UPPGIFTER: Ukraina kan ta tillbaka Krimhalvön

2022 05 18

En källa inom Nato uppger att Ukraina kan vinna tillbaka den förlorade halvön.

För åtta år sedan annekterade Ryssland och Putinregemin Krimhalvön i södra Ukraina. Det var första gången sedan andra världskriget som en europeisk stat erövrade en del av ett annat land.

Nu kan Ukraina vara på väg att återta det område som Ryssland ockuperade 2014, anger en Natokälla till CNN.

Framgångar ligger bakom

Källan arbetar som tjänsteman i Nato och uppger att frågan är uppe för diskussion inom militäralliansen. 

Tjänstemannen menar att Ukrainas senaste framgångar i kriget ligger bakom debatten. Bland annat nådde Ukrainas väpnade styrkor fram till ryska gränsen norr om Charkiv tidigare i veckan.

Även Donbas

– Jag tror att de skulle kunna [återta Krim och Donbas], ja. Inte nu, inte snart, men om de kan fortsätta kampen så tror jag det, säger tjänstemannen till CNN.

Avråder från försök

Natokällan ställer sig dock ytterst tveksam till om det vore ett särskilt klokt val av Ukraina att göra ett försök att återta den ryskockuperade halvön så som omständigheterna ser ut för tillfället.

– Jag ifrågasätter om de faktiskt borde kämpa för att få tillbaka sitt territorium, säger tjänstemannen.

Riskerar motreaktion

Anledningen till skepsisen är att han tror att det kan bli en stor motreaktion från lokalbefolkningen, både på Krim och i Donbas, som utgörs av de två regionerna Luhansk och Donetsk. Ukraina består av totalt 27 regioner inklusive de tre specialregionerna Krim, Kyiv och Sevastopol.

Vid annekteringen 2014 bodde över en miljon ryssar på Krim. Halvön delas av flera folkgrupper varav flera pratar det ryska språket.

Ryska motgångar

Ryssland har de senaste dagarna stött på stora motgångar i Ukraina. Under gårdagen kom uppgifter från The New York Times att det ukrainska motståndet är så stort att Putin tvingas backa och kasta in handduken gällande den symboliska regionen Donetsk. 

Kan ge upp Donbas

Tidningen hänvisar till en rapport från den ansedda amerikanska tankesmedjan ISW, som menar att det inte längre är sannolikt att Ryssland ska klara av att omringa de tiotusentals soldater i regionen som krävs för att kontrollera området. Istället ska fokus nu skiftas till Luhansk, en annan region i öst, rapporterar The New York Times.

Foto: Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen

JUST NU: Ny åldersgräns på väg i Sverige – aldrig hänt förr

2025 07 08

En ny och omdiskuterad åldersgräns i Sverige kommer allt närmare.

Regeringen kommer att utreda en lagstadgad åldersgräns för sociala medier.

Det bekräftar socialminister Jakob Forssmed (KD) på tisdagsmorgonen.

– Vi ser att vi behöver skydda barn bättre online, och då behöver vi också utreda en fungerande åldersgräns så inte barn får tillgång till material som de absolut inte ska ha tillgång till, säger han till SR.

Ska vägas mot grundlagen

Utredningen kommer att sättas igång till hösten.

Redan nu finns en åldersgräns på 13 år för många sociala medier. Den efterföljs emellertid sällan.

Något förbud i svensk lag finns däremot inte. Det som nu ska utredas är hur gränsen ska följas och om den kan bli skarpare samt hur åldern ska kunna verifieras.

Det förslag som läggs fram kommer att ställas i relation till exempelvis yttrandefriheten och andra grundlagar.

– Ja, vi behöver se hur förutsättningarna ser ut för att införa den här typen av åldersgränser. Det behöver naturligtvis vägas av mot annat som gäller just information och yttrandefrihet, säger Jakob Forssmed.

Förslag från EU

Flera EU-länder har tidigare gått fram med ett nytt förslag om en gemensam digital åldersgräns inom hela EU.

Detta skulle innebära att minderåriga behöver föräldrars samtycke för att använda populära appar som TikTok, Instagram och Snapchat

– Frågan har fått ökad uppmärksamhet sedan Australien beslutade att införa en minimiålder på 16 år för att skapa konton på vissa sociala medieplattformar, rapporterade Politico i våras.

Danmark trycker på

Förslaget har redan fått stöd från flera medlemsländer, inklusive digitalt framstående nationer som Frankrike och Spanien.

Positiva signaler kommer också från Sveriges grannland Danmark, som nu tagit över ordförandeskapet i EU.

– Skyddet av våra barn online kommer att vara en central prioritet för det kommande danska EU-ordförandeskapet, säger Danmarks digitalminister Caroline Stage Olsen i ett uttalande.

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: USA vidtar akut åtgärd mot Putin

2025 07 08

USA:s president Donald Trump svänger abrupt.

Förra veckan lät Pentagon meddela att USA avstår att leverera flera vapen, bland annat vissa luftförsvarsrobotar, till Ukraina.

Skälet var att det amerikanska vapenlagret bedömdes ha minskat för mycket.

Nu tvärvänder Trump och river upp stoppet, rapporterar AP.

Enligt presidenten finns det inget annat val.

– Vi måste. De måste kunna försvara sig. De drabbas väldigt hårt nu. Vi kommer att skicka fler vapen, främst defensiva vapen, säger Trump enligt nyhetsbyrån.

"Inte nöjd med Putin"

Tvärvändningen är en direkt åtgärd mot den ryska diktatorn Vladimir Putins fortsatta krigföring mot Ukraina.

– Jag är inte alls nöjd med president Putin, säger Trump.

Den amerikanska vapenpausen kom vid vad som beskrivits som en svår tidpunkt för Ukraina.

Ryssland har ökat både mängden och komplexiteten i sina luftangrepp. Så sent som igår dödades minst elva civila och 80 personer skadades, inklusive sju barn, i Ukraina, enligt lokala myndigheter.

Enorma sanktioner på väg

Pentagon har bekräftat Trumps nya order om att återuppta vapenleveranser.

– För att säkerställa att ukrainarna kan försvara sig medan vi arbetar för att säkra en varaktig fred och se till att dödandet upphör, framhåller dess talesperson Sean Parnell enligt AP.

Trump har tidigare exempelvis hotat med att införa nya sanktioner mot Rysslands oljeindustri för att få Putin till förhandlingsbordet.

Den republikanska senatorn Lindsey Graham sade förra veckan att Vita huset gett klartecken för ett lagförslag som bland annat innefattar tullar på 500 procent på varor importerade från länder som fortsätter att köpa rysk olja.

Åtgärden bedöms kunna få enorma konsekvenser för exempelvis Kina och Indien, erfar AP.

LÄS MER: Krisdrag från Kreml – tung smäll för miljontals ryssar

Nomineras till fredspriset

USA-tillverkade luftförsvarssystem, som exempelvis Patriotsystemet, beskrivs som kärnan i Ukrainas försvar.

Under helgen före den senaste  genomförde Ryssland sin största flygattack mot landet sedan invasionen inleddes för tre år sedan.

Trump fortsatte att uttrycka sin frustration över det utdragna kriget under ett besök från Israels premiärminister Benjamin Netanyahu i Vita huset på måndagen.

Den israeliska ledaren nominerade samtidigt Trump till Nobels fredspris.

LÄS MER: Tidigare Trumpallierad varnar världen – "total galenskap"

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen