USA – för 10 miljarder

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland kan gå i konkurs – krävs bara en sak

2025 09 18

Den ryska krigsekonomin går på knäna, men än så länge lyckas Kreml finansiera sitt anfallskrig mot Ukraina.

Men en åtgärd från väst kan få den ryska ekonomin att kollapsa.

Det menar professorn i nationalekonomi Martin Sandbu, som är ekonomisk kommentator på Financial Times.

Experten framhåller att ett totalförbud mot köp av rysk olja och gas, i kombination med hårda sanktioner mot alla importörer, kan driva Ryssland mot konkurs.

– Om oljeintäkterna stryps kommer det att tippa staten mot konkurs, precis som det gjorde med Sovjetunionen i slutet av 1980-talet, säger Sandbu till Börsen.

”Nu är det dags”

Nationalekonomen uppmanar västvärlden att agera. Han menar att Europa är redo för den kraftfulla åtgärden.

– Nu är det dags. Priserna är låga och Centraleuropa kan försörjas från Italien.

Vidare betonar Sandbu att importen av metaller och gödningsmedel från Ryssland måste upphöra.

– EU måste också slå mycket hårdare mot maskinexport till den ryska vapenindustrin, säger han till tidningen.

Ekonomiskt krig eller krig på marken

Enligt Martin Sandbu står västvärlden inför ett ödesval. Antingen skärper man sanktionerna ordentligt eller väntar ett krig mot Ryssland.

– Västvärlden måste inse att alternativet till att utkämpa ett ekonomiskt krig mot Ryssland i slutändan är att utkämpa ett riktigt krig, om Ukraina inte längre kan hålla Ryssland borta.

LÄS MER: EU bromsar – skjuter upp sanktioner mot Ryssland

USA ställer krav

USA:s president Donald Trump har meddelat att han är beredd att införa ”massiva sanktioner” mot Ryssland om samtliga Natoländer inför lika hårda sanktioner och stoppar importen av rysk olja.

– Jag är redo att införa massiva sanktioner mot Ryssland när alla Natoländer är överens om att göra samma sak, och när alla Natomedlemmar SLUTAR KÖPA OLJA FRÅN RYSSLAND, har Trump utryckt på sin sociala medieplattform Truth Social.

LÄS MER: UPPGIFTER: Rysk toppgeneral försvunnen

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen