Väcker hopp om att kasta Putin i fängelse – tack vare svensk

2022 10 03

Den svenska toppdiplomaten Hans Corell uppmanar FN att åtala Rysslands diktator i en helt ny krigstribunal.

Hans Corell är före detta rättschef i FN och har själv varit en del av den svenska delegationen i FN:s generalförsamling mellan 1985 och 1993.

Nu har han, tillsammans med juristerna David Crane från USA och Irwin Cotler från Kanada, presenterat ett konkret förslag till FN om att instifta en parallell domstol till den internationella domstolen ICC som redan finns i Haag, rapporterar Svenska Dagbladet.

Krigsbrott och folkmord

Den nya domstolen skulle rikta in sig på att utreda krigsbrott och folkmord.

– Det krävs en parallell rättsprocess då ICC inte enskilt har jurisdiktion för att utreda brottet aggression, alltså själva anfallet mot Ukraina, då varken Ryssland eller Ukraina har ratificerat Romstadgan som började gälla 2002, säger Hans Corell till SvD.

50 års fängelse efter specialdomstol

Enligt den svenska toppdiplomaten gjordes någonting liknande när en internationell specialdomstol skapades i Sierra Leone för 20 år sedan.

Även då var Hans Corell med i processen, och domstolen dömde bland annat Liberias dåvarande president Charles Taylor till 50 års fängelse för elva krigsbrott.

"Farlig signal"

Det är framför allt de horribla upptäckterna av massgravar i Ukraina som ligger bakom initiativet.

– Den specialdomstol som vi föreslår ska förstås använda all den bevisning som ICC redan samlat in. En åklagare måste tillsättas och en stämningsansökan formuleras och publiceras över hela världen. Utan repressalier sänds en farlig signal att det systematiskt går att bryta mot krigets lagar och ge sig på civila mål, säger Hans Corell till SvD.

Låga förhoppningar på interna krafter

Den tidigare FN-diplomaten är kritisk till FN:s säkerhetsråd som han menar inte följer FN-stadgan.

Han pekar framför allt ut två orsaker till varför västvärlden nu måste instifta den nya domstolen: dels krävs hårdare reaktioner från väst, dels har Hans Corell inget hopp om att interna krafter i Ryssland ska kunna störta regimen.

Krävs ny domstol

Tidigare har utsikterna att ställa Putin inför rätta för det olagliga anfallskriget och krigsbrotten i Ukraina bedömts som mycket begränsade.

Även Philippe Sands QC, professor i Internationell rätt vid University College London, har varit inne på att det skulle krävas en ny form av domstol för att kunna väcka åtal för aggressionen mot Ukraina.

– ICC har dock en lucka, eftersom dess jurisdiktion ännu inte sträcker sig till brottet aggression som begås på Ukrainas territorium. Varför inte skapa en dedikerad internationell brottmålsdomstol för att utreda Putin och hans medhjälpare för detta brott? skriver han i en artikel på UCL:s hemsida.

Vill komma åt befälhavare

Även om det förekommit fällande domar mot ryska soldater för krigsbrott i Ukraina är det viktigt för framtida domar att redan nu ta hänsyn till “befälskedjan” och huruvida en ledare godkänt ett illdåd – aktivt såväl som passivt.

Det menar Hugh Williams från Human Rights Watch, en organisation som specialiserar sig på att samla bevis på krigsförbrytelser.

– Befälhavare bör inse att underlåtenhet att vidta åtgärder mot mord och våldtäkt kan göra dem personligen ansvariga för krigsförbrytelser som en fråga om kommandoansvar, säger han till organisationens hemsida.

LÄS MER: Det krävs för att åtala Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


04 aug 26

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Pensionärer har fått mer i plånboken.

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

–  Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor 

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen


04 aug 26

Samtal väller in – ovanlig sjukdomsvåg i Sverige

2026 08 05

Just nu pågår en sällsynt virusvåg i landet.

Sjukvården får ovanligt många samtal om förkylnings- och influensaliknande symptom.

Hos vårdtjänsten 1177 vittnar personalen om en kraftig ökning av antalet samtal, rapporterar Sydsvenskan.

Utvecklingen beskrivs som ovanligt, eftersom flest svenskar brukar drabbas av förkylningar, influensa och andra luftvägsinfektioner under hösten och vintern.

Men i år har en ovanlig sommartopp inträffat.

– I ett par veckors tid har våra sjuksköterskor sagt att det är ovanligt många som ringer med förkylnings- och influensasymptom, säger 1177:s enhetschef Suzanne Didricksson till Sydsvenskan.

”Sprids lättare”

Det är oklart vad den plötsliga ökningen beror på.

Enligt Suzanne Didricksson kan det finnas flera förklaringar.

– Under sommartid är det ju mycket folksamlingar och fester och flygresor. Då sprids sådana här saker lite lättare, säger hon.

För att undvika smittspridning uppmanas allmänheten vidta två åtgrder:

- Tvätta händerna

- Håll avstånd

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor

Positiva signaler

I maj fastslog Folkhälsomyndigheten att säsongen för de vanliga virusen RS , covid-19 och influensa är över i landet.

Under virussäsongen var sjukdomsbördan av covid-19 lägre än influensa för första gången sedan pandemins början.

– Smittspridningen av influensa har dominerats av den så kallade K-varianten. Fler har blivit allvarligt sjuka i influensa än i covid-19, inte minst bland äldre personer. Att 68 procent av personer 65 år eller äldre har vaccinerat sig mot influensa är glädjande, eftersom det är det bästa sättet att skydda mot allvarlig sjukdom och död, säger Moa Rehn, utredare på Folhälsomyndigheten.

Spridningen av RS-virus var också mindre intensivt jämfört med föregående år. Färre fall och intensivvårdade rapporterades bland barn under 1 år. Störst var minskningen bland barn under sex månader.

Nedgången kopplas till att skyddande antikroppar har erbjudits till alla nyfödda barn för första gången.

– Vi ser en tydlig effekt genom att färre spädbarn har blivit allvarligt sjuka, jämfört med tidigare säsonger, säger FHM:s utredare Susanne Strömdahl.

LÄS OCKSÅ: Trumps stöd rasar i USA 

Foto: T. Grote resp Jenny Hagström, 1177

Text: Redaktionen