Ett sådant scenario kan bli möjligt efter att Finlands riksdag idag beslutat om en ny lagstiftning, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Möjliggör barriärer

Den nya lagen skulle tillåta att Finland sätter ut barriärer utmed gränsen till Ryssland, vilket i praktiken innebär att man stänger hela den 1 300 kilometer långa sträckan som gränsar till grannen i öst.

Antogs av supermajoritet

Lagförslaget definieras som en del av Finlands beredskap gentemot det ryska hotet och antogs av vad som kallas för en “supermajoritet”, skriver nyhetsbyrån.

Det innebär att lagen kan komma på plats snabbare än vad som normalt är fallet.

Fysiska stängsel på gränsen

Det blir också möjligt för den finska regeringen att fatta beslut om stängsel och andra fysiska hinder på gränsen. 

Finland kan också med den nya lagen koncentrera människor som kommer från Ryssland för att söka asyl i landet till en eller ett par gränsövergångar, som till exempel en flygplats.

EU kritiska

Den nya lagen är dock kontroversiell ur ett EU-perspektiv, skriver Reuters.

Kritiker menar att den går emot unionens regler om rätten att söka asyl.

Hot har duggat tätt

Varningar och hot från den ryska regimen har duggat tätt ända sedan dess att Finland, och även Sverige, deklarerat att man ville gå med i militäralliansen Nato.

Senast igår rapporterade Newsweek om hur Rysslands militär förbereder sig på motåtgärder efter att Natos 30 medlemsländer skrivit på anslutningsprotokollen för de båda nordiska länderna.

– Sådana alternativ utarbetas inte i Kreml, utan i försvarsministeriet. Vi har redan sagt många gånger att det finns relevanta planer där, och arbete pågår för att säkerställa vår säkerhet, sade Kremls talesperson Dmitrij Peskov på en presskonferens där han pressades på hur Ryssland ska svara på de nordiska framgångarna i Nato.

“Missiler redo”

Andra varningar har varit av betydligt hätskare ton. 

Förra veckan påtalade Rysslands expresident Dmitrij Medvedev att missiler står redo om Finland och Sverige går med i Nato.

På väg mot fullt medlemskap

Allt tyder på att Finland och Sverige är på väg att bli fullvärdiga medlemmar i militäralliansen, till Rysslands stora förtret.

– Jag tvivlar mycket på om den kommande perioden kommer att bli lugn för våra nordeuropeiska grannar, säger Rysslands vice utrikesminister Sergej Ryabkov enligt The Guardian.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Den tasmanska tigern, formellt kallat pungvargen, förklarades officiellt utrotad på 1930-talet.  

Nu är den australiska köttätaren på väg att väckas till liv igen.   

Detta efter att ett team av amerikanska och australiensiska forskare hävdar att man gjort en rad vetenskapliga genombrott på området, rapporterar Sky News.   

Pungvargen, även kallad tasmansk tiger eller "thylacine". Foto: E.J. Keller.

"99,9 procent korrekt" 

Bakom forskningen står det USA-baserade företaget Colossal Biosciences, som tidigare även meddelat att man planerar att få tillbaka mammuten och dronten från de döda.  

Från ett 108 år gammalt exemplar bevarat i alkohol på ett museum i Melbourne har forskarna extraherat en DNA-sekvens från djuret som de hävdar är 99,9 procent samma som originalet.

– Med denna nya resurs i handen kommer vi att kunna avgöra vad en pungvarg kan smaka, vad den kunde lukta, vilket typ av syn den hade och till och med hur dess hjärna fungerade, säger professor Andrew Pask från University of Melbourne, som är en av forskarna inblandade i projektet, till tv-kanalen.

Odlat i ett labb

De nya pungvargsproverna beskrivs som “de bäst bevarade antika exemplaren teamet har arbetat med”.

Men att ha tillgång till djurets gener är bara ett steg mot att återuppliva den tasmanska tigern.

Colossal använder genrederingstekniker för att ändra arvsmassan hos pungvargens närmaste släkting – den fettsvansade pungmusen som är stor som en hamster.

Enligt forskarna har man genomfört över 300 pungvargshärledda genetiska “ändringar” av pungmusceller som odlats i ett labb.

Man har även lärt sig hur man framkallar ägglossning i det lilla hamsterliknande djuret och odlat dess embryon utanför livmodern.

Forskare förtvivlade

Försöken att återuppliva pungvargen har inte gått utan kritik.

Många naturvårdare hävdar att alla de miljontals dollar som investerats av företag som Colossal istället borde användas för att bevara livsmiljöerna för djur som för närvarande riskerar utrotning.

Det inkluderar exempelvis en femtedel av Australiens inhemska däggdjur.

Andra menar att det är oetiskt att väcka liv i ett sedan länge utdött djur till en livsmiljö som är så kraftigt försämrad av mänsklig aktivitet. 

En del forskare pekar också på att det rent tekniskt är för svårt att genomföra. 

Pungvargen klassades formellt som utrotad 1936. Genom åren har det förekommit rapporter om folk som sett djuret även efteråt, men utan konkreta bevis.

Foto: C. Stark

Text: Redaktionen