SVERIGE: Ny prognos om kontanternas framtid

2022 10 12

Det spår Anna Kinberg Batra, tidigare partiledare i Moderaterna och numera utredare i den statliga Betalningsutredningen, enligt Svenska Dagbladet.

– Jag tror att Sverige inte är redo att sluta använda kontanter, säger hon till tidningen.

En kontantparadox

Frågan om kontanternas vara eller icke vara är stundtals känslig.

Den präglas också av en märklig motsägelse, enligt Kinberg Batra.

I sitt resonemang hänvisar hon till att 99 procent av alla kronor i Sverige är digitala – samtidigt som opinionsundersökningar visar att svenskar inte vill överge sina kontanter.

– Svenska folket både älskar och hatar kontanter. Vi vet att en stor majoritet inte kan tänka sig att leva utan kontanter. Så det här är en kontantparadox, säger Anna Kinberg Batra.

Förbereder digital valuta

Ett annat uppdrag hos Betalningsutredningen är att bedöma Riksbankens planer på att införa en digital valuta – en så kallad e-krona.

En sådant variant kommer enbart bli aktuell om det “tillför nytta så att betalningssystemet blir säkrare och mer effektivt”, enligt Kinberg Batra.

– Riksbanken har ju en hel radda av argument varför man ska ha det det där (e-kronan, red. anm) och jag sågar alla utom ett, och det är om man hamnar i krig. Och med tanke på var vi är idag så är kanske den frågan mer relevant än den varit på länge, kompletterar Nordeas chefekonom Annika Winsth till SvD.

Kontantanvändningen rasar

Under en längre period har kontantbetalningar blivit alltmer sällsynta i Sverige, och används framför allt för små betalningar och av äldre personer.

Mellan 2010 och 2020 sjönk andelen som betalar med kontanter från 40 procent till under 10 procent, enligt Riksbanken.

Pandemin har därefter skyndat på den utvecklingen.

– Sverige har haft en låg kontantanvändning under flera års tid, men nu syns trenden allt tydligare även i andra länder. En viktig förklaring till att digitaliseringstakten har ökat kan vara att många har behövt stanna hemma på grund av restriktioner för att förhindra smittspridning. Det har medfört att mycket handel har flyttat från fysiska butiker till nätet, framhåller Riksbanken på sin hemsida.

Stora framgångar för Swish

De senaste åren har också den digitala betalappen Swish ökat med raketfart.

I somras nådde företaget en historisk milstolpe då det kunde konstateras att 8 miljoner personer använder appen för att genomföra betalningar.

– Det motsvarar 77 procent av hela Sveriges befolkning. På mindre än tio år har Swish blivit en självklar del av svenskarnas vardag och användningen av tjänsten ökar stadigt, meddelade Swish i ett pressmeddelande i juni.

LÄS MER: Myndighet uppmanar – ha kontanter redo för kris

LÄS MER: Dålig beredskap för att hantera kontantuttag

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Ny skatt för alla i Sverige

2025 05 22

Det står klart efter onsdagens omröstning i riksdagen.

Riksdagen röstade i enlighet med regeringens lagförslag. Resultatet blev 154 ja mot 151 nej.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) välkomnar vad han kallar för ett ”historiskt besked”.

– En utbyggnad av kärnkraften bedöms leda till stabilare priser och lägre systemkostnader, vilket gynnar såväl hushåll som företag. Med nya kärnkraftsreaktorer banar vi väg för högre tillväxt, fler jobb och bättre förutsättningar för att klara klimatomställningen, säger han.

Ny skatt

Regeringens och SD:s målsättning är att bygga minst två storskaliga reaktorer senast 2035. Det är oklart hur mycket projektet kommer kosta. Den statliga utredning som utgör grunden för regeringens finansieringsmodell har antytt att kostnaden för fyra reaktorer kan landa på omkring 400 miljarder kronor.

Enligt den föreslagna finansieringsmodellen skulle staten täcka 300 miljarder kronor av kostnaden genom ett statligt lån som ska betalas tillbaka successivt till staten efter att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

Kraftbolag som investerar i kärnkraft kommer ska också erjbudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan den nya skatten innebära en ökad kostnad på 2 160 kronor om året för villaägare.

Läs mer här: Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

Uppmanar: Lämna ansökan

Den nya lagen om statligt stöd för investering i ny kärnkraft träder i kraft den 1 augusti 2025. Företag som är intresserade av att få statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft kan lämna in en ansökan till regeringen.

Regeringen: Två steg för finansieringen

På sin hemsida beskriver regeringen finansieringsmodellen i två steg:

- Statliga lån ges för uppförande och provdrift av nya kärnkraftsreaktorer, och för projektering och andra förberedande åtgärder. Det går inte att låna till hela investeringskostnaden, utan det krävs också tillskott av eget kapital. De statliga lånen ska betalas tillbaka successivt till staten efter det att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

- Dubbelriktade differenskontrakt är en form av prissäkringsavtal och gäller när den nya reaktorn har tagits i drift och har tillstånd att producera el på full effekt. Prissäkringsavtalet kan innebära en kostnad eller en intäkt för staten beroende på elpriset. Om genomsnittspriset på el, i det elområde där den nya reaktorn producerar, på årsbasis understiger det fastställda lösenpriset får företaget ersättning för mellanskillnaden från staten. Vid det omvända förhållandet, när genomsnittligt elpris överstiger lösenpriset, ska företaget betala mellanskillnaden till staten.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen

Föremål ska hämtas från allas bostäder – ny lag i Sverige

2025 05 22

Senast år 2027 ska en ny lag praktiseras fullt ut.

Det innebär att alla kommuner i Sverige ska hämta källsorterade förpackningar, till exempel av plast eller metall, från folks bostäder.

Syftet är att öka återvinningen och notan för insamlingen läggs på producenterna som fört ut produkterna på marknaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen. Kommunerna ska ersättas för sina kostnader av producenterna, framhöll den tidigare S-regeringen som gick fram med lagen redan 2022.

Kan bli bakslag för hushållen

Men även om förändringen ska vara gratis för hushållen riskerar den nya soporteringslagen att slå tillbaka.

Detta eftersom priset istället kan öka i matbutikerna till följd av ökade kostnader hos producenterna, rapporterar SR.

– Det är mycket dyrare att åka och hämta det här materialet hemma hos människor i Sverige jämfört med när vi alla gick till återvinningsstationen med vårt förpackningsmaterial, säger Helena Nylén, vd på Näringslivets Producentansvar, till radion.

Kritiken: får inte plats

I höstas hade 75 kommuner infört förändringen, enligt TV4. Omkring 200 återstod då att hitta en lösning för att möjliggöra insamlingen innan 2027.

Kritik mot den nya lagen har dock vädrats, både från villaägare och kommuner, främst med anledning av att det blir svårt att hitta fysiskt utrymme för att hantera föremålen.

– Vi har ju ställen idag där man inte kan hämta mat- och restavfall, till exempel. För att det är för trångt att komma dit med sopbil, det saknas vändplats och sådär, sade Frida Gustafsson, projektledare på Göteborgs stad, till kanalen i höstas.

LÄS MER: Flera kommuner går ut med samma varning

"Konsumenterna får betala"

Hämtningen av föremålen väntas innebära kostnadsökningar på flera miljarder. Innan reformen drevs igenom låg kostnaden på 15 öre per mjölkpaket. Idag har den stigit till 30 öre per paket och när systemet är fullt i bruk bedöms notan landa på 50-60 öre per paket, enligt SR.

– Räkningen för detta betalar producenterna, men i andra hand får konsumenterna betala genom ett ökat pris i butikerna, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på livsmedelsföretagen, till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen