Vill att Sverige utvisar fler brottslingar

2021 12 10

Statsminister Magdalena Andersson (S) vill att Sverige ökar tempot när det gäller att genomföra fler utvisningar av brottslingar.

Socialdemokraternas partiledare signalerade redan när hon blev vald till att hon har tre huvudprioriteringar.

Högre växel mot utländska brottslingar

▪Ökad kamp mot brottsligheten

▪Motverka negativa marknadsintressen i skola, sjukvård och äldreomsorg

▪Skapa fler jobb med hjälp av klimatomställningen

Och nu vill hon lägga in en högre växel i kampen mot brottsligheten genom att genomföra fler utvisningar.

Är i Finland

– Vi ska utvisa fler brottslingar, säger Magdalena Andersson till DN i samband med hennes pågående resa till Finland.

Fler ska utvisas

Hon menar att det bland annat handlar om att allmänheten ska kunna lita på Sveriges rättssystem.

– Jag ser framför mig att fler personer som begår brott i Sverige bör utvisas. Vi ska utvisa fler brottslingar. Det handlar i grunden om tilltron till det svenska rättssystemet, säger hon till tidningen

Utan svenskt medborgarskap

S-ledaren anser att Sverige i dag utvisar för få personer som begår brott och som inte är svenska medborgare.

– Personer som har begått brott i Sverige och som inte har svenskt medborgarskap. Där tycker jag att vi i ökad omfattning bör utvisa dem, säger hon till DN.

Underlag redan framtaget

Socialdemokraterna har redan jobbat med att kunna möjliggöra fler utvisningar. I juni mottog justitieminister Morgan Johansson betänkandet ”Utvisning på grund av brott – ett skärpt regelverk” där ett delsyfte är att fler personer som döms för brott ska kunna utvisas.

En rad förslag

Betänkandet föreslår bland annat följande:

▪Utvisning ska kunna ske vid lägre straffvärden än i dag genom att straffvärdesgränsen sänks från tolv månader till sex månaders fängelse.

▪Högre krav på att personer som är utländska medborgare har etablerat sig i det svenska samhället, till exempel genom arbete, studier och kunskaper i det svenska språket, för att kunna undgå utvisning.

▪Att regeln om att det ställs högre krav för att utvisa den som varit bosatt länge i Sverige tas bort.

▪Att domstolen vid straffmätning inte längre ska ta hänsyn till de negativa konsekvenser som utvisningen innebär för den tilltalade.

Ygeman uppmanas öka tempot

Magdalena Andersson (S) vill nu att migrationsminister Anders Ygeman skyndar på arbetet med att få igenom skärpningarna så att fler kan utvisas.

– Han har fått uppdraget att snabbt plocka fram ett sådant förslag som vi kan gå till riksdagen med, säger hon till DN.

ANALYS

Socialdemokraternas nya ledare vill nu göra allt för att öka partiets fokus på hårdare tag mot brottsligheten. Min bedömning är att Socialdemokraterna kommer att göra följande:

▪Skärpa retoriken rejält när det gäller brottsligheten

▪Lägga fram fler förslag och i snabbare takt

▪Komma med helt nya förslag för att minska brottsligheten

▪Göra kampen mot brottsligheten till en av de två främsta frågorna inför valet

Punkten att komma med helt nya förslag för att minska brottsligheten är en av nyckelfråga.

Moderaterna och SD

Samtidigt har Moderaterna och Sverigedemokraterna högre förtroende bland väljarna i kampen mot brottsligheten enligt flera opinionsmätningar av sakfrågorna. Det är en av M-KD-SD-L:s främsta frågor inför valet – vilket sannolikt är en av anledningarna till att statsministern ökar sitt fokus på frågan.

Ett annat skäl till att hon vill öka fokuset på frågan kan vara att hon även rent sakfrågemässigt vill gå längre än den förra S-ledaren gjorde när det gäller skärpningar av lag och straff.

Att ge väljarna ny bild av S

Samtidigt är Magdalena Andersson nyvald och får nu ökad möjlighet att sätta Socialdemokraternas dagordning. Min prognos är att hon kommer att lyckas med att ge väljarna en ny bild av Socialdemokraterna som ett parti som i allt större utsträckning karaktäriseras av hårdare tag mot brottsligheten.

Källa: Justitieministerns utredning om skärpta regler vid utvisning på grund av brott


Militären bekräftar – skarp insats vid Gotland

2024 04 22

Under söndagen noterades två kraftiga smällar i Visby på Gotland.

Händelserna väckte stor uppmärksamhet. Tidigt spekulerades det i att Försvarsmakten låg bakom smällarna, men varken Gotlands regemente P18 eller Försvarsmaktens vakthavande kommunikatör kunder bekräfta uppgifterna. Aktörerna uppgav dock att smällarna sannolikt berodde på stridsflygplan som brutit ljudvallen.

Under måndagen går flygvapnet ut med nya uppgifter om smällarna, som var så kraftiga att fönsterrutor började skallra.

Enligt flygvapnets kommunikationschef Louise Levin orsakades smällarna av två stridsflygplan, som genomförde en ”skarp insats”.

– Det var ingen övning utan en skarp insats. Det var en rote Jas 39 Gripen ur vår incidentberedskap som genomförde en incidentinsats, säger hon till tidningen Hela Gotland.

En så kallad rote är benämningen på ett par stridsflygplan som bildar en tät formation.

”Skarp insats”

Under söndagen framkom uppgifter om att smällarna var en del av en pågående militärövning på Gotland.  Louise Levin tillbakavisar uppgifterna.

– Nej, det var en skarp insats, men mer kan jag inte säga, säger flygvapnets kommunikationschef. 

”Ständigt beredda”

Flygvapnet genomför regelbundet insatser för att säkra Sveriges luftrum.

Det finns alltid stridsflygplan redo att lyfta från en bas någonstans i Sverige. Den så kallade incidentberedskapen handlar om att lösa skarpa uppgifter, inom såväl jakt och attack som spaning. Det kan även handla om att identifiera och dokumentera aktiviteter i närområdet, till exempel militära övningar, flygplan eller fartyg.

Efter Rysslands invasion av Ukraina har flygvapnet följt händelseutvecklingen noga.

– Risken för ett väpnat angrepp mot Sverige är på kort sikt fortsatt låg, men vi är ständigt beredda. Vi anpassar beredskapen och ligger alltid steget före vilket ger oss handlingsfrihet att agera vid uppkomna oförutsägbara händelser. Jag känner mig trygg i att vi har en god beredskap i det svenska flygvapnet och Försvarsmakten, säger flygvapenchefen generalmajor Carl-Johan Edström i ett uttalande.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen


Sänker skatten

2024 04 23

Regeringen överväger flera nya skattesänkningar.

Det uppger finansdepartementet på måndagskvällen.

– Inför budgetpropositionen för 2025 är det angeläget att flera skatteförslag kan förberedas genom remittering för att möjliggöra en samlad behandling av skatteförslag med budgeteffekter, framhåller departementet i ett uttalande.

Det handlar bland annat om följande förslag på skattesänkningar:

  • Sänkt skatt på arbetsinkomster
  • Sänkt skatt på pension
  • Sänkt flygskatt

– Inflationsbekämpningen har fungerat. Vi ser nu att inflationen sjunker på bred front och vi förväntas nå inflationsmålet i år. Inför arbetet med budgeten i höst är fokus att bygga ett rikare och tryggare Sverige.

–  Remisserna fokuserar primärt på tre områden, fortsätta stötta hushåll och företag som har det tufft, öka drivkrafterna till sparande och arbete, och att göra det enklare att driva företag i Sverige, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

1 900 kronor

Enligt förslaget om sänkt skatt på arbetsinkomster föreslås det ordinarie jobbskatteavdraget förstärkas med 8,1 miljarder kronor.

Det skulle innebära att skatten i genomsnitt minskar med cirka 1 900 kronor per år för de som omfattas, uppger regeringen.

Pensionskatten föreslås sänkas genom att det förhöjda grundavdraget för personer som fyllt 66 år förstärks med totalt 1,84 miljarder kronor.

– I genomsnitt minskar skatten med ca 1 100 kronor per person och år för de som omfattas av förslaget om förstärkning av det förhöjda grundavdraget, framhåller regeringen.

Flygskatten föreslås sänkas med 39, 162 eller 259 kronor per passagerare – beroende på slutdestination för flygresan. 

SD måste ge grönt ljus

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Det är dock inte säkert att regeringen och Sverigedemokraterna går vidare med samtliga skattesänkningar som föreslås.

Finansminister Elisabeth Svantesson betonar att det ekonomiska läget, reformutrymmet, finansieringsbehovet och överläggningar mellan regeringen och SD kan komma att påverka om förslagen presenteras i höstbudgeten eller inte.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen