BEKRÄFTAT: Tung smäll för hundratusentals pensionärer

2023 05 30

Pensionsåldern i Sverige skjuts fram.

Det beslutade riksdagen i somras och i dag fastställde regeringen den så kallade riktåldern för pension i Sverige.

Från och med 2026 kommer riktåldern att styra när olika förmåner kan betalas ut.

Därmed står det klart att hundratusentals pensionärer drabbas av en rejäl skattesmocka.

Tre åldersgrupper

Den nya pensionsåldern påverkar personer födda 1957, 1958 och 1959.

I år går alla pensionärer födda 1957 miste om den skattesänkning som skulle utjämna skillnaden mellan skatt på arbete och pension. Åldersgruppen skulle fått ta del av det förhöjda grundavdraget under 2023, men efter riksdagens beslut kommer 57:orna få avdraget först under 2024.

– Det betyder flera tusenlappar i månaden under 2023 för de drygt 100 000 personer som nu drabbas, rapporterar Länsförsäkringar.

Nästa år är det 58:ornas tur och om tre år drabbas den som är född 1959.

 Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, går nu ut med en skarp uppmaning till den sittande regeringen.

– Det vore bra om regeringen ser till att de som är födda 1959 inte behöver vara oroliga för att samma sak upprepas 2026, då det är planerat för nästa justering av åldersgränser och grundavdrag, säger hon.

Skattehöjningen varierar

Hur stor skattehöjningen blir för pensionärerna varierar.

– För en pension som ligger på 17 000 kronor per månad innebär det en skattehöjning med 1 600 kronor i månaden. En pension på 36 000 kronor per månad får en skattehöjning med 3 000 kronor i månaden, skriver Länsförsäkringar.

I snitt handlar det om 500 kronor mer per månad.

Även de som fortsätter att arbeta efter 65 år drabbas.

”Dubbelsmäll”

– Ur ett individperspektiv ger beslutet ett negativt avtryck för de som är födda i slutet av 50 talet och hamnar i kläm och får en högre skatt oavsett om de väljer att gå i pension eller om de väljer att fortsätta arbeta. En dubbelsmäll jämfört med tidigare årskullar. Och ett redan krångligt system har blivit ännu krångligare, säger Trifa Chireh och tillägger:

– Det hade varit en fördel om beslutet om både höja åldersgränser i skattesystemet och den nya riktåldern på 67 år som ska tillämpas under 2026, hade sjösatts samtidigt.

Pensionsekonomen föreslår nu att regeringen vidtar följande två åtgärder:

- Ge personer födda 1957 en retroaktivt skattesänkningen på pension (som matchar det förhöjda grundavdraget för alla födda 1956 och tidigare fått)

- Garantera att årskullen född 1958 inte drabbas nästa år och de som är födda1959 inte behöver vara oroliga för att samma sak sker 2026, då är det planerat för nästa justering av åldersgränser för pension och grundavdrag för pensionärer.

Fakta

- När förra regeringen justerade grundavdraget för pensionärer för att säkerställa att pensionärer inte skulle betala högre skatt än vad en löntagare yngre än 65 betalar för sin lön valde man en konstruktion baserad på just ett höjt grundavdrag för den som är över 65 år.

- Nu har denna konstruktion fått till följd att de som är födda 1957 och tar ut pension 2023 kommer behöva betala markant högre skatt än de som är födda tidigare.

Källa: Länsförsäkringar

Foto: B. Macdonald

Text: Redaktionen


JUST NU: Ny åldersgräns på väg i Sverige – aldrig hänt förr

2025 07 08

En ny och omdiskuterad åldersgräns i Sverige kommer allt närmare.

Regeringen kommer att utreda en lagstadgad åldersgräns för sociala medier.

Det bekräftar socialminister Jakob Forssmed (KD) på tisdagsmorgonen.

– Vi ser att vi behöver skydda barn bättre online, och då behöver vi också utreda en fungerande åldersgräns så inte barn får tillgång till material som de absolut inte ska ha tillgång till, säger han till SR.

Ska vägas mot grundlagen

Utredningen kommer att sättas igång till hösten.

Redan nu finns en åldersgräns på 13 år för många sociala medier. Den efterföljs emellertid sällan.

Något förbud i svensk lag finns däremot inte. Det som nu ska utredas är hur gränsen ska följas och om den kan bli skarpare samt hur åldern ska kunna verifieras.

Det förslag som läggs fram kommer att ställas i relation till exempelvis yttrandefriheten och andra grundlagar.

– Ja, vi behöver se hur förutsättningarna ser ut för att införa den här typen av åldersgränser. Det behöver naturligtvis vägas av mot annat som gäller just information och yttrandefrihet, säger Jakob Forssmed.

Förslag från EU

Flera EU-länder har tidigare gått fram med ett nytt förslag om en gemensam digital åldersgräns inom hela EU.

Detta skulle innebära att minderåriga behöver föräldrars samtycke för att använda populära appar som TikTok, Instagram och Snapchat

– Frågan har fått ökad uppmärksamhet sedan Australien beslutade att införa en minimiålder på 16 år för att skapa konton på vissa sociala medieplattformar, rapporterade Politico i våras.

Danmark trycker på

Förslaget har redan fått stöd från flera medlemsländer, inklusive digitalt framstående nationer som Frankrike och Spanien.

Positiva signaler kommer också från Sveriges grannland Danmark, som nu tagit över ordförandeskapet i EU.

– Skyddet av våra barn online kommer att vara en central prioritet för det kommande danska EU-ordförandeskapet, säger Danmarks digitalminister Caroline Stage Olsen i ett uttalande.

Foto:

Text: Redaktionen


JUST NU: Kreml har fått nog – vänder sig direkt till Sverige

2025 07 08

Rysslands ilska mot Sverige når nya nivåer.

Sveriges chargé d’affaires i Moskva kallades under gårdagen upp av det ryska utrikesministeriet.

Bakgrunden är de återkommande färgattackerna mot ryska diplomatbyggnader i Stockholm.

Måndagens möte beskrivs som en “stark protest” av den ryska statliga nyhetsbyrån Tass.

Nu framkommer ytterligare information från “uppläxningen”.

Ryssland har framfört en rad krav och en lista på åtgärder som måste vidtas efter "ytterligare en oidentifierad drönarattack", hävdar kanalen.

– Vi kräver att de svenska myndigheterna strikt ska följa sina skyldigheter enligt Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser från 1961, framhåller det ryska utrikesdepartementet i ett uttalande.

Kräver "omfattande åtgärder"

Wienkonventionen är ett samlingsnamn för flera viktiga internationella avtal, särskilt inom diplomati.

Syftet är att den ska bidra till förutsägbarhet, stabilitet och rättssäkerhet.

Vidare kräver Ryssland “omfattande åtgärder” från svenskt håll.

– För att identifiera de förövare som är ansvariga för de pågående attackerna mot ryska utländska institutioner i Sverige och ställa dem inför rätta, hävdar det ryska departement.

UD: "Allvarligt"

Enligt Ryssland pågick mötet med Sveriges chargé d’affaires i omkring en kvart.

Svenska UD har inte velat kommentera samtalets innehåll.

Svenska myndigheter har en skyldighet att skydda diplomatiska beskickningar och diplomatisk personal enligt Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser. Att en ambassad i Sverige utsätts för skadegörelse är allvarligt, framhåller UD till DN.

LÄS MER: Ryssland kallar upp Sveriges ambassadör

Ryssland bryter fler avtal

Sedan Ryssland inledde den oprovocerade och olagliga invasionen av Ukraina i februari 2022 har diktaturen brutit mot en rad centrala diplomatiska åtaganden, utöver det militära angreppet mot Ukraina.

Det handlar bland annat om brott mot just Wienkonventionen. Över stora delar av Europa har ryska diplomater utvisats efter att ha avslöjats som spioner.

Estlands säkerhetstjänst har exempelvis gjort bedömningen att omkring 700 ryska spioner förklarats “persona non grata” (icke önskvärd”.

Enligt Thomas Nilsson, chef för Sveriges militära underrättelse- och säkerhetstjänst Must, har Ryssland ändrat taktik i arbetet mot Sverige.

– De är beredda att ta ökade risker, sade han till DN i januari.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen