Försvarsmakten bekräftar hårresande oro

2023 02 21

Nato riskerar att bli indraget i ett storkrig om Rysslands anfallskrig mot Ukraina eskalerar.

– Kriget i Ukraina är fruktansvärt. Det kan också bli storkrig mellan Nato och Ryssland. Vi jobbar varje dag för att det inte ska ske.

Så sade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i en intervju förra veckan.

En uppfattning som nu får stöd av Sveriges överbefälhavare Micael Bydén, myndighetschef för svenska Försvarsmakten.

– På det sätt han uttrycker sig och utifrån de utgångspunkter han har kan jag inte säga annat än att jag delar den bedömningen, säger han i SVT:s 30 minuter.

Kärnvapen största hotet

Enligt Micael Bydén är det massförstörelsevapen som är det största hotet för eskalering, och han hänvisar till Vladimir Putins uttalanden som insinuerat om att det finns mer – och värre – att hämta från den ryska krigsmaskinen.

Förra veckan bekräftade Rysslands diktator att hotet om kärnvapenkrig har ökat.

– Ett sådant hot växer, det skulle vara fel att dölja det, varnade han för enligt CNN.

Dagen efter trappade han upp stämningen ytterligare med ett uttalande på en pressträff hur Ryssland reagerar om de själva utsätts för en kärnvapenattack av ett annat land.

– Då kommer de att utplånas från jordens yta, svarade Putin.

Allvarligt läge

För Sveriges överbefälhavare har världen hamnat i en mycket allvarlig situation.

– Ja, men har man inte insett det allvarliga läget med hur det har sett ut fram tills nu, och om det var det här uttrycket från generalsekreteraren som fällde avgörande: då är det hög tid att man förstår det, säger Micael Bydén till SVT.

"Putin har förändrats"

I samma intervju som Jens Stoltenberg uttryckte sin fruktan för storkrig berättade han också att Putin förändrats de senaste åren.

– Den Putin vi har upplev de senaste åren, speciellt efter annekteringen av Krym 2014, är en mycket mer aggressiv Putin. En Putin som har en helt egen verklighetsbeskrivning som inte stämmer. Jag tänker bland annat på påståendena om nazister i Ukraina, alla övergrepp mot ryssar och att Ukraina inte är en stat, sade generalsekreteraren till norska NRK.

LÄS MER: Natochefen fruktar storkrig

LÄS MER: Vansinneshot från Putin

Foto: Joel Thungren Försvarsmakten

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Turkiet går in och hjälper Ryssland

2026 09 11

De ukrainska attackerna gör det allt svårare för Ryssland.

Problemen för den normalt så starka olje- och bränslenationen hopar sig.

Ryssland har under sommaren tvingats vända sig till flera olika länder för att få hjälp att hantera den stora bristen på bensin i landet. Nu kommer rapporter om att ytterligare länder går in och hjälper Ryssland, rapporterar Kyiv Independent.

– Ryssland har tvingadats importera bränsle från Sydkorea och köpa tillbaka bensin som raffinerats från sin egen råolja i Indien, uppger en färsk rapport från Center for Research on Energy and Clean Air, enligt tidningen.

Turkiet går också in

Motsvarande rapport från augusti avslöjade att Ryssland vänt sig till Indien för inköp av bränsle.

När nu rapporten för september släpps avslöjas att både Sydkorea och Turkiet har gått in med hjälp till ryssarna.

– Turkiet verkar ha börjat skeppa bensin till Ryssland, där de första lasterna anlände i september 2026, står det i rapporten.

– Ukrainska attacker mot Rysslands energiindustri har vänt på steken för världens en gång största oljeexportör.

Läs också: Sverige varnar två Natojättar – Ryssland står redo

Framgångsrika attacker

Ukrainas attacker mot den ryska energiproduktionen har varit framgångsrika, enligt rapporten. Det märks nu på Rysslands behov av att importera.

– Rysslands behov av att köpa bensin från ett raffinaderi i Indien och skeppa den halvvägs runt jorden med samma flotta som normalt exporterar har visat hur ukrainska drönarattacker påverkar den inhemska raffinaderikapaciteten, framhåller rapporten.

Varnar för Ryssland

Turkiet har flera gånger under Rysslands krig mot Ukraina uppmanat båda parterna att hålla attackerna på avstånd från turkiskt territorium. Detta med anledning av flera incidenter och attacker i Svarthavsområdet, där turkiska aktörer drabbats.

I början av augusti gick också Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering, ut och varnade för att Ryssland kan ta till kärnvapen i kriget.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, sade Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Läs mer: Säger upp alla anställda – har funnits sedan 1620

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Nya odds: Mest sannolika regeringskonstellationen

2026 09 11

Nya odds pekar ut den troligaste regeringsbildningen.

Tidigare på fredagen kom en ny opinionsundersökning från Ekot/Indikator som visade att gapet mellan blocken minskar.

Tidö får nu tillsammans 47,6 procent och oppositionen får 50,8 procent.

Trots att Tidöpartierna ligger under i de senaste mätningarna så pekar oddsen på att Tidö är den mest sannolika regeringskonstellationen.

Nya odds

Nya odds från Unibet visar att en regering med M, SD, KD och L är den mest sannolika regeringskonstellationen – trots oppositionens övertag.

Det framhåller Unibet i ett pressmeddelande på fredagen.

Här är de fem troligaste regeringsalternativen enligt oddsen:

- M+SD+KD+L – 3.00

- S+C+MP – 3.25

- M+SD+KD – 3.50

- S+KD+C – 6.00

- S+KD+C+MP – 6.00

Speglar två saker

Raúl Valencia López, marknads- och pr-ansvarig på Unibet, kommenterar.

Han säger att oddsen speglar två olika saker.

– Å ena sidan har det jämnats ut mellan blocken jämfört med tidigare, säger han.

– Å andra sidan vet vi mer säkert vilken konstellation det blir om Tidö-sidan blir störst, medan det finns flera varianter om oppositionen vinner. Det gör att spelarna sprider sina insatser mer på de olika alternativen.

Läs mer: Sverige går in med 297 miljoner – ”behoven är enorma”

M och V backar

Enligt den nya mätningen minskar gapet mellan Tidöpartierna och de rödgröna.

Tidö får nu tillsammans 47,6 procent och oppositionen får 50,8 procent.

Moderaterna backar mest med 1,6 procentenheter och därefter Vänsterpartiet med 1,5 procentenheter.

Även Sverigedemokraterna tappar enligt mätningen.

Hela mätningen

Här är Ekot/Indikator-mätningen i sin helhet:

Vänsterpartiet: 7,8 (-1,5)