Väcker hopp om att kasta Putin i fängelse – tack vare svensk

2022 10 03

Den svenska toppdiplomaten Hans Corell uppmanar FN att åtala Rysslands diktator i en helt ny krigstribunal.

Hans Corell är före detta rättschef i FN och har själv varit en del av den svenska delegationen i FN:s generalförsamling mellan 1985 och 1993.

Nu har han, tillsammans med juristerna David Crane från USA och Irwin Cotler från Kanada, presenterat ett konkret förslag till FN om att instifta en parallell domstol till den internationella domstolen ICC som redan finns i Haag, rapporterar Svenska Dagbladet.

Krigsbrott och folkmord

Den nya domstolen skulle rikta in sig på att utreda krigsbrott och folkmord.

– Det krävs en parallell rättsprocess då ICC inte enskilt har jurisdiktion för att utreda brottet aggression, alltså själva anfallet mot Ukraina, då varken Ryssland eller Ukraina har ratificerat Romstadgan som började gälla 2002, säger Hans Corell till SvD.

50 års fängelse efter specialdomstol

Enligt den svenska toppdiplomaten gjordes någonting liknande när en internationell specialdomstol skapades i Sierra Leone för 20 år sedan.

Även då var Hans Corell med i processen, och domstolen dömde bland annat Liberias dåvarande president Charles Taylor till 50 års fängelse för elva krigsbrott.

"Farlig signal"

Det är framför allt de horribla upptäckterna av massgravar i Ukraina som ligger bakom initiativet.

– Den specialdomstol som vi föreslår ska förstås använda all den bevisning som ICC redan samlat in. En åklagare måste tillsättas och en stämningsansökan formuleras och publiceras över hela världen. Utan repressalier sänds en farlig signal att det systematiskt går att bryta mot krigets lagar och ge sig på civila mål, säger Hans Corell till SvD.

Låga förhoppningar på interna krafter

Den tidigare FN-diplomaten är kritisk till FN:s säkerhetsråd som han menar inte följer FN-stadgan.

Han pekar framför allt ut två orsaker till varför västvärlden nu måste instifta den nya domstolen: dels krävs hårdare reaktioner från väst, dels har Hans Corell inget hopp om att interna krafter i Ryssland ska kunna störta regimen.

Krävs ny domstol

Tidigare har utsikterna att ställa Putin inför rätta för det olagliga anfallskriget och krigsbrotten i Ukraina bedömts som mycket begränsade.

Även Philippe Sands QC, professor i Internationell rätt vid University College London, har varit inne på att det skulle krävas en ny form av domstol för att kunna väcka åtal för aggressionen mot Ukraina.

– ICC har dock en lucka, eftersom dess jurisdiktion ännu inte sträcker sig till brottet aggression som begås på Ukrainas territorium. Varför inte skapa en dedikerad internationell brottmålsdomstol för att utreda Putin och hans medhjälpare för detta brott? skriver han i en artikel på UCL:s hemsida.

Vill komma åt befälhavare

Även om det förekommit fällande domar mot ryska soldater för krigsbrott i Ukraina är det viktigt för framtida domar att redan nu ta hänsyn till “befälskedjan” och huruvida en ledare godkänt ett illdåd – aktivt såväl som passivt.

Det menar Hugh Williams från Human Rights Watch, en organisation som specialiserar sig på att samla bevis på krigsförbrytelser.

– Befälhavare bör inse att underlåtenhet att vidta åtgärder mot mord och våldtäkt kan göra dem personligen ansvariga för krigsförbrytelser som en fråga om kommandoansvar, säger han till organisationens hemsida.

LÄS MER: Det krävs för att åtala Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Bilister påverkas av ny lag – föreslår indraget körkort

2024 07 25

Från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff trots att en ny lag har gett effekt.

Under en längre tid hade flera städer problem med ungdomar som åkte runt och spelade hög musik i sina bilar.

2021 kom en ny lag som möjliggjort böter som en konsekvens för den som spelar för hög musik.

Lagen har gett effekt, men från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff för bilisterna.

Det rapporterar SVT.

Har minskat

Antalet bötfällda i bland annat Dalarna har minskat kraftigt på sistone.

– Det är glädjande att se att fler bilförare nu tar hänsyn till reglerna och till sina medmänniskor, säger Kjell Bond, som är kommunpolis i Rättvik, till SVT.

Vill se hårdare straff

Trots att den nya lagen har gett effekt vill Kjell Bond se ännu hårdare straff.

Han föreslår att indraget körkort skulle kunna leda till en ännu bättre utveckling.

– Många bilister skulle tänka sig för både en och två gånger innan de spelar hög musik om de riskerar att förlora sitt körkort, säger han.

20 000 än så länge

Det återstår att se om man nöjer sig med böter eller om indraget körkort kan bli verklighet för den som spelar för hög musik framöver.

Transportstyrelsen har i dagarna släppt ny statistik, och under årets första halvår så förlorade 20 000 svenskar sitt körkort.

– Transportstyrelsen beslutade om nästan 20 000 körkortsåterkallelser under första halvan av 2024, framhåller myndigheten.

– Det är en liten ökning på 2,6 procent jämfört med motsvarande period året innan. Återkallelserna på grund av väsentliga trafikbrott minskar tydligt. Samtidigt fortsätter återkallelserna på grund av rattfylleri eller drograttfylleri att öka. Det visar Transportstyrelsens statistik.

Tydliga riskbeteenden

Mikael Andersson, presschef på Transportstyrelsen, kommenterar siffrorna.

– Både fortkörningar och rattfyllerier är tydliga riskbeteenden i trafiken, säger han.

– En körkortsåterkallelse är en markering från samhället om ett trafikfarligt och oacceptabelt beteende, även om beslutet i sig är en renodlad trafiksäkerhetsåtgärd.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen


Föräldrars oväntade beteende – kan vara olagligt

2024 07 24

SMånga föräldrar agerar på ett sätt som faktiskt kan vara olagligt.

Det är tuffa tider för många föräldrar.

De senaste åren har många haft det väldigt svårt att få ekonomin att gå ihop, på grund av bland annat hög inflation och höga elpriser.

En undersökning från Länsförsäkringar visar att var tionde förälder har tagit att barnens sparpengar utan att sätta tillbaka summan.

Många har ansträngd situation

Det är en ökning med sex procentenheter jämfört med förra året.

– Det är en betydande ökning och trenden avspeglar att många barnfamiljer har haft det svårt att få ekonomin att gå ihop, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, i ett uttalande.

Agerandet är vanligast bland ensamstående föräldrar (18 procent) och inom hushåll med låg inkomst (28 procent), som drabbas extra hårt i kärva tider.

– Många har fortsatt en ansträngd ekonomisk situation med höga räntor och stora utgifter för mat och andra inköp. Det är fullt förståeligt att mer pengar går till de vardagliga utgifterna och mindre till barnens sparande, säger Stefan Westerberg.

Han uppmanar dock föräldrar att sätta tillbaka pengarna när man har möjlighet till det. Han tycker också att man ska försöka återuppta barnens sparande så fort som möjligt när den ekonomiska situationen tillåter det.  

Kan vara olagligt

Det är viktigt att tänka sig för och att alltid tänka på barnets bästa när man hanterar barnets sparpengar.

Att ta ut pengar från barnens sparkonto kan nämligen vara olagligt om det inte används till något som är nödvändigt för barnet, enligt Privata Affärer.

– Det går alltså inte att köpa golfklubbor till pappa för barnens pengar, säger Lendos sparekonom Sharon Levie till tidningen.

Föräldrar har förmyndarskap över barnet och kan fatta beslut om vad pengarna ska gå till, men pengarna får inte användas till föräldrarnas egna behov eftersom de tillhör barnet. Det gäller även om föräldrarna själva har satt in sparpengar på barnets konto.

Foto: Kelli McClintock

Text: Redaktionen