11 feb 2026

UTRIKES: Rysslands mål med kriget – avsätta regeringen

2022 07 25

Rysslands huvudsakliga mål med kriget i Ukraina är att avsätta den ukrainska regeringen.

Det bekräftar landets utrikesminister Sergej Lavrov under ett tal som han höll i samband med Arabförbundets toppmöte i Kairo, rapporterar AP.

Fast beslutna

Lavrov betonade att Moskva är fast beslutna att hjälpa ukrainarna att  "befria sig från bördan av denna absolut oacceptabla regim."

Utrikesministern anklagade även Kyiv och ”dess allierade i västvärlden” för att sprida propaganda som syftar till att säkerställa att Ukraina ”blir Rysslands eviga fiende”.

Trots pågående anfallskrig, som skördat tusentals offer, hävdar Lavrov att Moskva står på det ukrainska folkets sida. 

– Det ryska och ukrainska folket ska fortsätta att leva tillsammans. Vi kommer säkerligen att hjälpa det ukrainska folket att bli av med regimen, som är absolut folkfientlig och antihistorisk, sa han enligt nyhetsbyrån.

Stark kontrast mot tidigare uttalanden

Sergej Lavrovs besked står i stark kontrast till Kremls tidigare uttalande om Moskvas linje i kriget.

Ryska tjänstemän har upprepade gånger framhävt att Moskva inte försöker störta Zelenskys regering. Under invasionens första veckor försökte dock ryska trupper nå Ukrainas huvudstad.

President Volodymyr Zelensky har själv berättat om hur ryska fallskärmsjägare försökte storma den ukrainska regeringens högkvarter i Kyiv två gånger under invasionens första dag.

Anmärkningsvärd tidpunkt

Sergej Lavrovs uttalande om den ukrainska regeringen kommer vid en anmärkningsvärd tidpunkt. Mitt under pågående förhandlingar mellan länderna. 

I lördags tecknade Ryssland och Ukraina ett avtal som ska möjliggöra ett återupptagande av spannmålsexporten från Svarta havet.

Samma dag besköt Ryssland hamnen i staden Odesa. Attacken, som utfördes mindre än ett dygn efter att blockaden av hamnen avslutats, har fördömts av FN och EU.  

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


05 jun 26

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid. 

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.  

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen