Upprördhet hos Willys – falskt påstående sprids om matkedjan

2024 09 18

Efter invasionen av Ukraina och den efterföljande krisen höjdes matpriserna successivt ganska kraftigt i Sverige.

Prishöjningarna mötte stor upprördhet, först från konsumenter och därefter från politiskt håll.

Bland annat kallade finansminister Elisabeth Svantesson (M) upp Ica, Coop och Axfood (Willys- och Hemköp-koncernen) till regeringen och kallade det “oacceptabelt” om aktörer höjt priset i onödan.

Enligt oberoende Matpriskollen hamnade Willys, som marknadsför sig som Sveriges billigaste matkasse, oväntat i centrum i så sent som i våras när sajten kunde peka på att Axfood höjt priserna mest av alla under årets första månader – 1,4 procent jämfört med Icas 0,9 respektive Coops 0,4.

"Det är faktalöst"

Klagomålen har inte gått obemärkt förbi hos Willys.

Men enligt kedjans nya vd Nicholas Pettersson har man inte tagit ut de prishöjningar man fått från leverantör till kund.

Dessutom menar han att ett falskt rykte om Willys och de andra matbutikerna varit i omlopp i samband med prisdiskussionen.

– Sedan kan jag tycka att det har varit en debatt, oavsett vem som har rätt eller fel, som har varit ganska faktalös. Det har varit många påståenden om att en “matkasse är billigare i Norge än i Sverige”, men den är 40 procent dyrare i Norge och det är den fortfarande, säger Nicholas Pettersson till GP.

Åkte över gränsen

Det var bland annat under våren 2023 som det rapporterades att fler svenskar korsade gränsen till Norge för att köpa billigare mat.

– Det är kanske på tiden att svenskarna börjar få upp ögonen för Norge och vad vi gör här. Och så är det väl så att priserna här kanske är lägre än i Sverige, och det ligger naturligtvis som grund till att svenskarna kommer hit, sade till exempel den norska butikschefen Anders Fjellstad till P4 Värmland vid tillfället.

"Kan inte be om ursäkt"

Kritiken mot de enskilda butikerna är delvis orättvis, menar Nicholas Petterson.

Han syftar till exempel på priserna på frukt- och grönt som påverkas mer av klimatförändringar än av inflationen.

Willys-vd:n säger också att han inte ser någon motsättning i att Willys, med sitt lågpriskoncept, expanderar och går med stora vinster samtidigt som barnfamiljer har svårt att få ekonomin att gå ihop.

– Det blir lite svårt att be om ursäkt för att vi får en halv miljon kunder och vi måste få tjäna pengar. Jag tycker att vi verkligen står för att vi ska ha det lägsta priset och det är ju vårt löfte, säger Nicholas Pettersson till GP.

LÄS MER: Jättebesked från Willyskoncernen

Foto: Axfood Willys

Text: Redaktionen

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

1,3 miljoner svenskar får nu sitt slutskattebesked.

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt.

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen.

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten.

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026.

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen

Över tiotusen måste anställas – snittlön på 41 600 kronor

2026 08 06

Antalet barn och ungdomar väntas minska de kommande åren.

Men trots det prognostiseras en lärarbrist i Sverige.

Det beräknas framöver bli en brist på 10 600 behöriga lärare och förskollärare, och fler behöver välja en lärarutbildning, konstaterar Skolverket.

Behövs fler

Störst väntas bristen bli på förskollärare, speciallärare, yrkeslärare och högstadielärare.

Enligt Statistiska centralbyrån ligger snittlönen för en grundskollärare på 41 600 kronor.

Snittlönen för en förskollärare är 37 600 kronor, och för en speciallärare ligger den på 47 600 kronor.

Fler behöver välja

Enligt prognosen behöver det examineras totalt cirka 145 100 lärare och förskollärare för att täcka behovet fram till år 2038.

Samtidigt väntas den beräknade examinationen uppgå till cirka 134 500 lärare och förskollärare.

– För att förhindra att en lärarbrist uppstår skulle 1 000 fler studenter än i dag behöva påbörja en lärarutbildning varje år. Det motsvarar en ökning med 7 procent, framhåller Skolverket.

Läs mer: Arlanda sätter nytt rekord för utrikesresor

För att täcka behovet

Antalet som påbörjar en speciallärarutbildning behöver öka med mer än 80 procent.

Antalet som påbörjar ett program mot yrkeslärarexamen skulle behöva öka med 70 procent för att täcka behovet.

– Utöver bristen på 10 600 nyexaminerade lärare och förskollärare finns ett stort behov av vidareutbildning av obehöriga lärare, fortsätter Skolverket.

Här behövs flest

Hälften av landets totala rekryteringsbehov finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Det största relativa rekryteringsbehovet, det vill säga i förhållande till 2023 års lärarkår, bedöms Gotlands och Uppsala län ha, medan Västernorrlands och Blekinge län väntas ha minst rekryteringsbehov i förhållande till 2023 års lärarkår.

Läs mer: Tung smäll för Volvo

Foto: G. Henderson

Text: Redaktionen