VAL 2022: MP:s bekymmer – kan ha varnat för sent

2022 09 10

Det råder orolig stämning innanför Miljöpartiets väggar.

I två läckta mejl, som DN och Aftonbladet tagit del av, har partiets språkrör Per Bolund varnat för MP:s svajande väljarstöd och uppmanat partimedlemmar att be om hjälp.

–  Ta kontakt med så många du kan – alla som vill ha en rödgrön regering, alla som tar klimatkrisen på allvar måste få veta hur det ligger till. Utan deras röst kan Miljöpartiet falla ur riksdagen, skrev Bolund efter att MP fått 4,5 procent i SVT/Novus mätning.

En siffra som indikerar att MP riskerar att falla ur riksdagen. Partiet har en felmarginal på 0,7 procentenheter i undersökningen.

I det andra mejlet uppmanade Bolund partimedlemmarna att ”ragga röster” inför söndagen.  

– Ta kontakt med så många du kan – alla som vill ha en rödgrön regering, alla som tar klimatkrisen på allvar måste få veta hur det ligger till. Utan deras röst kan Miljöpartiet falla ur riksdagen, betonade Bolund.

Kan ha varnat för sent

Men Per Bolunds varning kan ha kommit för sent.

Det menar statsvetaren och historikern Erik Wångmar vid Linnéuniversitetet.

Han konstaterar att det finns en joker i årets val, som kan missgynna MP:s sena försök att locka väljare: Förtidsrösterna.

– I år är det ovanligt många som har förtidsröstat. Och då spelar det ingen roll för dem vad som händer de här dagarna innan valet. Det är så att säga opåverkningsbara röster. Om de inte går och röstar igen – på valdagen. Men det är det otroligt få som gör, säger Erik Wångmar till Expressen.

Nytt rekord

Nästan 2,2 miljoner människor hade förtidsröstat fram till den 7 september, rapporterade SVT Nyheter i fredags.

Fortsätter trenden blir det ett nytt rekord.

– Siffrorna för de första tolv dagarna visar att trenden med fler och fler som förtidsröstar håller i sig, framhåller Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

Förtidsröstningen i Sverige har pågått sedan 24 augusti.

MP:s senaste opinionssiffror

4,5 % i SVT/Novus (9 september)

6,4 % i SvD/Sifo (9 september)

5,3 % i Aftonbladet/Demoskop (10 september)

5,3 % i Kantar/Sifo (10 september)

LÄS MER: PANIK I MILJÖPARTIET

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen