JUST NU: Andersson och Kristersson kritiseras för uttalande om Turkiet

2022 07 05

Att Turkiet skulle vara en demokrati stämmer inte.

Det anser statsvetaren Staffan Lindberg som kritiserar de båda partiledaren för att ha hävdat just så är fallet, rapporterar Sveriges Radio.

Lindberg hänvisar till en intervju som gjordes i helgen i Studio P1, då Magdalena Andersson och Ulf Kristersson konfronterades med frågan huruvida Turkiet är en demokrati eller inte.

Kämpade med svaret

Statsministern fick kämpa för att hålla tungan rätt i mun när hon skulle definiera det land hon precis slutit avtal med för att få gå med i Nato.

– Jag ska inte, alltså jag ska inte slutgiltigt…, inledde statsministern sitt svar. 

– Det är ju en demokrati på så sätt att de har allmänna val men vi vet ju också att det finns en diskussion om att det är journalister som är fängslade och så. Det är klart att det är viktigt att det finns fri media, fortsatte sedan Magdalena Andersson.

Svarade svävande

Även Ulf Kristersson svarade svävande på frågeställningen.

– Alltså, Turkiet är en parlamentarisk demokrati. Sedan är det ingen tvekan om att det finns bristande fri- och rättigheter i Turkiet.

“Det luktar illa”

Men att benämna Turkiet som en demokrati vore direkt felaktigt, enligt Staffan Lindberg. 

– Om man ska sänka nivån så lågt att Turkiet räknas som en demokrati, då är nog vattnet ganska grumligt och brunt och luktar illa, säger han till SR.

“Fallerar i samtliga områden”

Lindberg är även föreståndare för det internationella demokratiforskningsprojektet V-Dem, som används av bland annat Världsbanken och EU-kommissionen som demokratiskt mått för att jämföra olika länder.

Han tar bland annat upp att valen i Turkiet har stora brister och att det finns grova inskränkningar i landets yttrandefrihet.

– Turkiet fallerar i demokratiskt hänseende på i stort sett samtliga dessa områden, säger Staffan Lindberg till radion.

Förklaras av Natofrågan

Förklaringen till att de båda partiledarna svarar på det sätt de gör är den pågående Natoansökningen, som i högsta grad påverkats av just Turkiet.

Så menar åtminstone Sten Widmalm, också professor i statsvetenskap.

– Politik och intressen avgör hur man svarar, men det kan inte heller gå hur långt som helst som Staffan är inne på, säger han till SR.

Lovade hedra avtalet

Senast idag höll Nato en presskonferens där även utrikesminister Ann Linde (S) närvarade. Hon angav då ett löfte till Turkiet och Erdoğan.

– Vi har en överenskommelse mellan Sverige, Finland och Turkiet. Vi kommer hedra den överenskommelsen och följa den, säger Ann Linde på pressträffen.

Statsministerns löfte

Enligt Erdoğan består avtalet av att Sverige ska utvisa 73 personer, någonting han påstår att Sverige har lovat för att Turkiet ska släppa in landet i Nato.

Magdalena Andersson har i sin tur lovat att inga svenska medborgare kommer att lämnas ut.

Ägnar man sig inte åt terrorismverksamhet behöver man inte vara orolig, sa statsminister Magdalena Andersson (S) till Expressen i onsdags.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Moderaterna

Text: Redaktionen


Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen


Nytt system för kortbetalning införs i Sverige

2025 05 09

Ett nytt bankkortssystem ska införas i hela landet.

Endast tio procent av svenska folket betalar med kontanter i butik, enligt en rapport från Riksbanken.

Swish pekas ut som en av de främsta anledningarna till den dalande kontantanvändningen.

– De kontanta betalningarna mellan privatpersoner har i många fall ersatts av tjänsten. Swish lanserades i slutet av 2012 och antalet betalningar via tjänsten har ökat mycket sedan dess, framhåller Riksbanken.

Majoriteten av betalningarna i Sverige sker dock med fysiska bankkort, även om den metoden också minskar i konkurrens med digitala alternativ. 

Och nu ska ett helt nytt system för betalning med kort införas, rapporterar DN.

Ska fungera utan internet

Det handlar om ett reservsystem som ska kunna vara i bruk även om nätet slås ut, en farhåga som ökat bland annat efter de upprepade kabelbrotten i Östersjön.

Det pågår ett krig i Europa, och i samband med det kriget finns alla möjliga typer av hybridpåverkan och trakasserier, som kan innebära att man stör eller klipper av kommunikationer, säger Tuomas Välimäki, styrelseledamot i Finlands centralbank, till tidningen.

Systemet ska göra det möjligt med så kallade offlinebetalningar, i det här fallet att betala med kort under avbrott på uppemot sju dagar. Liknande system finns redan i Norge och Danmark.

Just beroendet av kortbetalningar har visat sig i skarpt läge flera gånger, bland annat när kortsystemet havererade på Ica i hela Sverige vid tillfällen både under 2023 och 2024.

Riksbankens förhoppning är att det ska kunna införas i Sverige 1 juli nästa år, erfar DN.

LÄS MER: Alla tar det för givet – kan försvinna helt från matbutikerna

Varnar för nedstängning

Tidigare under våren har danska experter, däribland Jacob Herbst, chef för regeringens CyberSecurity Council, varnat för att risken ökar att USA stänger ned Danmark.

Han har uppmanat danska myndigheter och företag att göra sig oberoende av amerikansk teknik och infrastruktur.

Det kommer att bli riktigt, riktigt svårt att frigöra oss från de amerikanska teknikjättarna, säger Herbst till Politiken.

LÄS MER: Akut uppmaning till Danmark – fruktar direkt order från Trump

Överväger digital valuta

Tuomas Välimäki är av liknande åsikt.

– Vi kan inte utesluta att någon en natt på Truth social får idén att använda betalningssystemet som ett påtryckningsmedel.

Utöver ett reservsystem som inte är beroende av exempelvis Mastercard eller Visa tittar Sverige även på att införa en digital valuta, så kallad E-krona, enligt DN.

EU undersöker samma sak gällande euron.

Foto: Axfood resp J. Leupe

Text: Redaktionen