27 april 2026

UTRIKES: Minister skjuten – sex skott avfyrades

2022 06 07

Dominikanska republikens klimat- och miljöminister Orlando Jorge Mera, 55, sköts till döds på sitt eget kontor av en nära vän.

Det bekräftar flera tjänstemän i landet, rapporterar BBC News.

Sex skott avfyrades

Orlando Jorge Mera höll i ett möte vid tidpunkten för attacken.

Minst sex skott avfyrades när gärningsmannen bröt sig in på ministerns kontor och öppnade eld, uppger BBC.

Uppgifter: En barndomsvän

Gärningsmannen uppges vara Miguel Cruz – en barndomsvän till ministern.

I ett uttalande uppger Orlando Jorge Meras familj att han blev skjuten upprepade gånger av en man som har varit en nära vän sedan barndomen.

– Vår familj förlåter personen som gjorde detta. Ett av Orlandos största arv är att inte hysa agg, skriver familjen.

Drygt två år vid makten

Orlando Jorge Mera har suttit i den sittande presidenten Luis Abinaders regering sedan han tog makten i juli 2020.

Han var en av medgrundarna till regeringspartiet Moderna revolutionära partiet (PRM) – ett socialdemokratiskt och socialliberalistiskt parti.

PRM grundades 2014 och har styrt Dominikanska republiken sedan den 5 juli 2020.

Flera skjutningar

Regionen i Karibien har tidigare drabbats av politikermord.

För drygt ett år sedan mördades Jovenel Moise, dåvarande president i Dominikanska republikens grannland Haiti, i sitt eget hem.

Den tillfällige premiärministern  Claude Joseph bekräftade att en grupp okända personer attackerade presidentens privata residens och sköt ihjäl 53-årige Jovenel Moise. 

Skyhög brottslighet

Fattigdomen och brottsligheten i Haiti och Dominikanska republiken är utbred.

Inkomstskillnaderna mellan rika och fattiga i Dominikanska republiken är stora. Den rikaste tiondelen av befolkningen får 40 procent av landets totala inkomster. Hela 25 procent av befolkningen räknas som fattiga, enligt sajten SwedenAbroad.

Foto: S. Rodgersson

Text: Redaktionen


31 maj 2026

Viktigt besked från USA till Ukraina

2026 05 31

I veckan vände sig Volodymyr Zelenskyj till USA.

Den ukrainske presidenten vädjade om fortsatt stöd.

Framförallt för att rädda upp landets förmåga att också fortsatt försvara sig mot de ryska attackerna.

– Jag, å det ukrainska folkets vägnar, ber respektfullt presidenten och USA:s kongress att förbli engagerade, uppgav Zelenskyj i ett brev till Vita huset, enligt Kyiv Independent.

– Hjälp oss att säkra detta viktiga skyddsverktyg mot rysk terror, för att stoppa de ryska missilattackerna. Den nuvarande leveranstakten genom PURL-programmet håller inte längre jämna steg med det hot vi står inför.

USA ger besked

Nu ger USA ett besked som svar på den ukrainske presidentens vädjan, rapporterar Kyiv Independent.

Och beskedet är lugnande för Ukraina.

USA kommer inte lämna Ukraina utan hjälp, enligt den amerikanske försvarsministern Pete Hegseth.

USA berömmer

USA:s försvarsminister passar också på att berömma de europeiska länderna för deras stora satsning på att öka försvarsutgifterna.

– Om man ser på hur mycket pengar som har spenderats har Europa tagit initiativ. Ukraina har varit minst lika, om inte mer, effektiva i processen, säger Pete Hegseth.

– Så vi vill att de ska kunna försvara sig, och vi kommer att hitta ett sätt att se till att vi kan hjälpa dem med det, säger Pete Hegseth, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Ungern säger nej – Orbáns linje står fast

Trumps besked dröjer

Donald Trump har ännu inte offentligt kommenterat Ukrainas vädjan.

Däremot har ett antal medlemmar i den amerikanska lagstiftande församlingen gått ut och krävt att USA:s svar ska vara att hjälpa det krigshärjade landet.

– Min förhoppning och förväntan är att Amerika kommer att svara positivt på denna begäran, säger demokraten Richard Blumenthal under ett besök i Ukraina och får medhåll av Jim Himes i representanthuset, enligt tidningen.

– Det vi kommer att betrakta som vårt uppdrag, när vi kommer tillbaka, är att se till att Ukraina har medlen att utföra jobbet.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen


31 maj 2026

Över 1 miljon svenskar kan få stöd – ny lag från 1 juli

2026 06 01

En svensk lag skärps från och med 1 juli.

I Sverige är det många som vårdar en närstående.

– Drygt 1,3 miljoner personer i vuxen ålder – nästan var femte svensk – vårdar, hjälper eller stödjer regelbundet en närstående som är långvarigt fysiskt eller psykiskt sjuk, är äldre eller har en funktionsnedsättning, uppger Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Ny lag

Den 1 juli skärps socialtjänstlagen, rapporterar Senioren.

Även om många kommuner redan idag på olika sätt erbjuder stöd till de som vårdar en anhörig, så blir det nu krav att kommuner ska erbjuda en stödkontakt.

Det ska göra stödet mer individanpassat och personligt. Kontakten ska kunna ge planeringsstöd och vägledning gällande omvårdnaden.

LÄS OCKSÅ: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Omsorgskontakt ska finnas

I samband med lagändringen tillkommer också ett nytt krav som kommer alla som bor i särskilt boende för äldre till dels.

Då ska en fast omsorgskontakt erbjudas, uppger tidningen.

Inom hemtjänsten har ett sådant krav funnits sedan tidigare, men från och med den 1 juli gäller det således även på särskilt boende.

På samma sätt som med stödkontakten ska omsorgskontakten kunna ge enskild vägledning och samordning kring insatser och omsorg.

Över 80 000

Över 80 000 personer i Sverige bor på särskilt boende för äldre, enligt en kartläggning från Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård.

Det är vanligt att de boende har flera allvarliga kroniska sjukdomar eller en kognitiv eller fysisk funktionsnedsättning.

– Den kommunala vården omfattar allt fler äldre med sammansatta, komplexa vårdbehov och idag har närmare 90 procent av äldre personer som bor på särskilt boende för äldre behov av hälso- och sjukvård, uppger aktörerna bakom arbetet, som drivs i ett samarbete mellan Sveriges regioner, myndigheter, professionen och patientföreningar.

– Utvecklingen går mot att alltmer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser utförs där, vilket ställer krav på tillgänglighet till vård, personalresurser och kompetens men även mer samordnade insatser från flera utförare.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: V. Gariev

Text: Redaktionen