UTRIKES: Putin hånades av världsledare för sitt nakna bröst – slår tillbaka

2022 06 30

Flera ledare vid G7-mötet gjorde narr av diktatorn för att han ofta poserar med bar bringa.

Bland annat skämtade Storbritanniens premiärminister Boris Johnson om att G7-ledarna borde “visa upp sina bröstmuskler” för att visa att “vi är tuffare än Putin”, och hänvisade bland annat till en bild där den ryska ledaren sitter barbröstad på en häst. Det rapporterar BBC.

Putin svarar: "En äcklig syn”

Nu har den ryska diktatorn svarat på de hånfulla kommentarerna. När han på en presskonferens i Turkmenistan ombads kommentera Johnsons uttalande verkade han inte speciellt sugen på att se några motsvarande bilder på den brittiska premiärministern eller hans kollegor i G7.

– Jag vet inte om de ville ta av sig ner till midjan eller under midjan, men jag tycker att det skulle vara en äcklig syn i alla fall, säger Putin enligt BBC.

“Sluta drick och börja träna”

Han rekommenderade även G7-ledarna att sluta dricka alkohol och börja träna och idrotta istället.

Diktatorn lovade även att han skulle ge världsledarna beröm om de satte igång att jobba med sig själva för att nå karaktär och framgång.

Önskade Putin vore en kvinna

Boris Johnson har även hånat Putins maskulinitet och uttalade sig om att världen skulle mått bättre om en kvinna styrde Kreml istället.

– Om Putin vore en kvinna, vilket han uppenbarligen inte är, men om han vore det så tror jag verkligen inte att han hade gett sig in i en galen machoinvasion med krig och våld som han har gjort, sade han igår i en intervju med tyska TV-bolaget ZDF enligt The Guardian.

Slog tillbaka mot Johnson

Även detta uttalande kommenterade Putin, och hänvisade till konflikten mellan Storbritannien och Argentina om Falklandsöarna 1982.

– Jag vill påminna om händelserna i den senaste historien, när Margaret Thatcher bestämde sig för att starta militära fientligheter mot Argentina för Falklandsöarna, säger han enligt BBC.

“Ingen korrekt anspelning”

Han tillade:

– Därför tror jag inte att detta är en särskilt korrekt anspelning på vad som händer idag, inte från Storbritanniens nuvarande premiärminister i alla fall.

Tio veckor lång konflikt

Konflikten Putin syftar på pågick under tio veckor 1982 då argentinska trupper intog Falklandsöarna, en brittisk koloni i södra Atlanten.

Enligt argentinarna var öarna ett arv till deras land från Spanien som de ville ta tillbaka. Britterna svarade med att skicka väpnade styrkor för att försvara marken. Argentina gav upp efter lite mer än två månaders strider.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen