Svenska folkets matvanor befinner sig i en förändringsfas, enligt flera experter.

Det innebär att flera klassiska svenska maträtter och livsmedel kan vara hotade.

Ett exempel är vanlig kokt potatis, rapporterar SR.

För stressade för att koka potatis

Enligt Jordbruksverket tillhör kokt potatis en typ av mat som vi svenskar konsumerar i allt mindre utsträckningen.

– Det går ju upp och ner för den, och tyvärr ganska mycket ner, som det ser ut nu, säger Eva Sundberg, som jobbar med måltidsfrågor på Jordbruksverket, till radiokanalen.

En anledning tros vara att den moderna svensken är lite för stressad för att koka potatis.

– Vi har mer bråttom. Vi lägger inte lika mycket tid på varken att laga maten eller att äta maten som vi gjorde för, säg 30 år sedan, säger Eva Sundberg.

Men det är inte bara potatisen som är hotad. Våra matvanor tenderar att förändras över tid.

Skolköken har ett ansvar

Enligt Jordbruksverkets expert behöver skolköken bli bättre på att servera klassiska rätter på ett tilltalande sätt, så att yngre generationer blir intresserade av dem.

– Som att paketera det på ett sätt som gör att man blir nyfiken och att barnen kan tänka sig att våga smaka. Tacoform eller, liksom lite nya innovationer i serveringssättet kan ju vara ett sätt att hålla kvar de här livsmedlen, säger hon till radiokanalen.

Förutom potatis anses bland annat inälvsmat bli allt mindre populärt bland svenskar.

Maträtter brukar ha en cykel på cirka 30 år innan de ersätts av andra rätter.

Mathistoriker har bland annat nämnt raggmunk som en klassisk maträtt som kan vara på väg att försvinna.

Husmanskost på väg bort

Generationsskillnaderna är numera väldigt stora när det gäller matvanor, och flera klassiska rätter inom den svenska husmanskosten riskerar att försvinna i framtiden.

– Det som vi kallar för husmanskosträtter, det är pannbiff, raggmunk, ärtsoppa, den typen av maträtter är förmodligen borta, har mathistorikern Richard Tellström sagt, som MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat.

Samtidigt har undersökningar visat att den yngre generationens matvanor har förändrats drastiskt, enligt Livets Goda.

Det handlar inte bara om vad man äter, utan också hur. Många unga äter exempelvis bara med en hand, eftersom de vill använda den andra handen till att bläddra i mobilen, enligt undersökningen.

Foto: Pasi Mämmelä

Text: Redaktionen

Många ligger lite över hastighetsgränsen på svenska vägar för att sedan bromsa in när de närmar sig en fartkamera.

Det vill polisen och Trafikverket nu sätta stopp för genom en ny åtgärd.

Myndigheterna vill kunna mäta hastigheten mellan fartkamerorna, vilket innebär att man kan straffas även om man bromsar innan man passerar en fartkamera.

Det rapporterar Carup.

Så fungerar det

När bilister rör sig för fort mellan fartkamerorna så ska bilder kunna skickas till en enhet i Kiruna som utreder saken.

– Man fotograferar alla bilar vid den första kameran, så ser man vilka som kommer fram och hur fort de kör, säger Eva Lundberg, som är ansvarig för hastighetskameror på Trafikverket, till Carup.

Används i flera länder

För att det hela ska bli verklighet krävs dock mer politiskt stöd.

Än så länge krävs mer tid och planering för att införa någonting sådant.

Trafikverket understryker dock att man kan ta inspiration från flera länder som har satt det i system.

– Sträck-ATK används i flera länder – bland annat i Norge, Nederländerna och i Storbritannien. Ett regeringsuppdrag till Polisen och Trafikverket skulle påskynda utvecklingen, framhåller myndigheten.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Har haft trafikvecka

Den gångna veckan har varit trafikvecka för polisen där många fartsyndare har fångats runt om i landet.

Hastigheten bedöms alltjämt vara ett av de främsta problemen i trafiken.

– Det är framförallt vägar med högre hastighetsbegränsningar – från 70km/h och uppåt – som är överrepresenterade i olycksstatistiken när det gäller dödsolyckor i trafiken, förklarar polisen.

– Även mindre hastighetsöverträdelser kan få stora konsekvenser. Enligt Trafikverkets hemsida fördubblas risken att dö vid en frontalkrock om hastigheten höjs från 70km/h till 80km/h, även vid bältesanvändning.

Extra stort fokus

Under polisens trafikveckor ligger extra stort fokus på hastighetsöverträdelser.

– Under de andra veckorna ligger fokus på bland annat nykterhet, brott på väg och yrkestrafik, framhåller polisen via sin webbsida.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen