Ny syndabock för höga matpriser pekas ut

2023 04 04

Inte minst har de fått skäll av självaste finansministern.

– Jag har inskärpt att det inte är acceptabelt att priserna ökar så mycket, sade Elisabeth Svantesson (M) till SVT häromveckan efter ett möte med Ica, Coop och Axfood.

Hon tillade:

– Jag tänker hålla ögonen på alla de här tre matjättarna.

Pekar ut ny "syndabock"

Matjättarna i sin tur har slagit ifrån sig ansvaret och pekat på ökade kostnader från leverantörerna.

Den verkliga “syndabocken” kan dock vara någon helt annan än de stora butikskedjorna eller dess leverantörer, rapporterar Dagens Nyheter.

– Man glömmer ofta att en stor del av leverantörsförhandlingarna i dagligvaruhandeln görs med stora internationella företag, som är betydligt större än någon av aktörerna på den svenska dagligvaruhandeln, säger en person som tidningen beskriver som någon "med lång erfarenhet och god insyn i hur det går till mellan butikskedja och leverantör”.

Röt ifrån

Göran Blomberg är vd för Ica-handlarnas förbund och delar den teorin. Han skrev nyligen om just samma ämne i en uppmärksammad debattartikel, vilket den här sidan också rapporterade om.

– Sluta skyll på den höga matinflationen på livsmedelsbutikerna, framhävde han i Dagens industri.

– Redan i slutet av 2021 såg vi inflationen komma som en följd från överstimulanser från centralbanker världen över, följt av brister i leveranskedjorna efter pandemin.

Förenklad debatt

Vd:n tar också upp att en Ica-butik i snitt har en rörelsemarginal på under tre procent. 

Det kan jämföras med butikskedjans globala förhandlingspartner som förra året hade marginaler på uppemot 22 procent.

Helena Hansson, professor i nationalekonomi vid Sveriges Lantbruksuniversitet, menar att det ligger en del i nämnda argument. Hon framhåller att debatten om matpriser blivit enkelspårig och förenklad.

– Det är en maktstruktur där de här stora företagen befinner sig bland annat i Sverige, men också på en global marknad. Tappar de Sverige eller en del i Sverige så är det inte hela världen för dem kanske, säger hon till DN.

Rekorddyr påskmat

Trots att Lidl, Coop och Willys alla har aviserat sänkta matpriser är årets påskmat rekorddyr. Till exempel har ägg, grädde och lax ökat med 25 procent sedan påsken 2022.

– Mellan två påskar har det nog aldrig varit en sån här stor prisökning, säger Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen, till Expressen.

Han konstaterar också att kunder i större utsträckning tycks överge Coop och Ica till förmån för Lidl och Willys.

– Det är så sjukt mycket billigare på extrapris än på ordinarie pris. Kampen om dig som kund är så fruktansvärt hård nu, säger Ulf Mazur till samma tidning.

Myndighet granskar

Igår meddelade Konkurrensverket sin första analys efter att ha inlett en granskning av livsmedelsbranschen, med anledning av ökade matpriser.

– De stigande livsmedelspriserna beror bland annat på effekter från flera på varandra följande kriser, exempelvis coronapandemin och Rysslands invasion av Ukraina, som lett till ökade kostnader i flera led i livsmedelskedjan. Bland förklaringarna finns också en svag svensk krona, framhåller myndigheten.

Utöver ovan faktorer pekar Konkurrensverket ut en ”dålig konkurrenssituation” som ytterligare en bidragande orsak.

– Det går inte att utesluta att en del av prisökningen också beror på en dålig konkurrenssituation, står det i analysen.

LÄS MER: Nya förklaringar – därför har matpriserna skenat

Foto: M. Spiske

Text: Redaktionen

Alla pensionärer får inte sänkt skatt – de omfattas inte

2024 09 19

I budgeten ingår stora satsningar på skattesänkningar.

Regeringen och SD sänker skatten med 27 miljarder kronor, bland annat förstärks jobbskatteavdraget och marginalskatten för höginkomsttagare sänks från 55 till 52 procent.

1 400 kronor för pensionärer

Pensionärer kommer också få behålla mer i plånboken, enligt Tidöpartierna.

Regeringen och SD går fram med en skattesänkning för pensionärer som ska motsvara förstärkningen av jobbskatteavdraget.

Det innebär att skatten för pensionärer i genomsnitt sänks med 1 400 kronor per år, enligt regeringens beräkningar.

Alla pensionärer får inte sänkt skatt

Alla pensionärer kommer dock inte kunna ta del av sänkningen, uppger Pensionärernas riksorganisation (PRO).

– Någon skattesänkning för pensionärer rör det sig inte om, säger Åsa Lindestam, ordförande PRO, i ett uttalande.

Lindestam påpekar att många inte omfattas av skattesänkningen.

– Det finns yngre pensionärer som inte omfattas av förslaget, till exempel personer som väljer att gå i pension vid 62 eller 64 års ålder. Dessa personer är pensionärer, men de får ingen sänkt skatt, säger hon och tillägger:

– Detsamma gäller personer med sjukersättning, förtidspension som det hette tidigare. Personer som varken arbetar eller som fyllt 66 betalar många tusenlappar mer i skatt än andra. De unga pensionärerna är helt bortglömda i regeringens skattepolitik. 

”Känns inte bra”

I höstbudgeten satsar regeringen 3,4 miljarder kronor på förstärkt högkostnadsskydd för tandvård för seniorer över 67 år.

– Seniorers tandhälsa ska inte behöva vara en plånboksfråga, sade Linda Lindberg, gruppledare för Sverigedemokraterna, när förslaget presenterades.

PRO välkomnar tandvårdsreformen, men är kritiska till att åldersgränsen för fri tandvård samtidigt sänks från 23 år till 19 år.

– Det känns inte bra att bättre tandvård för pensionärer finansieras med att åldersgränsen för den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården sänks. Det betyder att våra barnbarn får sämre villkor. Vi vill inte att äldres rättigheter ställs mot yngres. Alla ska ha rätt till en god tandhälsa, säger Åsa Lindestam.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet 

Text: Redaktionen

Anstormning till Jysk

2024 09 19