VAL 2022: Annie Lööf slår tillbaka

2022 06 20

– Det är ett socialdemokratiskt stödparti.

Så beskrev Moderatledaren Ulf Kristersson Centerpartiet i en intervju med GP förra veckan.

Han uteslöt att C kan återvända till ett borgerligt samarbete.

Nu svarar Annie Lööf.

Valt ett främlingsfientligt parti

–  Kristersson har ju tydligt valt SD före Centerpartiet. Det är bara att beklaga att man väljer ett nationalistiskt främlingsfientligt parti framför ett borgerligt liberalt, säger hon till GP.

Står kvar i mitten

Hon slår fast att Centerpartiet inte valt sida, utan står kvar i den politiska mitten.

– Jag håller inte med Ulf Kristersson, det är hans tolkning. Jag ser oss snarare som ett parti som försöker bygga broar mellan Moderaterna och Socialdemokraterna. Vi har lyckats med det när vi nått två procent av BNP till försvaret, när Sverige nu skickar in sin Natoansökan. Och jag hade önskat att vi också hade lyckats med det i pensionsfrågan.

Öppnar för samarbete

Trots Ulf Kristerssons hårda ord har inte Annie Lööf gett upp tanken på ett framtida samarbete med Moderaterna.

– Jag ser fortsatt stora möjligheter till ett bra samarbete med Moderaterna även framåt och kommer göra vad jag kan för att vi ska hitta bra samarbetsformer över partigränserna, både med M och S. Vi behöver stabila breda majoriteter i svensk politik, säger hon till GP.

Vill sitta i regering

Annie Lööf har tidigare öppnat för att Centern kan ingå i en regering efter valet.

– Vi har sagt att vi är beredda att sitta i en regering efter nästa val, sa hon på en pressträff och betonade att en sådan regering kan styras av såväl S som M.

Förhandlar inte med V

I söndagskvällens Agenda fick Annie Lööf frågan om hon ändrat sin syn på att inte förhandla med Vänsterpartiet, efter att både V och C ställt sig på samma sida i budgetfrågan.

– Nej, det har vi inte, svarade C-ledaren och tillade:

– Den budget som vi röstar på på onsdag innehåller nödmiljarder till bönderna, den innehåller väldigt viktiga förstärkningar till försvaret som Centerpartiet har varit med och förhandlat och det innehåller inte Vänsterpartiets förslag.

Vänsterpartiet svar

Vänsterpartiet hävdar att de har varit med och förhandlat fram förslaget, även om förhandlingarna har skett med Socialdemokraterna som mellanhand.

– Det har varit så att Socialdemokraterna så att säga har ringt upp oss eller haft möte med oss och sedan har man haft möte med Centerpartiet, berättade Vänsterpartiets vice ordförande Ida Gabrielsson i fredagens Aktuellt.

Foto: : Centerpartiet resp Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen