Prishöjningarna mötte stor upprördhet, först från konsumenter och därefter från politiskt håll.

Bland annat kallade finansminister Elisabeth Svantesson (M) upp Ica, Coop och Axfood (Willys- och Hemköp-koncernen) till regeringen och kallade det “oacceptabelt” om aktörer höjt priset i onödan.

Enligt oberoende Matpriskollen hamnade Willys, som marknadsför sig som Sveriges billigaste matkasse, oväntat i centrum i så sent som i våras när sajten kunde peka på att Axfood höjt priserna mest av alla under årets första månader – 1,4 procent jämfört med Icas 0,9 respektive Coops 0,4.

"Det är faktalöst"

Klagomålen har inte gått obemärkt förbi hos Willys.

Men enligt kedjans nya vd Nicholas Pettersson har man inte tagit ut de prishöjningar man fått från leverantör till kund.

Dessutom menar han att ett falskt rykte om Willys och de andra matbutikerna varit i omlopp i samband med prisdiskussionen.

– Sedan kan jag tycka att det har varit en debatt, oavsett vem som har rätt eller fel, som har varit ganska faktalös. Det har varit många påståenden om att en “matkasse är billigare i Norge än i Sverige”, men den är 40 procent dyrare i Norge och det är den fortfarande, säger Nicholas Pettersson till GP.

Åkte över gränsen

Det var bland annat under våren 2023 som det rapporterades att fler svenskar korsade gränsen till Norge för att köpa billigare mat.

– Det är kanske på tiden att svenskarna börjar få upp ögonen för Norge och vad vi gör här. Och så är det väl så att priserna här kanske är lägre än i Sverige, och det ligger naturligtvis som grund till att svenskarna kommer hit, sade till exempel den norska butikschefen Anders Fjellstad till P4 Värmland vid tillfället.

"Kan inte be om ursäkt"

Kritiken mot de enskilda butikerna är delvis orättvis, menar Nicholas Petterson.

Han syftar till exempel på priserna på frukt- och grönt som påverkas mer av klimatförändringar än av inflationen.

Willys-vd:n säger också att han inte ser någon motsättning i att Willys, med sitt lågpriskoncept, expanderar och går med stora vinster samtidigt som barnfamiljer har svårt att få ekonomin att gå ihop.

– Det blir lite svårt att be om ursäkt för att vi får en halv miljon kunder och vi måste få tjäna pengar. Jag tycker att vi verkligen står för att vi ska ha det lägsta priset och det är ju vårt löfte, säger Nicholas Pettersson till GP.

LÄS MER: Jättebesked från Willyskoncernen

Foto: Axfood Willys

Text: Redaktionen

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen