Viktigt råd till 50-plussare: “Gör inte det här misstaget”

2023 06 11

Den ekonomiska planeringen ser ofta olika ut beroende på hur gammal man är.

För yngre människor upp till 30 år handlar det ofta om att skapa sig en trygghet i form av fast arbete och boende.

Ekonomiska mål är sällan kopplat till större saker än att resa, komma igång med sparande eller börja bygga upp en buffert.

Förändring över 50

När man blir äldre sker en förändring.

För många över 50 blir det lättare att sätta ekonomiska mål när barn flyttat hemifrån och man jobbat under en längre period.

Men det finns vissa saker du bör se upp med. Framför allt är det kopplat till att man bör försöka tänka mer kortsiktigt än långsiktigt.

– Här handlar det om att successivt skifta över i sparandet, från hög risk till lite mindre risk. Att man missar att trappa ned långsamt tror jag kan vara ett vanligt misstag, säger Frida Bratt, sparekonom på Nordnet, till Göteborgs-Posten.

Ett misstag

Sparekonomen får medhåll av Nicklas Andersson, som jobbar med samma sak men på Avanza.

Han menar att det är ett misstag att ta för höga risker med pengar som behövs inom de närmaste åren för någon som börjar komma upp i ålder.

– Även om det är många år kvar innan de flesta går i pension så är det hög tid att fundera kring dessa frågor, fördelen är att det är tillräckligt lång tid kvar för att göra något åt exempelvis ett uteblivit sparande, säger Nicklas Andersson till GP.

Ekonomisk oro

Många oroas över sin ekonomi i dagsläget.

Det finns dock hjälp att få, till exempel om man har hamnat i en situation där skulderna läggs på hög.

Stoppa inte huvudet i sanden, det finns inga genvägar om dina pengar inte räcker till för att betala alla räkningar, framhåller Kronofogden på sin hemsida.

– Kontakta den du är skyldig pengar och säg som det är. Kanske kan ni komma överens om att dela upp betalningen eller hitta en annan lösning.

Satt i skuld

Den lite äldre åldersgruppen 60-plussare är överrepresenterade i Kronofogdens register.

Totalt finns 40 000 personer äldre än 64 år registrerade hos myndigheten.

– Det är faktiskt lite förvånande och samtidigt är det väldigt tragiskt för vi vet av forskning och erfarenhet att de som har långvariga skulder mår psykiskt sämre, säger Kronofogdens analytiker Davour Vuleta till Sveriges Radio.

LÄS MER: Bekräftat – tung smäll för hundratusentals pensionärer

Foto: Riksbanken 

Text: Redaktionen


Sverige riskerar smäll på 1 700 miljarder kronor

2024 11 30

Arlandas svaga utveckling har kostat Sverige uppemot 300 miljarder kronor.

Det framhålls i en ny analys av WSP som gjorts på uppdrag av Transportföretagen.

Slutsatsen är att ett “systematiskt underutnyttjande" av flygplatsen har orsakat gigantiska samhällsekonomiska förluster för Sverige.

Utebliven utveckling har enligt rapporten lett till ett produktionsbortfall på 192-303 miljarder kronor de senaste 20 åren.

Fortsätter trenden kan den totala förlusten uppgå till 1 700 miljarder kronor år 2050.

– Detta är en väckarklocka för Sverige, säger Marcus Dahlsten, vd på Transportföretagen, i ett uttalande.

"Bromskloss för hela ekonomin"

Rapporten beskrivs som “unik i sitt slag”.

I den analyseras Arlandas betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling. Den jämförs även med nordiska motsvarigheter som Kastrup och Gardemoen.

Resultatet bedöms vara tydligt. Enligt Transportföretagen levererar Arlanda i betydligt sämre utsträckning i frågan om att omvandla ekonomisk tillväxt till förbättrad flygtrafik.

– Arlanda är en avgörande pusselbit för landets tillgänglighet och den systematiska underutvecklingen innebär färre möjligheter för investeringar, forskning och handel. Det drabbar jobb, innovation och välstånd i hela landet. Arlandas svaga utveckling har blivit en bromskloss för hela ekonomin, säger Marcus Dahlsten.

"Står vid ett vägskäl"

Under 2023 bedöms produktionsförlusten ha uppgått till 16-26 miljarder kronor.

Hade Arlanda utvecklats i samma takt som de stora flygplatserna i Norden hade man förra året hanterat 31 miljoner passagerare. Det vore 35 procent fler än vad som faktiskt var fallet.

Flygplatsen hamnar även i bottenskiktet när Europas 50 största flygplatser rankas i frågan om att öka tillgängligheten i takt med den ekonomiska tillväxten.

– Vi står vid ett vägskäl där vi måste prioritera Arlandas utveckling för att säkerställa Sveriges tillväxt och internationella konkurrenskraft. Nu är hög tid att sluta utreda Arlanda och gå från ord till handling. Många förslag ligger redan färdiga på bordet, säger Fredrik Kämpfe, Branschchef på Transportföretagen Flyg.

Regeringen: Ska förbättras

I december förra året tillsatte regeringen Peter Norman som samordnare för Arlanda. Samordnaren ska föreslå åtgärder som kan öka kapaciteten och förbättra tillgängligheten för flygplatsen som beskrivs ha "stor betydelse för hela landet".

– Arlanda flygplats är Sveriges i särklass största flygplats och spelar en central roll för det svenska transportsystemet. Regeringens ambition är att stärka Arlandas konkurrenskraft och bidra till att flygplatsen får bättre möjligheter att utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) vid tillfället.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Biltema inleder bojkott

2024 11 30

I morgon, fredag, är det dags för årets stora köpfest.

Black Friday står för dörren och många butiker väljer att hoppa på reatåget.

Men en stor aktör i Sverige kommer inte att delta.

Giganten Biltema, som har 61 varuhus i Sverige, väljer att bojkotta Black Friday-festen.

– Vi tror inte på att locka kunder med stora rabatter en gång om året, säger Johan Gerdevåg, marknadschef på Biltema.

– Vår strategi är att erbjuda bra priser hela året, så att alla ska kunna köpa det de behöver när de behöver det. Det är viktigt för oss att kunderna kan lita på att vi alltid har låga priser, inte bara på Black Friday.

Avstår ”intensiv priskonkurrens”

Enligt Gerdevåg väljer Biltema att lägga fokus på ”långsiktiga, rättvisa priser”, i stället för att delta i vad han beskriver som en intensiv priskonkurrens på Black Friday.

– Vår målsättning är att alla våra kunder ska kunna ha en rikare fritid med hjälp av våra produkter. Genom att hålla låga priser året runt kan vi göra det möjligt för fler att njuta av sina fritidsintressen, oavsett om det är på vinter, sommar eller någon annan tid på året.

Handeln väntas öka

Årets stora reavecka inleddes i måndag med Black Week och kulminerar under morgondagen då Black Friday går av stapeln.

Försäljningen väntas öka jämfört med föregående år.

Bransch- och arbetsgivarorganisationen Svensk Handel förutspår att försäljningen under Black Week når 9,7 miljarder kronor, vilket är en ökning från fjolårets 8,7 miljarder kronor.

– Efter flera år av lågkonjunktur är det många handelsföretag som fortfarande befinner sig i en pressad situation, säger Maria Mikkonen, chefsekonom på Svensk Handel och fortsätter:

– Givet konsumenternas prismedvetenhet tror vi också att många väntat med att göra inköp, för att kunna köpa produkter till ett rabatterat pris. Det är ytterligare en förklaring till varför vi ser en ökning jämfört med föregående år, och vi gläds åt denna positiva signal. Nu hoppas vi på ett högt tryck i såväl butik som online.

Foto: Biltema (CC)

Text: Redaktionen