UPPGIFTER: Vänder i bensinfrågan – nya besked

2023 04 14

Sverigedemokraterna har konsekvent krävt en sänkning av reduktionsplikten.

Partiet har hela tiden också krävt att mängden inblandat biobränsle i bensin och diesel ska ned till noll procent – SD:s tolkning av EU:s miniminivå.

SD har till och med hotat med regeringskris om så inte blir fallet.

Men nu backar partiet i frågan, uppger källor inom SD till SVT.

0-6 procent

De nya uppgifterna hävdar istället att Sverigedemokraterna kan komma att acceptera en nivå från noll till sex procent.

Det är just mängden sex procent inblandat biobränsle som Moderaterna och Kristdemokraterna har tolkat att direktiven om EU:s lägstanivå ska ligga på.

När det gäller Liberalerna har partiet dock pratat om nivåer på 12-13 procent.

– Liberalerna trycker på för att man ska sänka, precis som man är överens om, men det måste också gå ihop med klimatmålen. Det kommer inte att landa på noll, uppger en L-källa i Regeringskansliet.

"Vi får se var det landar"

I dagsläget vill inte SD kommentera exakt vilken nivå på reduktionsplikten som partiet kommer att acceptera i förhandlingarna.

– Regeringen kommer att genomföra en kraftig sänkning av reduktionsplikten åtminstone. Sedan får vi se vad det landar i, säger Martin Kinnunen (SD), klimatpolitisk talesperson, till SVT.

Spekuleras i körförbud

I ett mejl till tv-kanalen framhåller klimatminister Romina Pourmokhtari att en lägre reduktionsplikt måste kompenseras med andra åtgärder.

Det har spekulerats i om det skulle kunna vara nationella körförbud under vissa dagar, trängselskatt och sänkt hastighet på vägarna.

– Allt som gör att vi åker mindre bil minskar förvisso utsläppen. Men det kommer inte att räcka. Det går inte att minska trafiken så mycket så att vi når målen (utsläppsmålen, red. anm), sade emellertid Sven Hunhammar, miljödirektör på Trafikverket, till Expressen i veckan.

Behöver bli klara

Samtidigt är förhandlingarna under kraftig tidspress.

Bensinbolagen förväntar sig besked inom den närmsta framtiden.

– Frågan har dessutom hängt i luften länge och är den spetsigaste fråga vi haft att hantera i samarbetet så det vore bra om vi kunde bli klara med den, uppger en sverigedemokrat som SVT talat med.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen