10 dec 2025

VARNINGEN: Ni förstår inte hur stort hotet är

2025 12 11

För första gången har USA pekats ut som ett hot av Danmarks militära underrättelsetjänst, FE.

Beskedet kom i tisdags och fick stor uppmärksamhet i hela Skandinavien.

Den danska underrättelsechefen Thomas Ahrenkiel sade att det idag råder “djungelns lag” snarare än en “regelbaserad världsordning”.  

– Vi ser nu att de tre stora militärmakterna, USA, Ryssland och Kina, på sina olika sätt inte stöder den världsordningen, säger han till Berlingske tidigare i veckan.  

Försvarsexperten: Hotet är ännu större  

Att USA för första gången hamnar på den danska listan är i sig en drastisk utveckling.  

Men enligt Peter Viggo Jakobsen, docent vid danska Försvarsakademin, är hotet ännu större än vad FE:s rapport gör gällande.

– Jag skulle säga att FE underskattar det hot som USA faktiskt utgör mot Danmark och Grönland, säger han till Ekstra Bladet och tillägger:  

– Det finns inte ett ord om Grönland i bedömningen, trots att det finns dokumentation om att de genomför påverkansoperationer för att splittra kungadömet. Situationen är mycket allvarligare än den ser ut.  

"Inte sedan andra världskriget"  

Den danska experten anser att USA inte längre kan betraktas som en säkerhetsgaranti för exempelvis Danmark eller andra länder i liknande storlek.

Som argument lyfter han den amerikanska hållningen gentemot Ukraina och Vita husets mer kritiska förhållningssätt till Europa.

– Amerikanerna beter sig på ett sätt de inte gjort sedan andra världskriget. Det påverkar relationerna med Danmark, Nato och alla deras andra allierade negativt, säger Peter Viggo Jakobsen.

LÄS MER: Förslaget uppe på bordet: vill få bjässen att lämna Nato

Larmet: kan stänga Danmark på en timme

I FE:s rapport konstateras att USA använder “sin ekonomiska och tekniska styrka som ett maktmedel, inklusive gentemot allierade och partners".

Tidigare i år har flera danska experter påpekat att USA har förmåga att blixtsnabbt stänga ned Danmark om stormakten skulle vilja. Danska företag och offentlig sektor är extremt beroende av amerikanska molntjänster som Microsoft och Apple.

– Om amerikanerna på måndag morgon klockan åtta bestämmer sig för att stänga ner de amerikanska molntjänsterna, då har Danmark stannat av klockan nio, sade Jacob Herbst, ordförande i danska cybersäkerhetsrådet, till TV2 i våras.

LÄS MER: Ukraina går med på rysk-amerikanskt krav

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp NordNordWest

Text: Redaktionen


19jan2026

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

–  Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar” 

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


19jan2026

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för amerikanska folket

2026 01 19

President Trumps handelstullar betalas nästan uteslutande av det amerikanska folket.

Det visar en ny kartläggning från det välansedda forskningsinstitutet Kiel Institute for the World Economy.

Enligt granskningen betalas Trumps tullar på importerade varor nästan uteslutande av amerikanska företag, deras inhemska kunder och i slutändan amerikanska konsumenter.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kielinstitutet.

”Konsumtionsskatt för amerikaner”

Enligt den omfattande studien betalas endast 4 procent av tullbördan av utländska företag.

Amerikanska importörer betalar 96 procent av tullavgifterna, och tvingas antingen minska sina intäkter eller höja priserna.

I slutändan drabbas konsumenter i USA, som tvingas betala för dyrare varor.

– Tullen fungerar inte som en skatt på utländska producenter, utan som en konsumtionsskatt för amerikaner, framhåller Kielforskarna Julian Hinz, Aaron Lohmann, Hendrik Mahlkow och Anna Vorwig.

LÄS MER: Tidigare Natochefen angriper Trump – ”Gangster”

”Minskade handelsvolymer”

Forskarna har främst fokuserat på Brasilien och Indien, vars export drabbades av höga och omfattande amerikanska tullar förra året. Efter att en tull på 50 procent trädde i kraft sänkte inte brasilianska exportörer sina priser i dollar i någon större utsträckning.

Ett liknande mönster observerades i Indien, som också drabbades av tullar på 50 procent.

Enligt forskarna finns det flera förklaringar till varför exportörerna inte bär en större del av kostnaderna. Det handlar bland annat om deras möjligheter att styra försäljningen till andra marknader.

– Anpassningen sker genom minskade handelsvolymer snarare än genom prissänkningar. Inför valet mellan att bibehålla marginalerna trots lägre försäljning eller att sänka marginalerna för att upprätthålla volymerna tycks de flesta exportörer föredra det förstnämnda, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen