Väcker hopp om att kasta Putin i fängelse – tack vare svensk

2022 10 03

Hans Corell är före detta rättschef i FN och har själv varit en del av den svenska delegationen i FN:s generalförsamling mellan 1985 och 1993.

Nu har han, tillsammans med juristerna David Crane från USA och Irwin Cotler från Kanada, presenterat ett konkret förslag till FN om att instifta en parallell domstol till den internationella domstolen ICC som redan finns i Haag, rapporterar Svenska Dagbladet.

Krigsbrott och folkmord

Den nya domstolen skulle rikta in sig på att utreda krigsbrott och folkmord.

– Det krävs en parallell rättsprocess då ICC inte enskilt har jurisdiktion för att utreda brottet aggression, alltså själva anfallet mot Ukraina, då varken Ryssland eller Ukraina har ratificerat Romstadgan som började gälla 2002, säger Hans Corell till SvD.

50 års fängelse efter specialdomstol

Enligt den svenska toppdiplomaten gjordes någonting liknande när en internationell specialdomstol skapades i Sierra Leone för 20 år sedan.

Även då var Hans Corell med i processen, och domstolen dömde bland annat Liberias dåvarande president Charles Taylor till 50 års fängelse för elva krigsbrott.

"Farlig signal"

Det är framför allt de horribla upptäckterna av massgravar i Ukraina som ligger bakom initiativet.

– Den specialdomstol som vi föreslår ska förstås använda all den bevisning som ICC redan samlat in. En åklagare måste tillsättas och en stämningsansökan formuleras och publiceras över hela världen. Utan repressalier sänds en farlig signal att det systematiskt går att bryta mot krigets lagar och ge sig på civila mål, säger Hans Corell till SvD.

Låga förhoppningar på interna krafter

Den tidigare FN-diplomaten är kritisk till FN:s säkerhetsråd som han menar inte följer FN-stadgan.

Han pekar framför allt ut två orsaker till varför västvärlden nu måste instifta den nya domstolen: dels krävs hårdare reaktioner från väst, dels har Hans Corell inget hopp om att interna krafter i Ryssland ska kunna störta regimen.

Krävs ny domstol

Tidigare har utsikterna att ställa Putin inför rätta för det olagliga anfallskriget och krigsbrotten i Ukraina bedömts som mycket begränsade.

Även Philippe Sands QC, professor i Internationell rätt vid University College London, har varit inne på att det skulle krävas en ny form av domstol för att kunna väcka åtal för aggressionen mot Ukraina.

– ICC har dock en lucka, eftersom dess jurisdiktion ännu inte sträcker sig till brottet aggression som begås på Ukrainas territorium. Varför inte skapa en dedikerad internationell brottmålsdomstol för att utreda Putin och hans medhjälpare för detta brott? skriver han i en artikel på UCL:s hemsida.

Vill komma åt befälhavare

Även om det förekommit fällande domar mot ryska soldater för krigsbrott i Ukraina är det viktigt för framtida domar att redan nu ta hänsyn till “befälskedjan” och huruvida en ledare godkänt ett illdåd – aktivt såväl som passivt.

Det menar Hugh Williams från Human Rights Watch, en organisation som specialiserar sig på att samla bevis på krigsförbrytelser.

– Befälhavare bör inse att underlåtenhet att vidta åtgärder mot mord och våldtäkt kan göra dem personligen ansvariga för krigsförbrytelser som en fråga om kommandoansvar, säger han till organisationens hemsida.

LÄS MER: Det krävs för att åtala Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ny regel när du handlar i matbutik – gäller från 1 juli

2026 06 20

Från och med den 1 juli sker en regeländring som ska göra det lättare att betala i matbutiken.

Ändringen sker efter ett initiativ från Riksbanken.

Då kan du betala

Från den 1 juli blir det möjligt att göra betalningar med betalkort – även om internetkopplingen till banken har gått ner.

Riksbanken har kommit överens med bankerna, handeln och kortföretagen att så kallade offline-betalningar ska bli möjliga när man vill köpa exempelvis mat, medicin och drivmedel, rapporterar SR.

– När datakommunikationen går ner, då genomförs det här köpet helt enkelt inte online, utan det kommer istället lagras i ett offline-läge i betalterminalen tills datakommunikationen kommer igång igen, och köpet då så att säga rasslar igenom, säger Maria Lundström, enhetschef på Riksbanken, till radiokanalen.

Köp när internetkopplingen till banken ligger nere kommer att bli möjliga om du har ett betalkort med ett chip.

Offline-betalningar ska gå att göra under en vecka för sammanlagt några tusenlappar.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar - orsakar rusning

”Störningar när man minst önskar det”

I matbutikerna ser man positivt på förändringen.

– Ur en beredskapssynpunkt, där vi står just nu i samhället så är det en jätteviktig del för att vi ska kunna ta betalt vid eventuella kriser och vad som helst som än kan hända. Ofta när det sker störningar så är det ju när det är som minst önskat, kan man säga, säger Viktoria Rubin, som driver en matbutik utanför Karlskrona.

90 procent av betalningarna i matbutiker görs idag med betalkort, enligt siffror från Riksbanken. Bara 5 procent av kunderna betalar kontant.

Möjligheten till offline-betalningar ses därför som en viktig beredskapsfråga. Riksbanken vill öka motståndskraften vid störningar i det digitala betalningssystemet.

”En milstolpe” i beredskapsarbetet

I oktober förra året meddelade man därför att offline-betalningar ska göras möjliga, och den 1 juli blir förändringen verklighet.

– I Sverige betalar vi i hög grad digitalt och användningen av kontanter är låg. Att allmänheten ska kunna betala med kort för exempelvis livsmedel och mediciner även vid avbrott i datakommunikationen, det vill säga offline, är en milstolpe i vårt intensifierade arbete med att stärka beredskapen, sade riksbankschef Erik Thedéen i ett uttalande när nyheten presenterades.

LÄS OCKSÅ: Sverige slår USA - hamnar en plats före

Foto: Axfood

Text: Redaktionen