JUST NU: Stor ilska mot Moderaternas bränslelöfte

2022 06 30

Moderaternas löfte om fem kronor billigare literpris på diesel tas inte emot väl.

I alla fall inte av klimatforskaren Johan Rockström, verksam vid Potsdams universitet, rapporterar Aftonbladet.

Han kallar Moderaternas löfte om att vilja sänka dieselpriset för “patetiskt pumpsnyftande”.

Lovar 5 kr lägre literpris 

Bakgrunden är ett inlägg på Twitter där Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson poserar leendes tillsammans med ett löfte åt svenska bilägare: 5 kronor lägre pris vid dieselpumpen.

– Många oroar sig för hur dyrt det har blivit att vara svensk – särskilt vid macken. Till stor del beror på det på politiska beslut. Den socialdemokratiska regeringen har systematiskt höjt skatten på drivmedel under sina 8 år vid makten, framhåller Moderaterna på plattformen. 

“Patetiskt pumpsnyftande” 

Klimatforskaren var inte alls imponerad av förslaget och uttryckte sin frustration på sociala medier.

– Detta är en stor besvikelse. Så oerhört kortsiktigt. Och ett säkert sätt att hota svensk bilindustri, som satsar allt på elektrifiering. Med detta patetiska “pumpsnyftande” skapar politiker bara förvirring, framför allt för industri och energibolag. Bättring tack. Var är visionen? framhäver Johan Rockström på Twitter.

Utvecklar sitt resonemang 

För Aftonbladet utvecklar han sitt resonemang. 

– Vad sänkta dieselpriser innebär är förstås att det blir mindre attraktivt att investera i elektriska bilar. Det blir därför fler nyinköp av dieselbilar och mer dieselkonsumtion. Det är vad jag menar med att skapa förvirring, säger Johan Rockström. 

“Värmeböljor pris för billig diesel” 

Enligt Rockström finns det starkt vetenskapligt stöd för att höga drivmedelspriser är ett nödvändigt ekonomiskt incitament för att klara omställningen till ett minskat beroende av fossila bränslen.

Att då sänka priserna skickar dubbla signaler, menar klimatforskaren.

– Den enda anledningen till att dieseln är billigare än biodrivmedel är att dieseln inte betalar sina kostnader – för att vi subventionerar den. Vi subventionerar den med luften vi andas och klimatet vi utsätts för. Värmeböljorna vi nu upplever är prislappen för att ha en billig diesel, säger Johan Rockström, som samtidigt förtydligar att han inte är emot att hushåll som drabbas av stigande priser ska stöttas.

26,01 kronor/liter

Idag ligger dieselpriset på Circle K:s bemannade stationer på 26,01 kronor litern. Det är en höjning med 25 öre från den senaste förändringen.

Priset för 95-oktanig bensin ligger enligt samma källa på 23,23 kronor per liter, en minskning med 35 öre.

Inväntar EU-besked

Regeringen har tidigare föreslagit att bilägare skulle kompenseras med 1 000 – 1 500 kronor på grund av de höga bränslepriserna. Ett förslag som saknade stöd i riksdagen.

Nu inväntas istället ett beslut från EU-kommissionen som ska ge Sverige rätt att sänka energiskatten på bränsle ned till noll. Det beskedet kan komma i sommar.

Foto: E. Mclean
Text: Redaktionen


Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen


Nytt system för kortbetalning införs i Sverige

2025 05 09

Ett nytt bankkortssystem ska införas i hela landet.

Endast tio procent av svenska folket betalar med kontanter i butik, enligt en rapport från Riksbanken.

Swish pekas ut som en av de främsta anledningarna till den dalande kontantanvändningen.

– De kontanta betalningarna mellan privatpersoner har i många fall ersatts av tjänsten. Swish lanserades i slutet av 2012 och antalet betalningar via tjänsten har ökat mycket sedan dess, framhåller Riksbanken.

Majoriteten av betalningarna i Sverige sker dock med fysiska bankkort, även om den metoden också minskar i konkurrens med digitala alternativ. 

Och nu ska ett helt nytt system för betalning med kort införas, rapporterar DN.

Ska fungera utan internet

Det handlar om ett reservsystem som ska kunna vara i bruk även om nätet slås ut, en farhåga som ökat bland annat efter de upprepade kabelbrotten i Östersjön.

Det pågår ett krig i Europa, och i samband med det kriget finns alla möjliga typer av hybridpåverkan och trakasserier, som kan innebära att man stör eller klipper av kommunikationer, säger Tuomas Välimäki, styrelseledamot i Finlands centralbank, till tidningen.

Systemet ska göra det möjligt med så kallade offlinebetalningar, i det här fallet att betala med kort under avbrott på uppemot sju dagar. Liknande system finns redan i Norge och Danmark.

Just beroendet av kortbetalningar har visat sig i skarpt läge flera gånger, bland annat när kortsystemet havererade på Ica i hela Sverige vid tillfällen både under 2023 och 2024.

Riksbankens förhoppning är att det ska kunna införas i Sverige 1 juli nästa år, erfar DN.

LÄS MER: Alla tar det för givet – kan försvinna helt från matbutikerna

Varnar för nedstängning

Tidigare under våren har danska experter, däribland Jacob Herbst, chef för regeringens CyberSecurity Council, varnat för att risken ökar att USA stänger ned Danmark.

Han har uppmanat danska myndigheter och företag att göra sig oberoende av amerikansk teknik och infrastruktur.

Det kommer att bli riktigt, riktigt svårt att frigöra oss från de amerikanska teknikjättarna, säger Herbst till Politiken.

LÄS MER: Akut uppmaning till Danmark – fruktar direkt order från Trump

Överväger digital valuta

Tuomas Välimäki är av liknande åsikt.

– Vi kan inte utesluta att någon en natt på Truth social får idén att använda betalningssystemet som ett påtryckningsmedel.

Utöver ett reservsystem som inte är beroende av exempelvis Mastercard eller Visa tittar Sverige även på att införa en digital valuta, så kallad E-krona, enligt DN.

EU undersöker samma sak gällande euron.

Foto: Axfood resp J. Leupe

Text: Redaktionen