ELKRISEN: Lovande framgång från myndigheternas sida

2023 02 07

Sedan september 2022 fram till och med i mars i år måste myndigheter vidta åtgärder för att sänka sin elförbrukning.

Det ska även rapporteras till Energimyndigheten hur mycket el man förbrukar och vad man exakt gör för att begränsa den.

Och glädjande nog är det flera myndigheter som redan nu kan konstateras ha dragit ned på sin elförbrukning, rapporterar Sveriges Radio.

Åtgärdat kafffeautoamterna

En av myndigheterna är exempelvis Kemikalieinspektionen.

Där har en rad åtgärder vidtagits. Lysrör har plockats ned och energisparfunktioner har installerats på skrivarna i fastigheten.

Och samma sak gäller de kaffeautomater som används av myndighetspersonalen.

Distansarbete största framgången

Mycket av minskningen beror dock på att många arbetar på distans och därmed inte befinner sig i myndighetens lokaler.

– Det är klart att det har jättestor inverkan på vår verksamhetsel. Att det är mycket förre personer här. Det är inte fullbelagt. Vissa dagar är det väldigt tomt, säger Stina Delden, miljösamordnare på Kemikalieinspektionen, till SR.

Anställdas ansvar

En hel del av ansvaret läggs på myndigheternas personal att exempelvis släcka efter sig och stänga av maskiner som inte används.

– Jag vill ändå tro att genomför man de här åtgärderna kommer man se en lägre elanvändning än vad man annars hade haft, säger Mathias Normand, enhetschef på Energimyndigheten.

Senast sista maj ska en sammanställning lämnas in till regeringen.

– Det är viktigt i det här uppdraget att offentlig sektor får chans att visa vad som går att göra och kunna gå före, tillägger Mathias Normand till radiokanalen.

Uppmanade att släcka lamporna

Redan i höstas uppmanade den dåvarande S-regeringen myndigheterna att släcka lamporna.

200 statliga myndigheter omfattades av de nya direktiven.

– Varenda kilowattimme vi frigör kan användas för att minska sårbarheten när Ryssland vill påverka energipriserna, sade dåvarande energiminister Khashayar Farmanbar (S).

"Reell risk för bortkoppling"

Kring jul och nyår upprepade den nuvarande regeringen samma budskap, men riktade sig då även till vanliga svenska hushåll.

– Det är viktigt att informera om en energikris om det värsta skulle hända, sade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) i december och tillade:

– Januari och februari är alltid utmanande och nu har vi en situation med reell risk för bortkoppling.

LÄS MER: Myndighet utfärdar varning gällande Sveriges elbehov

Foto: N. Tho Duc resp N. Dumlao

Text: Redaktionen

TYSKLAND HÄVDAR: Stort genombrott i Ukraina – inom två dagar

2025 05 11

Tysklands nya förbundskansler Friedrich Merz tror att en vapenvila i Ukraina kan träda i kraft inom två dagar.

Det rapporterar den tyska Bild.  

– Jag har stort hopp om att det kommer att nås en överenskommelse om eldupphör i Ukraina i helgen, säger Merz enligt tidningen.

– Med tanke på den tre dagar långa vapenvilan som Ryssland utlyst finns det stor chans att den kommer att förlängas till 30 dagar och att förhandlingar om ett fredsavtal sedan kan inledas, fortsätter förbundskanslern.

Vidare meddelar Merz att han skrivit under ett förslag om eldupphör tillsammans med Frankrikes president Emmanuel Macron, Polens premiärminister Donald Tusk och den brittiske premiärministern Keir Starmer.

– Det är i stort sett identiskt med det amerikanska förslaget. Vi hoppas verkligen att detta också kommer att accepteras av den ryska sidan, säger förbundskanslern och tillägger:

– Bollen ligger helt och hållet hos Moskva.

Zelenskyj ger besked om toppmötet

Samtidigt meddelar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att Ukraina ska anordna ett toppmöte med flera europeiska ledare på lördag.

– Vi förbereder oss för att träffa ledarna i ”Koalitionen av villiga länder”, säger Zelenskyj i ett uttalande.

Koalitionen består av ett 30-tal länder som arbetar för en hållbar fred i Ukraina. Sverige är ett av flera Natoländer i gruppen. USA tillhör inte koalitionen.

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

Danmark har läxat upp USA

2025 05 10

Enligt uppgifter till The Wall Street Journal avser USA att öka spionaget mot Grönland, som tillhör det danska kungariket.

Uppgifterna har väckt starka reaktioner i Danmark. Den danska underrättelsetjänsten, PET, har konstaterat att det föreligger ett ökat hot om spionage efter att artikeln publicerats.

Nu har Danmark kontaktat USA.

Det bekräftar statsminister Mette Frederiksen.

– Det här är rykten i en internationell tidning, och som ni vet har vår utrikesminister redan haft ett samtal med USA. Självklart kan man inte spionera på en allierad, säger hon enligt nyhetsbyrån Ritzau.  

Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen betonar att den danska regeringen har varit mycket tydlig i sin kommunikation.

– Det avgörande är att vi signalerat mycket tydligt till amerikanerna att kungarikets interna angelägenheter är kungarikets interna angelägenheter. Vi betraktar oss inte bara som en nära allierad till USA, vi är en nära allierad. Och därför kan vi naturligtvis inte tolerera om folk börjar spionera på varandra, säger han enligt TV2.

Utrikesministern betonar att det danska budskapet förmedlats till  den tillförordnade amerikanska ambassadören i Danmark, Jennifer Hall Godfrey, och att detta budskap nu sprids vidare i Washington.

Hotbild kvarstår

USA:s president Donald Trump har vid flera tillfällen framhållit att han vill se Grönland som en del av USA. Presidenten har dessutom vägrat att utesluta användning av militärt våld för att ta kontroll över världens största ö.

– För den nationella säkerhetens skull och för friheten i hela världen anser USA att ägande och kontroll av Grönland är av största vikt, har Trump utryckt på sin sociala medieplattform Truth Social.

USA har i dag en stor militär närvaro på Grönland. År 1951 ingicks ett försvarsavtal med Danmark som gav USA en betydande roll i försvaret av territoriet, inklusive rätten att bygga och upprätthålla militärbaser.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen