Varnar för “kraftig räntehöjning” – en grupp måste se upp

2023 02 21

Höga inflationssiffror kan fortsätta att skapa allvarliga problem för många hushåll i Sverige.

Riksbanken har tidigare flaggat för att höja styrräntan med 0,5 procentenheter.

Den uppskattningen gjordes dock utifrån en mer optimistisk inflationsprognos än den som presenterades igår.

Jag är orolig att detta kan trigga Riksbanken att fortsätta med sina alltför kraftiga räntehöjningar som har väldigt negativa effekter för vanliga människors liv och ekonomi, säger Torbjörn Hållö, ekonom på LO, till SVT.

Unga människor särskilt utsatta

En ordentlig räntehöjning skulle slå särskilt hårt mot en specifik åldersgrupp som är särskilt sårbar, menar LO-ekonomen.

– Jag tror att konsekvenserna kan bli mycket allvarliga eftersom vi är så högt belånade, och de som är högst belånade är yngre människor, säger han.

"Kan knäcka ekonomin"

Anledningen till varför Riksbanken aviserat en räntehöjning är för att stärka den svenska kronans växelkurs.

Men ett sådant mål kan istället leda till än fler höjningar av räntan – och ett bekymmersamt läge för svenska hushåll.

– Om man ska höja räntan så att ska stärka kronan, ja då kan man ta i så mycket att man knäcker både svensk ekonomi och bostadsmarknad. Hushållen bör ta höjd för att klara uppemot en procentenhet högre ränta än man betalar idag, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, till SVT.

Lägre inflationen än väntat

Under gårdagen meddelade Statistiska centralbyrån, SCB, att KPIF-inflationen stannade på 9,3 procent, vilket var lägre än väntat.

– Elpriserna sjönk med 27,4 procent den senaste månaden, vilket också bidrog till att inflationstakten gick ned från december till januari, kommenterade SCB:s prisstatistiker Sofie Öhman.

Man bakom det försiktiga glädjebeskedet lurar fortfarande exempelvis höga matpriser.

Vi kommer att ha ett fortsatt högt tryck om prishöjningar från leverantörerna och jag ser ingen avmattning i närtid. Förhoppningsvis avtar den höga inflationen mot slutet av året, säger Klas Balkow, vd för Axfood där bland annat Willys och Hemköp ingår, till Dagens Nyheter.

Låter bättre än vad det är

Flera ekonomiska analytiker menar att inflationssiffran låter bättre än vad den egentligen är.

– Elpriserna har gått ned 27 procent, då blir det svårt att ha det måttet som vägledande, säger Ekots ekonomikommentator Kristian Åström.

– Här och nu är det bäst att ställa in sig på nya räntehöjningar, menar Viktor Munkhammar på Dagens industri.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen


Ryska folket drar i nödbromsen – 50 procents skillnad

2025 12 19

Den första veckan i januari firar Ryssland nyår med pompa och ståt. Hela landet stängs praktiskt taget och många ryssar tar semester.

I år präglas dock perioden av stora oroligheter.  

Det kärva ekonomiska läget tvingar den ryska befolkningen att hålla hårt i plånboken.

Hushållen förväntas spendera i genomsnitt 14 000 rubel (175 dollar) under semestern – en minskning med nästan 50 procent jämfört med föregående år, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till en undersökning från marknadsanalystjänsten Avito. 

– Stigande inflation samt högre priser på mat, el och vatten och kläder tvingar konsumenterna att spara pengar, säger den ryske ekonomiprofessorn Alexander Safonov, enligt tidningen.

– Folk begränsar sina inköp och utgifter, inklusive utgifter till nyårsfiranden. Oavsett hur mycket man tjänar är den allmänna trenden att minska sina utgifter, fortsätter han.

LÄS MER: Varnar för attack 2027 – USA skickar vapen i rasande takt

Klassiska varan försvinner

Flera nyckelingredienser under det ryska nyårsfirandet har noterat kraftiga prisökningar – bland annat klassikern röd kaviar som numera blivit en lyxvara för de flesta hushåll.

– Den kommer bara finnas som ett ”symboliskt inslag” i många hem, berättar Alexander Safonov.

Enligt professorn blir årets nyårsmenyer bli betydlig glesare än tidigare.

– För många familjer kommer högtidsmåltiderna att begränsas till traditionella rätter som sallad Olivier, ett litet urval av drycker och billiga grönsaker och frukt, säger han.

Sallad Olivier, också känd som rysk sallad, är en klassisk rätt i Ryssland. Den består huvudsakligen av potatis, ägg och majonnäs.

LÄS OCKSÅ: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Foto: V. Adutskevich

Text: Redaktionen


Dystert besked för tre av fyra pensionärer

2025 12 19

– För tre av fyra svenskar lönar det sig inte alls eller knappt i pensionskuvertet att ha arbetat och slitit ett helt liv. Så ska det inte behöva vara.

Det säger Maria Larsson, förbundsordförande vid intresseorganisationen SPF Seniorerna, till tidningen Senioren.

Larsson hänvisar till en färsk sammanställning från SPF som visar att en medianpensionär med ett långt arbetsliv inte har högre inkomst än en person som aldrig har arbetat, men som får full garantipension och fullt bostadstillägg.

Här är SPF:s beräkningar:

- Person med full garantipension och maximalt bostadstillägg (7 290 kronor). Pensionen uppgår till 17 774 kronor efter skatt. (Bostadstillägget är skattefritt).

- Person född 1945 som arbetat i ett låglöneyrke med en slutlön på 27 100 kronor. Pensionen uppgår till 15 671 kronor.

- Person född 1950 som arbetat som sjuksköterska med en slutlön på 46 500 kronor. Pensionen uppgår till 22 418 kronor.

Enligt SPF:s beräkningar krävs en månadslön på omkring 50 000 kronor för att uppleva att det har lönat sig ekonomiskt att ha arbetat ett helt yrkesliv. 

Ska se över grundskyddet

I maj meddelade riksdagens pensionsgrupp att grundskyddet inom det allmänna pensionssystemet ska ses över. I dag består grundskyddet av garantipensionen och ytterligare fyra skattefinansierade förmåner som syftar till att komplettera en otillräcklig inkomstgrundad pension. Det handlar om bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och inkomstpensionstillägg.

LÄS MER: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Svaret: Krävs mer

SPF välkomnar översynen av grundskyddet, men vill se ytterligare åtgärder.

– Det är positivt att Pensionsgruppen tagit till sig av den kritik som kommit från bland annat SPF Seniorerna – politiska stödåtgärder har inneburit att grundskyddet har förlorat sitt syfte, numer har 7 av 10 pensionärer statliga bidrag utbetalda och det lönar sig inte att ha arbetat ihop sin pension. Därför behövs ett effektivt och överblickbart grundskydd med tydliga mål, säger förbundsordförande Eva Eriksson.

– Men en översyn av grundskyddet är inte tillräckligt. Tillkomsten av nya och höjda bidrag de senaste åren är en respons på att inkomstpensionen blir alldeles för låg för alldeles för många. Det är därför avgörande att politiken också fattar beslut om högre inkomstpension för dagens och framtidens pensionärer – det måste löna sig att ha arbetat. Vi menar också att en utredning av grundskyddet bör vara offentlig och inte hållas inom Pensionsgruppens väggar, tillägger hon.

LÄS OCKSÅ: Raseri mot storkedja – jupyntet var “stötande”

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen