UTRIKES: Det krävs för att åtala Putin

2022 07 07

Att åtala enskilda soldater är betydligt lättare än en president.

Hela världen förfärades och chockades när Rysslands diktator Vladimir Putin beordrade den brutala invasionen av grannlandet Ukraina för över fyra månader sedan.

21 000 krigsbrott

Lika många har fasat över den enorma mängd krigsbrott som också rapporteras i samband med kriget. Ukraina utreder för närvarande 21 000 av dem, enligt The Guardian.

Bland de fruktansvärda bilderna från kriget finns exempelvis de från staden Butja, där hundratals kroppar uppgetts ha hittats i massgravar.

Rysk soldat dömdes

Viss rättvisa skipades när den historiska första krigsrättsdomen i Ukraina kom i slutet av maj.

En 21-årig rysk soldat dömdes till livstids fängelse efter att ha skjutit en ihjäl en försvarslös 62-årig civil man i nordöstra delen av landet.

Svårt att åtala ordergivaren

Men många lyfter blicken mot Moskva och Kreml – närmare bestämt mot den brutala diktatorn Vladimir Putin som beordrade kriget från första början.

Det är dock betydligt lättare att åtala enskilda soldater för krigsbrott än den ledare som ger ordern, skriver BBC.

Ta hänsyn till befälskedjan

Enligt Hugh WIlliamson från Human Rights Watch, en organisation som specialiserar sig på att samla bevis på krigsförbrytelser, är det dock viktigt för framtida domar att redan nu ta hänsyn till “befälskedjan” och huruvida en ledare godkänt ett illdåd – aktivt såväl som passivt.

– Befälhavare bör inse att underlåtenhet att vidta åtgärder mot mord och våldtäkt kan göra dem personligen ansvariga för krigsförbrytelser som en fråga om kommandoansvar, säger han till organisationens hemsida.

I praktiken “immun”

Internationella brottmålsdomstolen, ICC, har möjlighet att väcka åtal för brottsrubriceringen “att föra aggressivt krig”.

Till exempel en omotiverad invasion som inte kan anses som militärt självförsvar.

Dessvärre är Vladimir Putin i praktiken “immun” från att kunna ställas inför rätta av just ICC för ett sådant brott, skriver BBC.

Ryssland måste gripa Putin själva

Anledningen är att ICC inte har egna polisstyrkor, utan förlitar sig på att det är de enskilda staterna som griper misstänkta individer. 

I det här fallet skulle det alltså kräva att Ryssland själva arresterar sin egen president.

Vetorätt i FN

Även om ett sådant, ganska osannolikt, scenario skulle utspela sig har det dock mindre betydelse. 

Ryssland är inte medlemmar i ICC och har inte undertecknat domstolens avtal, förklarar Philippe Sands QC, professor i internationell rätt vid University College London för BBC.

FN:s säkerhetsråd skulle dock i teorin kunna be ICC att utreda Putin för krigsbrott. Även det är dock osannolikt med tanke på Rysslands plats och vetorätt i samma råd.

Professorn: Upprätta engångsdomstol

Sands QC:s enda förhoppning för att få den ryska diktatorn att möta rättvisan är om världens ledare skulle upprätta en ny engångsdomstol med mandat att väcka åtal för aggressionen mot Ukraina.

– ICC har dock en lucka, eftersom dess jurisdiktion ännu inte sträcker sig till brottet aggression som begås på Ukrainas territorium. Varför inte skapa en dedikerad internationell brottmålsdomstol för att utreda Putin och hans medhjälpare för detta brott? skriver han i en artikel på UCL:s hemsida.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Willys och Hemköp stoppar populär produkt – gäller resten av 2024

2024 07 26

Axfood har gett besked om att matjätten sätter stopp för vissa livsmedel.

Under den senaste tiden har beståndet av surströmming uppmärksammats i Sverige.

Det råder stora utmaningar för odlare och surströmmingen bedöms i viss mån vara hotad.

Livsmedelsjätten Axfood, som äger Willys och Hemköp, har gett besked om att man sätter stopp för försäljningen av surströmming och annan fisk och skaldjur under resten av året.

Långsiktigt arbete

I WWF:s senaste fiskguide har strömming från Östersjön fått rött ljus. 

Det innebär att arten bedöms som hotad och helt bör undvikas.  

– Även om det inte är det småskaliga fisket som är det stora problemet, är strömmingsbeståndets biomassa lägre och åtgärder behöver vidtas, framhåller Axfood.

– Axfoods butiker kommer därför inte att sälja surströmming under säsongen 2024. Tillsammans med leverantörer ses nu olika hållbara lösningar över för att framöver kunna erbjuda surströmming på ett långsiktigt hållbart sätt framöver. 

“Borde inte tillåtas”

Åsa Domeij, Axfoods hållbarhetschef, har uttalat sig om situationen.

– Det är det industriella och storskaliga trålfisket av sill/strömming för fodertillverkning som inte borde tillåtas eftersom det leder till utfiske och därför förstör möjligheterna för det kustnära och småskaligt garnfiske för konsumtion, till exempel surströmming.

“Blandade känslor”

En annan som har kommenterat saken är Urban Winther som är butikschef för en Willysaffär i Luleå.

– Det är ju verkligen blandade känslor. Jag har respekt för att den har blivit rödlistad och det är ju väldigt ont om strömming. De sista åren har vi inte alls fått tag i de volymer som vi önskar, säger han till Sveriges Radio.

– Det är ju en otrolig brist på det.

Nya räkor

Axfood ersätter även de svenska räkorna i butikerna av liknande skäl.

– Även den svenska räkan har rött ljus i WWF:s fiskguide. I och med att den dessutom förlorat sin miljömärkning från MSC har den tillsvidare ersatts av räkor från Norge i Axfoods butiker.

Foto: Willys Axfood

Text: Redaktionen


Bilister påverkas av ny lag – föreslår indraget körkort

2024 07 25

Från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff trots att en ny lag har gett effekt.

Under en längre tid hade flera städer problem med ungdomar som åkte runt och spelade hög musik i sina bilar.

2021 kom en ny lag som möjliggjort böter som en konsekvens för den som spelar för hög musik.

Lagen har gett effekt, men från polishåll föreslår man nu ännu hårdare straff för bilisterna.

Det rapporterar SVT.

Har minskat

Antalet bötfällda i bland annat Dalarna har minskat kraftigt på sistone.

– Det är glädjande att se att fler bilförare nu tar hänsyn till reglerna och till sina medmänniskor, säger Kjell Bond, som är kommunpolis i Rättvik, till SVT.

Vill se hårdare straff

Trots att den nya lagen har gett effekt vill Kjell Bond se ännu hårdare straff.

Han föreslår att indraget körkort skulle kunna leda till en ännu bättre utveckling.

– Många bilister skulle tänka sig för både en och två gånger innan de spelar hög musik om de riskerar att förlora sitt körkort, säger han.

20 000 än så länge

Det återstår att se om man nöjer sig med böter eller om indraget körkort kan bli verklighet för den som spelar för hög musik framöver.

Transportstyrelsen har i dagarna släppt ny statistik, och under årets första halvår så förlorade 20 000 svenskar sitt körkort.

– Transportstyrelsen beslutade om nästan 20 000 körkortsåterkallelser under första halvan av 2024, framhåller myndigheten.

– Det är en liten ökning på 2,6 procent jämfört med motsvarande period året innan. Återkallelserna på grund av väsentliga trafikbrott minskar tydligt. Samtidigt fortsätter återkallelserna på grund av rattfylleri eller drograttfylleri att öka. Det visar Transportstyrelsens statistik.

Tydliga riskbeteenden

Mikael Andersson, presschef på Transportstyrelsen, kommenterar siffrorna.

– Både fortkörningar och rattfyllerier är tydliga riskbeteenden i trafiken, säger han.

– En körkortsåterkallelse är en markering från samhället om ett trafikfarligt och oacceptabelt beteende, även om beslutet i sig är en renodlad trafiksäkerhetsåtgärd.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen