VAL 2022: Kärnkraft- och regeringsbesked från MP

2022 08 05

Det kommer inte att byggas någon ny kärnkraft i Sverige.

Det säger Per Bolund (MP) i en intervju med GP.

Både Socialdemokraterna och Centerpartiet har öppnat för mer kärnkraft.

Men Miljöpartiets språkrör utesluter ett sådant scenario.

– Skulle man vilja göra investeringar i kärnkraften har man den möjligheten, men det finns inte något projekt i hela världen som görs på kommersiell grund när det gäller kärnkraft. All kärnkraft som byggs är subventionerad, i och med att vi är överens om att det ska vi inte ha i Sverige, är vi övertygade om att det inte kommer att byggas någon ny kärnkraft i Sverige, säger han till GP.

Han tillägger:

– Däremot kommer de reaktorer som finns drivas vidare tills de är för gamla och inte lönsamma längre.

Vill sitta i regering

Just nu ligger Per Bolunds fokus på rådande valrörelse.

MP:s väljarstöd har dalat, men igår mottog Per Bolund ett glädjebesked.

I demoskops opinionsmätning noterade MP ett väljarstöd på 4,8 procent. Miljöpartiet ser därmed ut att klara riksdagsspärren.

Om den rödgröna sidan vinner valet vill Per Bolund ingå i en regering.

Enligt MP:s språkrör ska en sådan regering bestå av fyra partier – Socialdemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

– Det är en god idé att de partier som utgör regeringsunderlaget också är en del av regeringen. Det är den konstellation som också står för ett engagemang för ett hållbart samhälle och som också är en motkraft till den blåbruna regeringskonstellationen som annars skulle tillträda och som skulle vara stora steg bakåt för miljöarbetet, säger han till GP.

Öppnat för ny kärnkraft

Socialdemokraterna, Miljöpartiets forna regeringspartner, har öppnat för en förlängning av de svenska kärnkraftverken.

– Regeringen har god dialog med ägarna av svensk kärnkraft och ser positivt att säkra förlängningarna av befintlig kärnkraft, kommenterade energiminister Khashayar Farmanbar (S) på en pressträff.

Miljöminister Annika Strandhäll (S) öppnade även för vidare diskussioner om ny kärnkraft. Enligt ministern kan sådana diskussioner ske efter valet.

– Vi kan inte börja blocköverskridande samtal med att stänga dörren när det gäller att diskutera ett viktig kraftslag, sa hon till SvD.

Foto: Agnes Johanson Miljöpartiet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen.

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen