SVERIGE: Tråkiga besked om årets julfirande

2022 10 03

För att spara el i vinter tvingas flera svenska kommuner avstå från en stor del av den traditionsenliga julbelysningen på gator och torg.

Sänkta temperaturer och mindre tillgång till sport- och ishallar är några av åtgärderna som kommunerna tar till för att spara el framåt vintern.

Ytterligare en åtgärd rör den vanligtvis väldigt uppskattade julbelysningen som lyser upp städer och byar under decembermörkret. 

Någonting som nu kan begränsas till ett minimum, rapporterar Dagens Nyheter.

– Vi begränsar julbelysningen i Stockholm i år, det är mer en symbolhandling för att visa att vi gör något, säger infrastrukturchef Peter Granström till tidningen.

Släcks på nätterna

Stockholm stad är en av totalt 16 kommuner som redan deklarerat att julbelysningen i år kommer att begränsas. 

Förr har belysningen skänkt ljus 20 timmar om dygnet under två månader. Nu ska juleljusen istället tajmas in samtidigt som övrig gatubelysning.

Den ska heller inte vara tänd på vardagsnätter, skriver DN.

"Droppe i havet"

Enligt Peter Granström sparar kommunen 30 procent el tack vare åtgärden.

– Julbelysningen är ändå en droppe i havet, bara 70 000 kilowattimmar av totalt 38 gigawattimmar på gatubelysning. Det här får man mer se som en symbolhandling, för att visa att vi gör någonting, säger han till tidningen.

Inga adventsljusstakar

I Höganäs kommun, strax norr om Helsingborg, kommer det i år inte att sättas upp några adventsljusstakar i kontorsfönstren.

– Bara i stadshuset har vi kanske hundra kontor och så har man en lampa i varje fönster, vissa har kanske två. Det blir ganska många lampor som lyser hela natten i 30 dagar. I kronor är det kanske inte mycket men om alla ställer krav på den enskilda individen så måste även vi som kommun göra de små sakerna, säger Herman Crespin, kommunchef i Höganäs, till DN.

Riskerar skattehöjningar

Över 40 procent av 200 svenska kommuner bedömer att det ekonomiska läget inför vintern är illa eller mycket illa, rapporterar SVT.

Enligt kanalen kan skattehöjningar vara att vänta i flera av kommunerna för att förändra det dystra läget. 

– Kommunerna gör allt för att hålla kärnverksamheten igång. Går inte det får de höja skatterna, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR, Sveriges kommuner och regioner, till SVT.

Uppmanar att spara el

Både regeringen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har uppmanat såväl kommuner, företag och privatpersoner att spara el för att dämpa den ekonomiska smällen inför vintern.

– Kan man spara på el på olika sätt bör man göra det, primärt av ekonomiska skäl men det hjälper också systemet, sade Niclas Damsgaard på MSB till SVT tidigare i september.

LÄS MER: Många hushåll riskerar ytterligare ekonomisk smäll

LÄS MER: Skarp uppmaning om att släcka lamporna

Foto: J. Davies

Text: Redaktionen


JUST NU: Pensionen höjs

2025 08 26

Riksdagens pensionsgrupp kallar till pressträff.

Äldre- och socialtjänstminister Anna Tenje (M) deltar tillsammans med representanter från samtliga riksdagspartier. 

På pressträffen väntas ministern och pensionsgruppen meddela att man kommit överens om att införa en kallad ”gas i pensionssystemet”, rapporterar Ekot.

Det innebär att överskottet i pensionssystemet ska delas ut till alla som har rätt till pension. Pengar som finns över i systemet ska betalas ut till alla som jobbar och har jobbat.

– Pengarna fördelas efter hur mycket man själv har arbetat. För den som jobbar sätts pengarna in på pensionskontot, för pensionärer betalas det ut direkt i pensionen, uppger Ekot.

100 kronor i månaden

Det nya systemet börjar gälla från och med 2027.

Hur mycket pengar som betalas ut beror på hur mycket personen har jobbat och hur stort överskottet är.

Enligt uppgifter till Expressen innebär det nya systemet ungefär 100 kronor mer i månaden.

De vinner på nya systemet 

Tjänstemännens centralorganisation, TCO, har länge argumenterat för en gas i pensionssystemet. 

Enligt TCO kommer gasen fungera på samma sätt som den så kallade "bromsen i pensionssystemet" – en automatisk balanseringsmekanism som säkerställer att utbetalnignarna inte överstiger tillgångarna. 

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas.

Foto: 

Text: Redaktionen


Finland överväger drastiskt drag – ska stoppa rysk invasion

2025 08 26

I februari 2022 rullade ryska stridsvagnar mot Kyiv.

Då agerade invånarna i den lilla byn Demydiv, som är belägen norr om huvudstaden.

En närliggande damm öppnades, vatten strömmade in och skapade ett stort träsk – vilket gjorde det omöjligt för ryska stridsvagnar att passera byn på vägen mot Kyiv. 

Samma taktik användes i flera områden norr om huvudstaden. Bilder på ryska stridsvagnar som fastnat i leran spreds världen över. 

– I princip stoppades den ryska offensiven från norr, säger försvarskonsulten Oleksandr Dmitriev, en av arkitekterna bakom taktiken, till Politico.

Natoländer tar lärdom  

Tre år senare inspireras Natoländer längs försvarsalliansens östra flank av den ukrainska taktiken. Flera länder planerar att återställa sina våtmarker. Finland och Polen uppger att de ”aktivt överväger myrrestaurering som en åtgärd för att försvara sina gränser”, rapporterar Politico.

Åtgärden skulle slå två flugor i en smäll. För det första skulle det bromsa en rysk framryckning. För det andra bidrar det till att minska den globala uppvärmningen.

– Försöken att bekämpa global uppvärmning är delvis beroende av naturens hjälp, och torvrika myrar fångar upp koldioxid lika bra som de stoppar fiendens stridsvagnar, framhåller Politico.

LÄS MER: ”Måste få attackera” – Trumps oväntade utspel om Ukrainakriget

”Win-win-situation”

Tarja Haaranen, direktör vid finska miljöministeriet, hyllar initiativet.

– Det är en win-win-situation som uppnår många mål samtidig, säger hon till tidningen.

FAKTA: Våtmarker och klimatet

- Våtmarker spelar en viktig roll för klimatet eftersom de kan lagra stora mängder växthusgaser.

-  En dränerad våtmark släpper däremot ut koldioxid och potentiellt även lustgas. Marken övergår generellt från att binda in kol till att släppa ut koldioxid till atmosfären.

Källa: Naturvårdsverket

LÄS MER: Norskt fartyg beskjutet

Foto: Nato

Text: Redaktionen