Upprördhet hos Willys – falskt påstående sprids om matkedjan

2024 09 18

Efter invasionen av Ukraina och den efterföljande krisen höjdes matpriserna successivt ganska kraftigt i Sverige.

Prishöjningarna mötte stor upprördhet, först från konsumenter och därefter från politiskt håll.

Bland annat kallade finansminister Elisabeth Svantesson (M) upp Ica, Coop och Axfood (Willys- och Hemköp-koncernen) till regeringen och kallade det “oacceptabelt” om aktörer höjt priset i onödan.

Enligt oberoende Matpriskollen hamnade Willys, som marknadsför sig som Sveriges billigaste matkasse, oväntat i centrum i så sent som i våras när sajten kunde peka på att Axfood höjt priserna mest av alla under årets första månader – 1,4 procent jämfört med Icas 0,9 respektive Coops 0,4.

"Det är faktalöst"

Klagomålen har inte gått obemärkt förbi hos Willys.

Men enligt kedjans nya vd Nicholas Pettersson har man inte tagit ut de prishöjningar man fått från leverantör till kund.

Dessutom menar han att ett falskt rykte om Willys och de andra matbutikerna varit i omlopp i samband med prisdiskussionen.

– Sedan kan jag tycka att det har varit en debatt, oavsett vem som har rätt eller fel, som har varit ganska faktalös. Det har varit många påståenden om att en “matkasse är billigare i Norge än i Sverige”, men den är 40 procent dyrare i Norge och det är den fortfarande, säger Nicholas Pettersson till GP.

Åkte över gränsen

Det var bland annat under våren 2023 som det rapporterades att fler svenskar korsade gränsen till Norge för att köpa billigare mat.

– Det är kanske på tiden att svenskarna börjar få upp ögonen för Norge och vad vi gör här. Och så är det väl så att priserna här kanske är lägre än i Sverige, och det ligger naturligtvis som grund till att svenskarna kommer hit, sade till exempel den norska butikschefen Anders Fjellstad till P4 Värmland vid tillfället.

"Kan inte be om ursäkt"

Kritiken mot de enskilda butikerna är delvis orättvis, menar Nicholas Petterson.

Han syftar till exempel på priserna på frukt- och grönt som påverkas mer av klimatförändringar än av inflationen.

Willys-vd:n säger också att han inte ser någon motsättning i att Willys, med sitt lågpriskoncept, expanderar och går med stora vinster samtidigt som barnfamiljer har svårt att få ekonomin att gå ihop.

– Det blir lite svårt att be om ursäkt för att vi får en halv miljon kunder och vi måste få tjäna pengar. Jag tycker att vi verkligen står för att vi ska ha det lägsta priset och det är ju vårt löfte, säger Nicholas Pettersson till GP.

LÄS MER: Jättebesked från Willyskoncernen

Foto: Axfood Willys

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare.

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort".

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands.

3, Följ instruktionerna i appen.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Pensionärer har fått mer i plånboken.

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

– Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen