Den uppmaningen kom från riksbankschefen Erik Thedéen när han samlade presskåren i samband med räntebeskedet i onsdags.

Enligt myndigheten behöver folk använda kontanter i större utsträckning än vad som görs nu. 

Faktum är att Sverige nått ett läge där möjligheten att betala med fysiska pengar kan upphöra i hela eller delar av landet, rapporterar Dagens Nyheter och hänvisar till Riksbankens uttalande.

Detta eftersom det finns en “allvarlig risk” att kontantkedjan, infrastrukturen som möjliggör kontant betalning, kan brytas.

Förbereder ny lag

Riksbanken går nu därför fram med ett förslag som ska innebära lagstadgade krav på bankerna att erbjuda större möjligheter att sätta in kontanter på kontot, framför allt för företag. 

Att just företagare kan sätta in kontanter på sina bankkonton är en förutsättning för att folk ska kunna använda betalningsmedlet till vardags. Myndigheten pekar också på den privata aktören och värdetransportbolaget Loomis betydelse för kontanthanteringen i Sverige.

– De stora bankerna har ett stort ansvar för beredskapen i Sverige. De ingår i den krets av aktörer i det finansiella systemet som behöver vara med och ta ansvar för att allmänheten ska kunna göra betalningar, säger Christina Wejshammar som är chef på Riksbankens avdelning för betalningar, till DN.

LÄS MER: MSB uppmanar – så mycket kontanter ska du ha hemma

Regeringens besked: kontanter för tre varor

I januari meddelade regeringen att kontantbetalning ska säkerställas för tre varor: läkemedel, livsmedel och drivmedel.

Frågan är för närvarande under utredning.

– Vi behöver skyndsamt se över möjligheten att betala kontant för vissa varor inte minst med tanke på att det finns grupper som av olika skäl har svårt att använda digitala betalningssätt, sade finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) i vintras.

Stort ras i uttagen

Tidigare i september meddelade Bankomat AB, Sveriges ledande företag inom kontanthantering, att Sveriges krisberedskap hamnat i en allvarlig situation kopplat till kontanternas frånvaro i samhället.

Man hänvisade till nya siffror som pekar på att varje svensk i genomsnitt tog ut 398 kronor i månaden från företagets kontantautomater under första halvåret 2024 – ett ras på 13 procent jämfört med motsvarande period 2023.

– Nu har vi kommit till ett läge då nedmonteringen av kontanthanteringen har gjort vårt samhälle mycket sårbart. Det går inte att snabbt bygga upp kontantinfrastrukturen när krisen plötsligt kommer, sade Johan Nilsson, marknadschef på Bankomat AB, i ett uttalande då.

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen