USA:s utrikesminister skakad: “Det var det värsta jag sett”

2023 12 12

Hamas chockattack mot Israel den 7 oktober var brutalare än vad som hittills varit känt.

Attacken dödade omkring 1 200 personer och flera hundra togs som gisslan av den terrorstämplade organisationen från Palestina.

Men flera mycket grova brott av Hamas har hamnat i skymundan, menar USA:s utrikesminister Antony Blinken.

Han kritiserar nu FN och flera andra organisationer för att reagera alldeles på långsamt på nya rapporter om våldtäkter och sexuella attacker som begåtts av Hamas-terrorister.

– De grymheter som vi såg den 7 oktober är nästan bortom beskrivning eller bortom vår förmåga att ta in, säger Blinken i en intervju med CNN.

– Och vi har pratat om dem förut, men det sexuella våldet som vi såg den 7 oktober är bortom allt jag någonsin sett.

"Vet inte varför"

Enligt Antony Blinken är det ett stort misslyckande att flera länder och grupper inte i tillräckligt hög grad fördömt dessa överfall.

Utrikesministern understryker att det till och med finns de som inte tror på uppgifterna, och som måste rannsaka sig själva.

– Jag vet inte varför länder, ledare och internationella organisationer var så långsamma med att fokusera på detta och att uppmärksamma folk på det, säger Blinken men tillägger:

– Jag är glad att det äntligen händer.

Tros ha dödats efteråt

Rapporter om omfattande våldtäkter i Israel under Hamas attack rapporterades först under november, när israeliska Läkare för mänskliga rättigheter publicerade uppgifterna.

– Vad vi med säkerhet vet är att det var mer än bara ett fall och det var utbrett, eftersom det här hände på mer än en plats och mer än en handfull gånger, säger Hadas Ziv, policy- och etikchef i organisationen, enligt New York Post.

Uppgifter till AP gör gällande att minst ett halvdussin kroppar av kvinnor och män med tecken på sexuella övergrepp anträffats.

Många våldtäktsoffer tros ha dödats efteråt, vilket har gjort det svårt att höra vittnesmål.

Misstänkta krigsbrott av Israel

Efter attacken den 7 oktober har Israel slagit tillbaka mot Gaza med enorm kraft. Enligt palestinska myndigheter har över 17 000 personer förlorat livet och FN:s generalsekreterare Antonio Guterres har varnat för en internationell katastrof.

Enligt människorättsorganisationen Amnesty finns det starka bevis för israeliska krigsbrott mot palestinier, något som förnekats av Israel.

I slutet av förra veckan spreds bilder från Gaza som visade en stor grupp män som tillfångatagits av israeliska militären och tvingats ta av sig sina kläder, iförda ögonbindlar och knäböjda på gatan.

CNN uppger att minst några av männen var civila, medan Israel hävdar att de var medlemmar i Hamas.

LÄS MER: USA lägger in veto – ingen vapenvila mellan Hamas och Israel

Foto: Nato

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen