USA: Nytt bakslag för Donald Trump – Ställer in sitt stora tal

2022 01 30

Ex-president Donald Trumps stora tal i morgon ställs nu in och Trump själv skyller på en rad personer – men i själva verket tycks det handla om något helt annat.

I morgon är det exakt 1 år sedan våldsamma Trumpanhängare attackerade och stormade USA:s kongress i ett försök att stoppa valresultatet.

Skrek: ”Häng Mike Pence”

Händelsen skakade en hel värld och i takt med att de som stormade byggnaden även vrålade ”häng Mike Pence” stod det klart att inte ens den mycket Trumplojala vicepresidenten gick säker. Fem personer förlorade livet vid attacken och 140 poliser skadades varav flera misshandlades svårt vid attacken.

Residenset Mar-a-Lago

I morgon torsdag ska flera minnesceremonier hållas där bland annat alla drabbade poliser ska hedras och vikten av att försvara demokratin ska lyftas fram.

Samtidigt hade Donald Trump själv planerat att hålla ett stort tal och presskonferens vid sitt luxuösa residens Mar-a-Lago i Florida.

Skyller på en rad personer

Men nu står det klart att Trump ställer in sitt stora event och han skyller på en rad olika personer.

– Med anledning av den totala partiskheten och oärligheten hos 6 Januari-kommittén, två misslyckade republikaner och fake news-medierna, så ställer jag in presskonferensen 6 januari vid Mar-a-Lago, meddelar Trump samtidigt som han upprepar sin desinformation om valet 2020, rapporterar amerikanska medier.

Egna partiet skeptiskt

Inte bara Demokraterna var negativt inställda till Trumps omtalade event på årsdagen av stormningen utan även republikanska senatorer sågade Trumps planer.

Aggressivt

– Jag tror inte det är en bra idé, säger republikanska senatorn Shelley Moore av West Virginia som tror att Trumps tal skulle bli ett ”aggressivt uttalande”.

Ingen bra idé

Även Iowasenatorn Joni Ernst, Republikanerna, indikerade att det finns bättre saker för partiet att göra än att Trump ska hålla tal liksom Pennsylvanias republikanska senator Pat Toomey.

– Inte en vidare bra idé, säger Toomey till Politico.
Hårda personangrepp

Förutom att upprepa desinformation om att han själv vann valet, att han inte har något att göra med stormningen – vilket flera av de åtalade själva har intygat att han hade – och att gå till hårda personangrepp mot en rad personer, väntades Trump även beröra sin eventuella politiska framtid vid talet.

Men nu blir det inget tal alls.

Verkliga orsaken något annat

Flera amerikanska medier uppger att den verkliga orsaken sannolikt är att väldigt få och kanske inte en enda av de 6 – 7 stora amerikanska TV-nyhetskanalerna planerade att sända talet.

President Joe Biden och vicepresident Kamala Harris ska delta i olika minnesceremonier i morgon och källor uppger för amerikanska TV-kanaler att Trump har börjat inse att media inte väntades bevaka hans tal.

Stödjer Trump

Trump har större stöd bland republikanerna i representanthuset än i senaten och Jim Banks av Indiana är en av dem som såg fram emot ex-presidentens tal i Mar-a-Lago.

– Jag välkomnar det. President Trump har viktiga saker att säga. Jag ser fram emot att höra vad President Trump har att säga, säger kongressledamot Banks (R) till Fox News.

Siktar på Arizona istället

Trump kommer istället att hålla tal den 15 januari vid ett kampanjrally i Arizona rapporterar Miami Herald.

Enligt en mätning i den viktiga delstaten Iowa är Trump stor favorit inför valet 2024 vilket vilket talar för att han kommer att ställa upp i valet. Samtidigt lägger väljarna skulden för den omtalade stormningen av kongressen på Trump vilket ligger honom tydligt i fatet.

Foto: Donald Trump, Facebook


20mars26

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 22

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


22 mars 2026

Svenskars internet kan slås ut – ”aldrig hänt tidigare”

2026 03 22

Kriget i Mellanöstern kan riskera att slå ut internet i Sverige.

Striderna i Mellanöstern utgör ett direkt hot mot världens internet, eftersom undervattenskablar som förbinder världens datacenter passerar genom farliga områden som Röda havet och Hormuzsundet.

Om dessa kablar skadas kan stora delar av internettrafiken påverkas globalt, rapporterar RBC Ukraine.

Digital infrastruktur i riskzonen

Kriget i Iran har inte bara satt energirutter i riskzonen, utan också hotat en av de viktigaste byggstenarna för globalt internet – undervattenskablarna i Röda havet och Hormuzsundet.

En stor del av all datatrafik mellan Europa, Asien och Afrika passerar genom dessa smala och strategiskt viktiga sjöleder.

Skador på dessa kablar kan omedelbart störa internettrafik, även i Sverige, eftersom en betydande del av vår internationella data passerar genom samma rutter.

– Att stänga ner båda dessa flaskhalsar samtidigt skulle vara ett globalt störande evenemang. Jag känner inte till att det någonsin har hänt tidigare, säger Doug Madory, direktör för internetanalys på Kentik.

Hittills betraktas kablarna i Röda Havet själva inte som direkta mål.

Den största risken är istället att de skadas av misstag eller som en konsekvensskada.

LÄS MER: Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

Hela samhället drabbas

Enligt en rapport från GlobalConnects om den digitala infrastrukturen i Norden visar det sig tydligt hur snabbt ett avbrott kan slå igenom i flera sektorer.

Vid korta avbrott på upp till fyra timmar påverkas telefoni och internet direkt, men systemen kan ofta återställas snabbt.

Vid avbrott som sträcker sig från ett till sju dygn kan hela samhället påverkas – kommunikation, energi, transporter och finanssektorn kan lamslås.

– Rapporten visar att Sverige behöver se sin digitala infrastruktur på samma sätt som el och vatten. När uppkopplingen faller blir hela samhället mer sårbart, meddelar GlobalConnects.

Svenska förberedelser

Sverige förbereder sig redan för hur ett avbrott i internet kan påverka vardagen, inklusive möjligheten att betala för varor och tjänster.

Riksbanken och aktörer inom betalningsmarknaden har beslutat att införa ett system där det ska vara möjligt att genomföra kortbetalningar offline – utan datakommunikation – för livsnödvändiga varor senast den 1 juli 2026.

Detta för att stärka landets betalningsberedskap vid störningar i det digitala systemet.

LÄS MER: Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen