Riksbanken uppmanar svenska folket: ta ut kontanter

2024 09 27

Ta ut pengar från banken och handla för fysiska pengar istället för betalkort.

Den uppmaningen kom från riksbankschefen Erik Thedéen när han samlade presskåren i samband med räntebeskedet i onsdags.

Enligt myndigheten behöver folk använda kontanter i större utsträckning än vad som görs nu.

Faktum är att Sverige nått ett läge där möjligheten att betala med fysiska pengar kan upphöra i hela eller delar av landet, rapporterar Dagens Nyheter och hänvisar till Riksbankens uttalande.

Detta eftersom det finns en “allvarlig risk” att kontantkedjan, infrastrukturen som möjliggör kontant betalning, kan brytas.

Förbereder ny lag

Riksbanken går nu därför fram med ett förslag som ska innebära lagstadgade krav på bankerna att erbjuda större möjligheter att sätta in kontanter på kontot, framför allt för företag.

Att just företagare kan sätta in kontanter på sina bankkonton är en förutsättning för att folk ska kunna använda betalningsmedlet till vardags. Myndigheten pekar också på den privata aktören och värdetransportbolaget Loomis betydelse för kontanthanteringen i Sverige.

– De stora bankerna har ett stort ansvar för beredskapen i Sverige. De ingår i den krets av aktörer i det finansiella systemet som behöver vara med och ta ansvar för att allmänheten ska kunna göra betalningar, säger Christina Wejshammar som är chef på Riksbankens avdelning för betalningar, till DN.

LÄS MER: MSB uppmanar – så mycket kontanter ska du ha hemma

Regeringens besked: kontanter för tre varor

I januari meddelade regeringen att kontantbetalning ska säkerställas för tre varor: läkemedel, livsmedel och drivmedel.

Frågan är för närvarande under utredning.

– Vi behöver skyndsamt se över möjligheten att betala kontant för vissa varor inte minst med tanke på att det finns grupper som av olika skäl har svårt att använda digitala betalningssätt, sade finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) i vintras.

Stort ras i uttagen

Tidigare i september meddelade Bankomat AB, Sveriges ledande företag inom kontanthantering, att Sveriges krisberedskap hamnat i en allvarlig situation kopplat till kontanternas frånvaro i samhället.

Man hänvisade till nya siffror som pekar på att varje svensk i genomsnitt tog ut 398 kronor i månaden från företagets kontantautomater under första halvåret 2024 – ett ras på 13 procent jämfört med motsvarande period 2023.

– Nu har vi kommit till ett läge då nedmonteringen av kontanthanteringen har gjort vårt samhälle mycket sårbart. Det går inte att snabbt bygga upp kontantinfrastrukturen när krisen plötsligt kommer, sade Johan Nilsson, marknadschef på Bankomat AB, i ett uttalande då.

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen

Nytt förbud – ska införas på alla pizzerior

2024 09 27

EU sätter ned foten med ett nytt förbud som bland annat påverkar Sveriges pizzerior.

Alla pizzakartonger måste förändras för att möta nya krav.

Det beslutet har nu formellt fattats av EU-kommissionen.

Förbudet gäller en grupp så kallade PFAS-ämnen, ett samlingsnamn för industriellt framställda kemikalier, som bland annat finns i vanliga pizzakartonger.

Ett av ämnena som stoppas kallas för PFHxA, som även hittas i exempelvis kläder och smink.

– Begränsningen kommer att förbjuda försäljning och användning av PFHxA i konsumenttextilier såsom regnjackor, livsmedelsförpackningar såsom pizzakartonger, konsumentblandningar såsom vattentätande sprayer, kosmetika såsom hudvårdsprodukter samt i vissa skumsläckare som för utbildning och testning, utan att kompromissa med säkerheten, bekräftar EU-kommissionen i ett pressmeddelande.

Giftigt för miljö och hälsa

Skälet till att ämnena förbjuds är på grund av risker för miljö och hälsa. Rester från PFHxA tar nämligen extremt lång tid att brytas ned.

Kemikalieinspektionen i Sverige, som är ett av länderna som drivit på förändringen, välkomnar beslutet.

– Det är ett positivt steg framåt även om vi hade velat gå ännu längre, men det är bra att det händer något, säger Bert-Ove Lund, docent, från myndigheten i en kommentar till Sveriges Radio.

"Vår tids mest problematiska"

Förbudet är följden av flera år av påtryckningar, både från politiken och föreningslivet.

– I dag innehåller mängder av livsmedelsförpackningar PFAS, vilket är ett hot mot människors hälsa. Sverige borde driva på EU, och även införa ett nationellt förbud av PFAS kopplat till livsmedel, framhöll exempelvis Karin Lexén från Naturskyddsföreningen i DN 2019.

Regeringen meddelade förra året att man ställde sig bakom EU:s framtagna förslag om att stoppa användning av kemikalierna.

– PFAS är några av vår tids mest problematiska ämnen, och dessa giftiga ämnen sprids tyvärr till människor, djur och övrig natur. Därför tycker jag att det är väldigt positivt att vi nu tar ett steg närmare ett beslut om en EU-harmoniserad begränsning av PFAS, för att skydda människors hälsa och miljön, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) i februari 2023.

Tillåts i industrin

Förbudet är dock inte helt omfattande.

Ämnena kommer att vara fortsatt tillåtet inom industrin, till exempel i elbilsbatterier, bränsleceller och halvledare.

Foto: J. Oladujoye

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Chockförlust för Ryssland

2024 09 27

Den ryska armén har upplevt en av sina värsta perioder sedan invasionen av Ukraina inleddes i februari 2022.

Enligt generalstaben för Ukrainas väpnade styrkor har ryssarna förlorat nästan 10 000 soldater inom loppet av en vecka.

Följande förluster har rapporterats:

Torsdag 19/9: 1 340 soldater

Fredag 20/9: 1 440 soldater

Lördag 21/9: 1 500 soldater

Söndag 22/9: 1 330 soldater

Måndag 23/9: 1 400 soldater

Tisdag 24/9: 1 250 soldater

Onsdag 25/9: 1 400 soldater

Totalt innebär det att Ryssland förlorat hiskeliga 9 660 trupper under en sjudagarsperiod.

Det ryska försvarsdepartementet har inte kommenterat uppgifterna.

Enligt nyhetssajten Newsweek innebär siffrorna att ryska förluster av militär personal har nått sina högsta nivåer sedan invasionens början.

22 pansarfordon på en dag

Den ukrainska generalstaben har även publicerat siffror på ryska förluster av stridsvagnar.

Enligt statistiken förlorade den ryska armén 428 stridsvagnar i maj, 359 i juli, 300 i juni och 193 i augusti.

I september har trenden fortsatt, enligt den ukrainska militärledningen.

I söndags uppges ryssarna ha förlorat 22 pansarfordon under hårda strider i östra Ukraina och ryska Kurskregionen, som delvis ockuperas av Ukraina.

Wall Street Journal: Så många har dött

Det finns inga exakta uppgifter om ryska förlustsiffror i kriget. Bedömare och experter är dock överens om att det rör sig om massiva förluster.

Nyligen rapporterade trovärdiga Wall Street Journal att 200 000 ryska soldater har dödats och 600 000 skadats, med hänvisning till västerländska underrättelseuppgifter.

Öppnar för kärnvapen

Samtidigt som striderna rasar öppnar den ryska diktator Vladimir Putin för att använda kärnvapen om Ryssland attackeras med konventionella vapen.

– Ryssland förbehåller sig rätten att använda kärnvapen i händelse av aggression, även då fienden med konventionella vapen skapar ett kritiskt hot, säger Putin enligt Yle.

Uttalandet ses som en bekräftelse på att Kreml kommer ändra landets kärnvapendoktrin.

Foto: Mstyslav Chernov resp President of Russia Office

Text: Redaktionen