VÄRLDEN: Kanada ska lagföra brott på månen

2022 05 06

Kanadensiska brottslingar kommer även att få sona brott som begås på månen.

Det röstade Kanadas parlament igenom på torsdagen.

Astronauter kan straffas

Landets nya lagförslag innebär att astronauter som begår brott på månen även ska straffas enligt kanadensiskt lag, rapporterar France24.

Lagförslaget godkändes med en klar majoritet, 181 ja mot 144 nej.

Tidigare lag

Parlamentet i Ottawa har tidigare beslutat om att kanadensisk lag gäller för astronauter under rymdresor fram och tillbaka till den internationella rymdstationen ISS.

Brott under en sådan rymdresa behandlas på samma sätt som brott som begås i Kanada. Kriminella handlingar i rymden betraktas som handlingar som utförts på kanadensisk mark enligt lagen.

Nya lagen

Den nya lagändringen kommer i takt med att antalet rymdfärder återigen ökar i världen. Det första besättningsuppdraget till månen på 50 år ska genomföras 2025.

En kanadensisk astronaut förväntas följa med på rymdfärden Artemis 2, som är en förberedelse inför kommande månlandningar, erfar France 24.

Rymdresan planeras att genomföras under 2024. 

Artemis 2

Syftet med expeditionen är att testa rymdfarkosten under en bemannad expedition till månen inför kommande månlandningar.

Farkosten ska genomföra en förbiflygning av månen. Den första bemannade resan till månen kommer genomföras 2025.

Människan på månen

  • Månen är det enda objektet i solsystemet som har besökts av människan själv, förutom jorden.
  • Tolv astronauter gick på dess yta under sex månlandningar med Apollofarkoster (Apollo 11, 12, 14, 15, 16 och 17) mellan juli 1969 och december 1972.
  • Deras fotavtryck kommer att bestå åtminstone i 10 miljoner år eftersom det inte finns något väder på månen såsom på jorden.
  • Den äldsta sten som har hittats på månen av astronauter är 4,6 miljarder år gammal, en miljard år äldre än den första encelliga mikroorganismen som levt på jorden.
  • Källa: Naturhistoriska riksmuseet

Foto: M. Petrucci resp J. Hafso

Text: Redaktionen

JUST NU: Stor tv-succé läggs ned – efter tolv säsonger

2025 07 07

Ett av Sveriges mest framgångsrika frågesportprogram lägger ned.

Sista avsnittet av “Alla mot alla” på Kanal 5 har sänts.

Det bekräftar producenten Emil Persson.

– I grund och botten är det för att kanalen inte beställde en ny säsong. Men det är inte så att någon av oss har sörjt detta, säger han i Smålandspostens podcast “Min lögn”.

Hundratusentals tittare

“Alla mot alla” med tv-profilerna Filip Hammar och Fredrik Wikingsson har sänt över 700 avsnitt under tolv säsonger.

Programmet hade premiär 2019 och vann Kristallen för årets underhållningsprogram samma år. Bedriften upprepades 2022.

Responsen har varit omfattande och under första säsongen lockade finalveckan totalt över en miljon tittare.

– Vi är obeskrivligt stolta och lyckliga idag och vill rikta ett gigantiskt tack till alla som gjort detta möjligt: tittarna, Filip och Fredrik, produktionen och inte minst alla våra magiska deltagare, sade Aron Gabrielsson, exekutiv producent för Alla mot alla, vid tillfället.

Intensivt projekt

Enligt Emil Persson kommer avslutet relativt naturligt.

Programmet sände 128 avsnitt om året, vilket kan ha bidragit till en mättnad. Hade det spridits ut mer skulle det kanske ha kunnat leva längre, tror producenten.

Att ständigt komma på nya frågor har också varit en stress.

– Det brann inte kort, men medellångt och intensivt. Det kanske är bra så, säger Emil Persson.

Redan i våras insinuerade Fredrik Wikingsson i podden “Daddy issue” att en nedläggning kunde vara på gång.

LÄS MER: Jättefiasko för påkostade filmen – “Värsta i modern historia”

Paret Batra deltog

I Alla mot alla möts 16 kändispar varandra uppdelat i två grundomgångar. Därefter går de bästa paren vidare till slutspel. Bland annat har David och Anna Kinberg Batra, Erik Haag och Lotta Lundgren, E-Type och Olof Lundh, Hanna Hellquist och Jonatan Unge deltagit.

Programmet sändes fyra kvällar i veckan.

Avskedet innebär nu att Filip och Fredrik står utan kontrakt för första gången på 25 år. Duon har inte längre något avtal med Kanal 5, enligt Persson.

Läs mer: Nya biofilmen gör braksuccé – tre miljarder kronor första helgen

Foto:

Text: Redaktionen

Villaägare kan åka på blytung räkning – många vet inte om det

2025 07 07

Många villaägare i Sverige riskerar att drabbas av en skyhög räkning.

Den skulle i teorin kunna landa på hundratusentals kronor och krävas in av kommunerna.

Bakgrunden är de allt värre skyfallen som riskerar att slå hårt mot svenska hus och villor. 

Det har fått regeringen att utreda och analysera behovet av ny eller anpassad lagstiftning för att effektivisera åtgärder kopplade till klimatanpassning.

Utredningen blev nyligen klar.

Där läggs bland annat förslaget fram att kommuner ska kunna bestämma åtgärd och ta betalt av fastighetsägarna.

Summan kan bli tio procent av fastighetens marknadsvärde.

– När klimatanpassningsåtgärden är genomförd blir fastighetsägarna betalningsskyldiga. Inom ett år efter det att genomförandet avslutats ska kommunen debitera avgiften för att betalningsskyldigheten för fastighetsägarna ska kvarstå, skriver utredaren Johan Hjalmarsson i rapporten.

"Vissa kan drabbas orimligt hårt"

I utredningen framhålls att konsekvenserna av förslagen är "väsentligt mindre än andra omvärldsfaktorer”.

Att kommunernas avgift inte får överskrida tio procent av husets marknadsvärde motiveras med att den inte ska bli “orimligt hög”.

På måndagen är det just det senare som Johan Hjalmarsson dock varnar för.

– Vi tycker att det är rimligt att kostnaderna för klimatanpassning fördelas, men det finns en risk att vissa drabbas orimligt hårt. Det kommer att krävas kloka beslut i kommunerna, säger han till DN.

6 av 10 har inte koll

Det är villaägarna själva som bär ansvaret för att skydda sig mot skyfall och andra klimatrelaterade hot mot fastigheten. Samma sak gäller bostadsrättsföreningar och hyresvärdar.

Men enligt en undersökning från SBAB är det hela 6 av 10 som inte känner till om deras villaförsäkring täcker skador som exempelvis översvämning.

– Att oron inte är mer utbredd kan bero på att de flesta hus inte ligger i direkt riskzon. Men för de husägare vars fastigheter är utsatta är det viktigt att gå från medvetenhet till handling – att överväga förebyggande åtgärder och se över försäkringsskyddet. Det handlar om att aktivt klimatsäkra sitt hem, säger Karin Stenmar, hållbarhetschef på SBAB.

LÄS MER: Storbank sänker räntan

Upp till husägarna

Det kan dock vara en utmaning för husägare att vidta nödvändiga åtgärder. En anledning är att det ofta krävas insatser på kommunal mark, skriver DN.

– Det finns inget ansvar för det allmänna att skydda privatpersoners egendom, det är upp till fastighetsägarna, säger Johan Hjalmarsson.

LÄS MER: Försäkringsbolag varnar för hembesök – öppna inte dörren

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen