Väcker hopp om att kasta Putin i fängelse – tack vare svensk

2022 10 03

Den svenska toppdiplomaten Hans Corell uppmanar FN att åtala Rysslands diktator i en helt ny krigstribunal.

Hans Corell är före detta rättschef i FN och har själv varit en del av den svenska delegationen i FN:s generalförsamling mellan 1985 och 1993.

Nu har han, tillsammans med juristerna David Crane från USA och Irwin Cotler från Kanada, presenterat ett konkret förslag till FN om att instifta en parallell domstol till den internationella domstolen ICC som redan finns i Haag, rapporterar Svenska Dagbladet.

Krigsbrott och folkmord

Den nya domstolen skulle rikta in sig på att utreda krigsbrott och folkmord.

– Det krävs en parallell rättsprocess då ICC inte enskilt har jurisdiktion för att utreda brottet aggression, alltså själva anfallet mot Ukraina, då varken Ryssland eller Ukraina har ratificerat Romstadgan som började gälla 2002, säger Hans Corell till SvD.

50 års fängelse efter specialdomstol

Enligt den svenska toppdiplomaten gjordes någonting liknande när en internationell specialdomstol skapades i Sierra Leone för 20 år sedan.

Även då var Hans Corell med i processen, och domstolen dömde bland annat Liberias dåvarande president Charles Taylor till 50 års fängelse för elva krigsbrott.

"Farlig signal"

Det är framför allt de horribla upptäckterna av massgravar i Ukraina som ligger bakom initiativet.

– Den specialdomstol som vi föreslår ska förstås använda all den bevisning som ICC redan samlat in. En åklagare måste tillsättas och en stämningsansökan formuleras och publiceras över hela världen. Utan repressalier sänds en farlig signal att det systematiskt går att bryta mot krigets lagar och ge sig på civila mål, säger Hans Corell till SvD.

Låga förhoppningar på interna krafter

Den tidigare FN-diplomaten är kritisk till FN:s säkerhetsråd som han menar inte följer FN-stadgan.

Han pekar framför allt ut två orsaker till varför västvärlden nu måste instifta den nya domstolen: dels krävs hårdare reaktioner från väst, dels har Hans Corell inget hopp om att interna krafter i Ryssland ska kunna störta regimen.

Krävs ny domstol

Tidigare har utsikterna att ställa Putin inför rätta för det olagliga anfallskriget och krigsbrotten i Ukraina bedömts som mycket begränsade.

Även Philippe Sands QC, professor i Internationell rätt vid University College London, har varit inne på att det skulle krävas en ny form av domstol för att kunna väcka åtal för aggressionen mot Ukraina.

– ICC har dock en lucka, eftersom dess jurisdiktion ännu inte sträcker sig till brottet aggression som begås på Ukrainas territorium. Varför inte skapa en dedikerad internationell brottmålsdomstol för att utreda Putin och hans medhjälpare för detta brott? skriver han i en artikel på UCL:s hemsida.

Vill komma åt befälhavare

Även om det förekommit fällande domar mot ryska soldater för krigsbrott i Ukraina är det viktigt för framtida domar att redan nu ta hänsyn till “befälskedjan” och huruvida en ledare godkänt ett illdåd – aktivt såväl som passivt.

Det menar Hugh Williams från Human Rights Watch, en organisation som specialiserar sig på att samla bevis på krigsförbrytelser.

– Befälhavare bör inse att underlåtenhet att vidta åtgärder mot mord och våldtäkt kan göra dem personligen ansvariga för krigsförbrytelser som en fråga om kommandoansvar, säger han till organisationens hemsida.

LÄS MER: Det krävs för att åtala Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


19 aug 26

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi 

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se 

Text: Redaktionen


19 augusti 2026

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen