USA: Trumpanhängare försökte stoppa svenskt Natomedlemskap

2022 07 19

Sverige har trots det ett mycket övertygande stöd i det amerikanska representanthuset.

Under måndagen röstade representanthuset i USA genom en resolution som gav stöd till Sveriges och Finlands medlemskap i Nato.

Det var egentligen aldrig något snack om hur det skulle gå, och omröstningen slutade med förkrossande 349 röster för att säga ja till svenska och finska medlemskap mot 18 stycken nej-röster.

Samtliga av de som röstade nej till resolutionen är republikaner, rapporterar The Hill.

Stöttade Donald Trump

Tidningen listar de 18 republikaner som försökte sätta käppar i hjulet för Sverige att gå med i Nato.

Bland politikerna finns exempelvis Lauren Boebert, Madison Cawthorn och Matt Gaetz – konservativa republikaner som gjort sig kända för att inte vika en tum i debatterna.

De har också visat sitt stöd för USA:s förre president Donald Trump.

“Socialist-Europas försvar”

En annan av republikanerna som röstade nej är Thomas Massie från Kentucky, som har kallats för en “konservativ krigare” och “förstklassig försvarare av konstitutionen” av Trump.

På Twitter förklarade han varför han röstade som han gjorde.

– USA har inte råd att subventionera socialist-Europas försvar, och det ska vi inte heller. Ikväll röstade jag emot kammarens resolution som uppmanar Natos expansion till Sverige och Finland.

Sverige tar nästa steg

För två veckor sedan inleddes nästa steg för Sverige i Natos medlemsprocess.

Formellt har de 30 länderna godkänt militäralliansens inbjudan till de två nordiska länderna, vilket ger Sverige kandidatstatus, eller “invitees” som det officiellt heter.

Det innebär bland annat att Sverige kan delta i Natomöten under ansökningsprocessen, även om de inte har rösträtt, enligt The Washington Post.

Erdoğan kan stoppa Sverige – igen

Ett möjligt hinder på vägen kan dock återigen var Turkiet och dess president Recep Tayyip Erdoğan.

Igår rapporterades om ännu ett angrepp från den turkiska ledaren mot Sverige.

Han är inte nöjd med hur Sverige hittills lever upp till den överenskommelse som länderna har slutit.

– Turkiet kommer att frysa Finlands och Sveriges ansökan om medlemskap i Nato om de båda nordiska länderna inte uppfyller de löften om kontra-terrorism som gavs förra månaden, uttryckte Erdoğan igår enligt Reuters.

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen

Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar.

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet.

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”.

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen