Väcker hopp om att kasta Putin i fängelse – tack vare svensk

2022 10 03

Den svenska toppdiplomaten Hans Corell uppmanar FN att åtala Rysslands diktator i en helt ny krigstribunal.

Hans Corell är före detta rättschef i FN och har själv varit en del av den svenska delegationen i FN:s generalförsamling mellan 1985 och 1993.

Nu har han, tillsammans med juristerna David Crane från USA och Irwin Cotler från Kanada, presenterat ett konkret förslag till FN om att instifta en parallell domstol till den internationella domstolen ICC som redan finns i Haag, rapporterar Svenska Dagbladet.

Krigsbrott och folkmord

Den nya domstolen skulle rikta in sig på att utreda krigsbrott och folkmord.

– Det krävs en parallell rättsprocess då ICC inte enskilt har jurisdiktion för att utreda brottet aggression, alltså själva anfallet mot Ukraina, då varken Ryssland eller Ukraina har ratificerat Romstadgan som började gälla 2002, säger Hans Corell till SvD.

50 års fängelse efter specialdomstol

Enligt den svenska toppdiplomaten gjordes någonting liknande när en internationell specialdomstol skapades i Sierra Leone för 20 år sedan.

Även då var Hans Corell med i processen, och domstolen dömde bland annat Liberias dåvarande president Charles Taylor till 50 års fängelse för elva krigsbrott.

"Farlig signal"

Det är framför allt de horribla upptäckterna av massgravar i Ukraina som ligger bakom initiativet.

– Den specialdomstol som vi föreslår ska förstås använda all den bevisning som ICC redan samlat in. En åklagare måste tillsättas och en stämningsansökan formuleras och publiceras över hela världen. Utan repressalier sänds en farlig signal att det systematiskt går att bryta mot krigets lagar och ge sig på civila mål, säger Hans Corell till SvD.

Låga förhoppningar på interna krafter

Den tidigare FN-diplomaten är kritisk till FN:s säkerhetsråd som han menar inte följer FN-stadgan.

Han pekar framför allt ut två orsaker till varför västvärlden nu måste instifta den nya domstolen: dels krävs hårdare reaktioner från väst, dels har Hans Corell inget hopp om att interna krafter i Ryssland ska kunna störta regimen.

Krävs ny domstol

Tidigare har utsikterna att ställa Putin inför rätta för det olagliga anfallskriget och krigsbrotten i Ukraina bedömts som mycket begränsade.

Även Philippe Sands QC, professor i Internationell rätt vid University College London, har varit inne på att det skulle krävas en ny form av domstol för att kunna väcka åtal för aggressionen mot Ukraina.

– ICC har dock en lucka, eftersom dess jurisdiktion ännu inte sträcker sig till brottet aggression som begås på Ukrainas territorium. Varför inte skapa en dedikerad internationell brottmålsdomstol för att utreda Putin och hans medhjälpare för detta brott? skriver han i en artikel på UCL:s hemsida.

Vill komma åt befälhavare

Även om det förekommit fällande domar mot ryska soldater för krigsbrott i Ukraina är det viktigt för framtida domar att redan nu ta hänsyn till “befälskedjan” och huruvida en ledare godkänt ett illdåd – aktivt såväl som passivt.

Det menar Hugh Williams från Human Rights Watch, en organisation som specialiserar sig på att samla bevis på krigsförbrytelser.

– Befälhavare bör inse att underlåtenhet att vidta åtgärder mot mord och våldtäkt kan göra dem personligen ansvariga för krigsförbrytelser som en fråga om kommandoansvar, säger han till organisationens hemsida.

LÄS MER: Det krävs för att åtala Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Bank-ID slutar fungera – på flera mobiltelefoner

2023 11 30

Bank-ID är i dag Sveriges i särklass största e-legitimationssystem.

De allra flesta svenskar använder tjänsten.

Under 2022 nådde Bank-ID 8,4 miljoner unika användare.

Men nu kan en del svenskar behöva skaffa en ny mobiltelefon för att kunna fortsätta använda tjänsten.

Bank-ID kommer att försvinna från flera mobiltelefoner av märket Huawei, rapporterar DN.

E-legitimationstjänsten kommer att tas bort från samtliga Huawei-telefoner som är nyare än serien P90, som släpptes 2019, med andra ord stängs inte Huawei av generellt.

Bank-ID bekräftar

Anledningen till beslutet är att de nyare modellerna använder sig av appbutiken Appgallery, i stället för Googles egen butik.

Enligt Bank-ID handlar det om ett ekonomiskt beslut.

För få svenskar använder de nya Huawei-modellerna.

Företagen bedömer därför att det inte är lönsamt att stödja Appgallerry.

Bank-ID kommer hädanefter endast att stödja IOS från Apple och Android.

– Vi är där våra användare finns och har inte har möjlighet att underhålla fler plattformar än de två största i Sverige. Det är för att hålla högsta säkerhet och tillgänglighetsnivå

Det säger Charlotte Pataky, som är pressansvarig för Bank-ID, till DN.

Kopplas till Donald Trump

Beslutet kopplas även till USA:s före detta president Donald Trumps handelskrig mot Kina.

I maj 2019 undertecknade Trump en order om att blockera kinesiska telekommunikationsföretag från den amerikanska marknaden. Huawei var ett av flera företag som svartlistades. 

– Utländska motståndare utnyttjar sårbarheter för att begå skadliga cyberhandlingar och industrispionage mot USA och dess folk, sa Trump när han verkställde ordern.

Även Sverige har pekat ut Huawei som en säkerhetsrisk. År 2021 stoppades det kinesiska företaget från att delta i utbyggnaden av 5G-nätet. Beslutet fattades av Post och telestyrelsen efter en stark rekommendation från Säpo.

–  Bedömningen Säpo har gjort är att den kinesiska partistaten kan påverka och utöva påtryckningar på Huawei, dels genom företagets koppling till den kinesiska staten, dels med stöd av den kinesiska underrättelsetjänsten, framhöll Kurt Alavaara, informationssäkerhetschef på Säpo, efter beslutet.  

Exporten har upphört

När Huawei svartlistades av USA stoppades stora delar av den amerikanska exporten till det kinesiska företaget – bland annat upphörde  samarbetet med Google.

Google Play Store, Google Maps, Photos, Gmail och andra vanliga Google-tjänster finns därför inte på Huawei-modeller som lanserats efter 2019.

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Tung smäll för alla som tankar bilen

2023 11 30

Regeringen och Sverigedemokraterna har lovat väljarna att priserna på bensin och diesel ska pressas ner.

Tidöpartierna har sänkt bränsleskatten och vid årsskiftet sänks den så kallade reduktionsplikten till sex procent.

Enligt SD och regeringen kan sänkningen  resultera i att det blir ungefär 5,50 kronor billigare per liter diesel inklusive moms att tanka redan 2024.

För 2025 och 2026  beräknas dieselpriset bli över 6 respektive 7 kronor lägre.

Uppgifter: Extra kostnad tillkommer

Nu kommer dock ett dystert besked för den som hoppas på betydligt lägre drivmedelspriser.

I ett utkast till regeringens klimathandlingsplan, som DN tagit del av, framgår det att regeringen planerar att skapa ett eget system som lägger på en extra kostnad för den som tankar sin bil.

Den nya avgiften skulle innebära att bensin och diesel återigen blir dyrare.

– Särskilt om systemet utformas så att det tvingar ner utsläppen från transporter ända till de nivåer som Sverige har åtagit sig inom EU-systemet att nå till 2030, framhåller DN.

Ställer krav på Sverige

Bakgrunden till det eventuella beslutet är att regeringen pressas av EU:s utsläppsmål för transportsektorn.

Unionen kräver att Sverige gör något drastiskt åt de ökade utsläppen redan till 2030.

Läget är kritiskt.

Regeringens egna beräkningar visar att utsläppen inom transportsektorn kommer att öka med uppemot 30 miljoner ton till 2030.

Oense

Tidöpartierna är inte överens om det nya systemet.

Sverigedemokraterna motsätter sig förslaget, uppger DN.

Tidningen beskriver hur en ”dragkamp” pågår på statsrådsberedningen, som har ansvar för att leda och samordna arbetet i Regeringskansliet.

Hotat med regeringskris

För Sverigedemokraterna är lägre drivmedelspriser en hjärtefråga.

Partiet har gått så långt som att hota med regeringskris om inte drivmedelspriserna sjunker drastiskt efter årsskiftet.

– Det kommer komma en förändring som är ganska markant och substantiell till årsskiftet. Det kan vi vara 99,9 procent säkra på, annars har vi regeringskris, sa SD:s ekonomisk-politiska talesperson Oscar Sjöstedt till TV4 Nyheterna i slutet av mars.

Efter hotet har dock SD närmat sig regeringens klimatpolitik.

För drygt två veckor sedan meddelade  partiets klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen att SD ställer sig bakom Sveriges klimatmål till 2045.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp E. Akyurt

Text: Redaktionen