Varnar för “kraftig räntehöjning” – en grupp måste se upp

2023 02 21

Höga inflationssiffror kan fortsätta att skapa allvarliga problem för många hushåll i Sverige.

Riksbanken har tidigare flaggat för att höja styrräntan med 0,5 procentenheter.

Den uppskattningen gjordes dock utifrån en mer optimistisk inflationsprognos än den som presenterades igår.

– Jag är orolig att detta kan trigga Riksbanken att fortsätta med sina alltför kraftiga räntehöjningar som har väldigt negativa effekter för vanliga människors liv och ekonomi, säger Torbjörn Hållö, ekonom på LO, till SVT.

Unga människor särskilt utsatta

En ordentlig räntehöjning skulle slå särskilt hårt mot en specifik åldersgrupp som är särskilt sårbar, menar LO-ekonomen.

– Jag tror att konsekvenserna kan bli mycket allvarliga eftersom vi är så högt belånade, och de som är högst belånade är yngre människor, säger han.

"Kan knäcka ekonomin"

Anledningen till varför Riksbanken aviserat en räntehöjning är för att stärka den svenska kronans växelkurs.

Men ett sådant mål kan istället leda till än fler höjningar av räntan – och ett bekymmersamt läge för svenska hushåll.

– Om man ska höja räntan så att ska stärka kronan, ja då kan man ta i så mycket att man knäcker både svensk ekonomi och bostadsmarknad. Hushållen bör ta höjd för att klara uppemot en procentenhet högre ränta än man betalar idag, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, till SVT.

Lägre inflationen än väntat

Under gårdagen meddelade Statistiska centralbyrån, SCB, att KPIF-inflationen stannade på 9,3 procent, vilket var lägre än väntat.

– Elpriserna sjönk med 27,4 procent den senaste månaden, vilket också bidrog till att inflationstakten gick ned från december till januari, kommenterade SCB:s prisstatistiker Sofie Öhman.

Man bakom det försiktiga glädjebeskedet lurar fortfarande exempelvis höga matpriser.

– Vi kommer att ha ett fortsatt högt tryck om prishöjningar från leverantörerna och jag ser ingen avmattning i närtid. Förhoppningsvis avtar den höga inflationen mot slutet av året, säger Klas Balkow, vd för Axfood där bland annat Willys och Hemköp ingår, till Dagens Nyheter.

Låter bättre än vad det är

Flera ekonomiska analytiker menar att inflationssiffran låter bättre än vad den egentligen är.

– Elpriserna har gått ned 27 procent, då blir det svårt att ha det måttet som vägledande, säger Ekots ekonomikommentator Kristian Åström.

– Här och nu är det bäst att ställa in sig på nya räntehöjningar, menar Viktor Munkhammar på Dagens industri.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

Skattesmäll väntar 200 000 svenskar nästa år

2025 12 10

En mängd svenskar riskerar en tydlig skattehöjning från 2026.

När reglerna för investeringssparkonto görs om 2026 väntar både skattelättnader och en betydande skattehöjning.

Runt 200 000 svenskar riskerar att hamna på fel sida gränsen och kan vänta sig en skattesmäll.

Dyrt ovanför gränsen

Från och med 2026 fördubblas det skattefria sparandet på ISK och kapitalförsäkring till 300 000 kronor, samtidigt som schablonskatten höjs till 1,065 procent efter att statslåneräntan skenat upp till 2,55 procent.

Det innebär att skatten stiger från 890 kronor till 1 065 kronor per 100 000 kronor, en ökning med 175 kronor.

För alla som ligger under 300 000 kronor blir skatten däremot noll.

– Skatten på ISK stiger nästa år, men samtidigt blir ett större sparbelopp helt skattefritt. Det gör att många faktiskt får lägre skatt, trots höjningen av schablonräntan, uppger Nordnet i en analys av förändringen.

Det skattefria utrymmet gäller per person och omfattar hela sparandet i både ISK och kapitalförsäkring.

Men effekten slår mycket olika beroende på kapitalnivå.

– För större kapital innebär det en tydlig skatteökning inför nästa år, meddelar Nordnet.

LÄS MER: Transportstyrelsen uppmanar bilister och fotgängare – gäller en månad framåt

Stora kapital straffas

Enligt Länsförsäkringars beräkningar landar brytpunkten där skatten blir oförändrad jämfört med 2025 på strax över en miljon kronor i sparande.

Under detta belopp minskar skatten, över det stiger den.

För dem som har stora kapital – en miljon kronor och mer – blir ökningen tydlig.

– När det kommer till att ha en miljon på ett investeringssparkonto (ISK), så är det omkring 200 000 svenskar som har det. Enligt Finansliv hade ungefär 9 400 personer 10 miljoner kronor eller mer på sina sparkonton, uppger Zmarta.

Det är just dessa som riskerar en märkbar skattesmäll när de nya reglerna träder i kraft.

– Brytgränsen där skatten blir oförändrad ligger strax över en miljon kronor. För kapital över den nivån stiger skatten, och för lägre kapital sjunker den tack vare det höjda grundavdraget, konstaterar Länsförsäkringar i sina kalkyler.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen

Ryssland varnar för Sverige

2025 12 10

Ryssland pekar bland annat ut Sverige som något slags hot mot den ryska nationen.

Utspelet kommer från den ryska befälhavaren Alexander Moiseyev, som säger att Natoländerna “avsevärt” har ökat sin underrättelseverksamhet i den arktiska regionen.

Förutom Sverige är det i synnerhet Finland som beskrivs som en aktör Ryssland anser sig behöva varna för, enligt Moiseyev.

– Intensiteten i Natoländernas underrättelsetjänst har ökat avsevärt. Det finns planer på att placera ur fler strategiska övervakningsdrönare av Phoenixtypen i Finland, säger befälhavaren till statliga ryska nyhetsbyrån Tass, vilket uppmärksammats av den finländska tidningen Iltalehti.

Växlat upp närvaron

Arktis är en känslig region i sammanhanget, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag och Sverige ingår sedan 1996 i Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Under de senaste åren har Ryssland växlat upp sin närvaro och öppnat flera gamla sovjetiska militärbaser i Arktis.

– Det blir öppnare maktpolitik i det arktiska området. Det är en stor förändring, som Finland och också Sverige måste förbereda sig för, har Eoin Micheál McNamara, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, tidigare sagt till Hufvudstadsbladet.

LÄS MER: ”Inom två veckor” – jättebesked för Ukraina närmar sig

Utspelet: Sverige i "anti-rysk hysteri"

Enligt Alexander Moiseyev har västländer successivt växlat upp byggandet av isbrytare och investerat i “moderna multifunktionella obemannade system”, skriver Iltalehti.

– Alla dessa åtgärder tyder på att militär kapacitet byggs upp i den arktiska regionen för att begränsa Ryska federationen, men jag vill betona att vi inte rör oss mot deras gränser, de rör sig mot våra gränser, säger den ryska befälhavaren.

Moiseyev påstår även att Sverige och Finland under de senaste två åren anslutit sig till den “anti-ryska hysterin”.

LÄS MER: “Champagnen öppnas i Moskva” – varningsflagg hissad i Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen