USA: Trumpanhängare försökte stoppa svenskt Natomedlemskap

2022 07 19

Sverige har trots det ett mycket övertygande stöd i det amerikanska representanthuset.

Under måndagen röstade representanthuset i USA genom en resolution som gav stöd till Sveriges och Finlands medlemskap i Nato.

Det var egentligen aldrig något snack om hur det skulle gå, och omröstningen slutade med förkrossande 349 röster för att säga ja till svenska och finska medlemskap mot 18 stycken nej-röster.

Samtliga av de som röstade nej till resolutionen är republikaner, rapporterar The Hill.

Stöttade Donald Trump

Tidningen listar de 18 republikaner som försökte sätta käppar i hjulet för Sverige att gå med i Nato.

Bland politikerna finns exempelvis Lauren Boebert, Madison Cawthorn och Matt Gaetz – konservativa republikaner som gjort sig kända för att inte vika en tum i debatterna.

De har också visat sitt stöd för USA:s förre president Donald Trump.

“Socialist-Europas försvar”

En annan av republikanerna som röstade nej är Thomas Massie från Kentucky, som har kallats för en “konservativ krigare” och “förstklassig försvarare av konstitutionen” av Trump.

På Twitter förklarade han varför han röstade som han gjorde.

– USA har inte råd att subventionera socialist-Europas försvar, och det ska vi inte heller. Ikväll röstade jag emot kammarens resolution som uppmanar Natos expansion till Sverige och Finland.

Sverige tar nästa steg

För två veckor sedan inleddes nästa steg för Sverige i Natos medlemsprocess.

Formellt har de 30 länderna godkänt militäralliansens inbjudan till de två nordiska länderna, vilket ger Sverige kandidatstatus, eller “invitees” som det officiellt heter.

Det innebär bland annat att Sverige kan delta i Natomöten under ansökningsprocessen, även om de inte har rösträtt, enligt The Washington Post.

Erdoğan kan stoppa Sverige – igen

Ett möjligt hinder på vägen kan dock återigen var Turkiet och dess president Recep Tayyip Erdoğan.

Igår rapporterades om ännu ett angrepp från den turkiska ledaren mot Sverige.

Han är inte nöjd med hur Sverige hittills lever upp till den överenskommelse som länderna har slutit.

– Turkiet kommer att frysa Finlands och Sveriges ansökan om medlemskap i Nato om de båda nordiska länderna inte uppfyller de löften om kontra-terrorism som gavs förra månaden, uttryckte Erdoğan igår enligt Reuters.

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen