UPPGIFTER: Ukraina kan ta tillbaka Krimhalvön

2022 05 18

En källa inom Nato uppger att Ukraina kan vinna tillbaka den förlorade halvön.

För åtta år sedan annekterade Ryssland och Putinregemin Krimhalvön i södra Ukraina. Det var första gången sedan andra världskriget som en europeisk stat erövrade en del av ett annat land.

Nu kan Ukraina vara på väg att återta det område som Ryssland ockuperade 2014, anger en Natokälla till CNN.

Framgångar ligger bakom

Källan arbetar som tjänsteman i Nato och uppger att frågan är uppe för diskussion inom militäralliansen. 

Tjänstemannen menar att Ukrainas senaste framgångar i kriget ligger bakom debatten. Bland annat nådde Ukrainas väpnade styrkor fram till ryska gränsen norr om Charkiv tidigare i veckan.

Även Donbas

Jag tror att de skulle kunna [återta Krim och Donbas], ja. Inte nu, inte snart, men om de kan fortsätta kampen så tror jag det, säger tjänstemannen till CNN.

Avråder från försök

Natokällan ställer sig dock ytterst tveksam till om det vore ett särskilt klokt val av Ukraina att göra ett försök att återta den ryskockuperade halvön så som omständigheterna ser ut för tillfället.

– Jag ifrågasätter om de faktiskt borde kämpa för att få tillbaka sitt territorium, säger tjänstemannen.

Riskerar motreaktion

Anledningen till skepsisen är att han tror att det kan bli en stor motreaktion från lokalbefolkningen, både på Krim och i Donbas, som utgörs av de två regionerna Luhansk och Donetsk. Ukraina består av totalt 27 regioner inklusive de tre specialregionerna Krim, Kyiv och Sevastopol.

Vid annekteringen 2014 bodde över en miljon ryssar på Krim. Halvön delas av flera folkgrupper varav flera pratar det ryska språket.

Ryska motgångar

Ryssland har de senaste dagarna stött på stora motgångar i Ukraina. Under gårdagen kom uppgifter från The New York Times att det ukrainska motståndet är så stort att Putin tvingas backa och kasta in handduken gällande den symboliska regionen Donetsk

Kan ge upp Donbas

Tidningen hänvisar till en rapport från den ansedda amerikanska tankesmedjan ISW, som menar att det inte längre är sannolikt att Ryssland ska klara av att omringa de tiotusentals soldater i regionen som krävs för att kontrollera området. Istället ska fokus nu skiftas till Luhansk, en annan region i öst, rapporterar The New York Times.

Foto: Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen


SD sätter stopp: Får inte komma nära Åkesson

2025 11 19

Vissa personer får inte komma i närheten av Jimmie Åkesson (SD).

Sverigedemokraterna sätter tvärstopp för vissa personer som vill träffa partiledaren.

Det uppger SD:s stabschef Linus Bylund i SVT:s ”Politikbyrån”.

En del journalister får inte komma i närheten av Åkesson, förklarar han.

”Har inte i Jimmies närhet att göra”

SD-profilen berättar att journalister som partiet uppfattar som ”partiska”, hålls borta från Åkesson och nekas möjlighet att träffa partiledaren, rapporterar SVT.

– Det kan jag få som ett meddelande, att den här personen har gjort det här och det här. Vi tycker inte att han har i Jimmies närhet att göra på ett tag därför att han uppenbarligen inte kan vara objektiv, till exempel, säger Linus Bylund till kanalen.

Bylund berättar detta i programmet ”Politikbyrån”, och möts av kritik från den övriga panelen.

Jörgen Huitfeldt, chefredaktör Kvartal, kallar det för att ”dödskallemärka” vissa journalister, medan Aftonbladets Åsa Linderborg frågar om Bylund förstår att journalistkåren undrar om SD är för fri journalistik.

Men Bylund slår ifrån sig kritiken.

LÄS OCKSÅ: Ryanair är för dåliga - flygningar förbjuds

Jämför med Nooshi Dadgostar

Linus Bylund understryker att det bara händer någon gång om året att en journalist hålls borta från Åkesson.

Samtidigt menar han att även andra partier borde resonera som SD.

– Om en journalist på Aftonbladet ger sig på Nooshi (Dadgostar) och bara kastar skit i flera veckor, varför skulle Nooshi då säga att "du får gärna intervjua mig”? Jag kan inte förstå den logiken, säger Linus Bylund till kanalen.

Sverigedemokraterna har ofta haft en ansträngd relation till medier.

Partiet har bland annat uttryckt hård kritik mot public service-kanaler som SVT och SR.

Förlorade på att attackera media

Man gick även till hårt angrepp mot TV4 efter kanalens avslöjanden om SD:s så kallade ”trollfabrik”.

I Sverigedemokraternas valanalys efter EU-valet 2024, där SD för första gången någonsin backade i ett val, drogs dock slutsatsen att partiet inte vann någonting på att attackera medier efter avslöjandet om trollfabriken.

– Tillgängliga data visar att försöken att öka konfliktnivån gentemot TV4 inte gav någon som helst effekt. Huruvida detta avskräckte väljare i någon omfattning är osäkert men sannolikt finns en negativ indirekt effekt genom att enskilda företrädares förtroende drabbades negativt, skrev SD i valanalysen, enligt TV4.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har skickat bombplan

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen 


19nov25

JUST NU: 50 procent är borta – Ryssland erkänner stort ras

2025 11 19

Ryssland erkänner en kraftig nedgång i en viktig bransch.

Det handlar om landets vapenexport som har minskat med hela 50 procent.

Beskedet kommer direkt från Rostec, ett statligt konglomerat, som är en av landets största tillverkare av vapen och militär utrustning.

Rostecs vd Sergej Chemezov förnekar att västerländska sanktioner ligger bakom nedgången. Han pekar i stället på en ökad efterfråga från den ryska militären på grund av kriget i Ukraina.

– Minskningen har skett på grund av att vi har varit tvungna att leverera merparten av vår produktion till vår armé, säger Chemezov enligt Reuters.

Amerikansk granskning ger annan bild

Sergej Chemezov bedömer att den ryska vapenindustrin kommer att återhämta sig.

– Vi har utökat vår kapacitet och ökat produktionen, så vi kommer inte bara att kunna möta vår militärs behov utan också leverera till våra partners, hävdar han.

Samtidigt ger västerländska analyser en annan bild.

En granskning från den amerikanska tankesmedjan Jamestown Foundation visar att den ryska vapenexporten minskade med hela 91 procent mellan 2021 och 2024 – långt över de 50 procent som Rostec talar om.

Enligt tankesmedjan förklaras det dramatiska tappet av att ryska vapentillverkare har omdirigerat resurser till Ukraina – men också av hårda sanktioner, stigande inflation och stora finansieringsproblem.

LÄS MER: Ryskt oljeraffinaderi akutstänger

Indien har övergett Ryssland

Det kraftiga raset kopplas också till att Indien vänt bort blicken från den ryska vapenindustrin. Landet har tidigare förlitat sig på ryska leveranser av försvarsmateriel, men efter den ryska invasionen av Ukraina har Indien i stället vänt sig till västerländska leverantörer.

Enligt källor till Bloomberg har landet bland annat skrotat planerna på att utveckla och tillverka helikoptrar och avancerade stridsflygplan med Ryssland. Indien kommer inte heller gå vidare med att hyra en kärnkraftsdriven ubåt från Ryssland för att utbilda indisk besättning.

LÄS OCKSÅ: Rysslands hån – ”Det får oss bara att le”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen