UPPGIFTER: Turkiet under hårt tryck

2022 05 17

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har klargjort att hans land kommer att motsätta sig en svensk-finsk ansökan till Nato.

Enligt Turkiet stöder länderna, framför allt Sverige, den terrorklassade organisationen PKK. Statliga medier i landet har rapporterat om att Turkiet kräver att över 30 personer med påstådd koppling till PKK överlämnas.

Ett krav som Sverige och Finland enligt uppgifter inte har gått med på.

Delegation på väg

På måndagen meddelade Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) att en delegation med diplomater från de nordiska länderna kommer att åka till Ankara i ett försök att reda ut situationen.

På en presskonferens viftade president Erdogan bort försöket som ”lönlöst”.

– De behöver inte bry sig om att komma hit för att övertyga Turkiet att godkänna ansökningarna, sa Erdogan.

Men trots presidentens hårda ord uppges Turkiet vara öppna för förhandlingar.

”Allt kan lösas”

– Det kommer att bli förhandlingar. Men vi stänger inte dörren. Och vi har inga problem med Finland. Jag har inga detaljer om vad som diskuteras mellan parterna, men det här är diplomati. Allt kan lösas, säger en turkisk diplomat till DN.

President Niinistö är positiv

Under dagen har även Finlands President Sauli Niinistö konstaterat att han tror på en lösning.

– Turkiets uttalanden har under de senaste dagarna mycket snabbt ändrats och hårdnat. Men jag är säker på att vi med hjälp av konstruktiva samtal kommer att lösa situationen, säger presidenten på en gemensam presskonferens tillsammans med Kung Carl XVI Gustaf.

Intensiva diskussioner

När EU:s försvarsministrar träffades i Bryssel under tisdagen var Turkiets nej till Sverige och Finland ett hett ämne. Flera ministrar framhävde att de tror att situationen kommer att lösas, rapporterar DN.

– I slutändan handlar det här om en förbättring för Nato när två så starka länder som Sverige och Finland går med. Jag är säker på att även Turkiet kommer att övertygas om det, säger Tysklands försvarsminister Christine Lambrecht och tillägger:

– Det är viktigt att vi nu för intensiva samtal med Turkiet.

Övertygad om att Turkiet viker sig

Hennes kollega från Luxemburg, François Bausch, instämmer.

– Ingen skulle förstå om vi skulle vägra Sverige och Finland att bli medlemmar. De skulle ju stärka Nato. Jag är övertygad om att sakerna rör sig i rätt riktning under de närmaste dagarna och att Turkiet går med på att de ansluter sig, säger han enligt DN.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Anstormning till Sverige efter jättehöjning

2026 09 03

– Jag har aldrig upplevt något liknande.

Orden kommer från Leif Sjöberg, som har arbetat på Circle K i Charlottenberg i 40 år.

Nu upplever bensinstationen en anstormning som saknar motstycke. Orsaken är att bensin- och dieselpriserna i Norge har stigit kraftigt.

Bränslepriserna har skjutit i höjden på andra sidan gränsen sedan tillfälliga skattelättnader på bensin och diesel löpte ut i tisdags.

På flera platser i Norge har dieselpriset stigit från omkring 21 till 29 kronor per liter. Bensinpriset har i sin tur ökat från omkring 20 till 27 kronor per liter.

Priserna vid pump har ökat betydligt mer än vad skattehöjningen i sig motiverar, rapporterar DinSide.

Smäller till i helgen

Nu flockas norrmän till Sverige, där bensinen är cirka 10 kronor billigare per liter och dieseln omkring 7 kronor billigare.

– När jag tittar ut genom fönstret ser jag norska bilar köa för att tanka, säger Leif Sjöberg till DinSide.

– Jag förväntar mig att fredag och lördag blir väldigt hektiska. Det blir den första helgen efter skattehöjningen, tillägger han.

LÄS MER: Kraftigt orderlyft för Volvo

Ryssland, Belarus och Turkiet

Regeringen har gått fram med flera tillfälliga sänkningar av skatten på bränsle, vilket har lett till att Sverige har fått bland de lägsta bränslepriserna i Europa. Endast Ryssland, Belarus och Turkiet har noterat lägre priser vid pump under 2026, rapporterar DinSide.

Den första tillfälliga skattesänkningen i Sverige gäller under perioden 1 maj–30 september 2026 och motsvarar cirka 0,4 kronor per liter för diesel och cirka 1 krona per liter för bensin.

Den andra gäller under perioden 1 juli–30 november 2026 och uppgår till 2 kronor och 40 öre per liter.

När de tillfälliga sänkningarna löper ut väntas bränslepriserna stiga.

ANDRA LÄSER: Putin har stoppat möte – förbannad på USA

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

Kan snart smälla i Danmark – Ryssland taget på bar gärning

2026 09 03

Ryssland har tagits på bar gärning i att planera konkreta försök till sabotage i Danmark.

Det uppger den danska säkerhets- och underrättelsetjänsten PET.

Planerna är så tydliga och allvarliga att det är nödvändigt att varna allmänheten, menar Emil Græsholm, chef för kontraspionage på just PET.

– Det är inte bara en varning om att det kan komma till Danmark en dag. Vi ser redan planeringen nu. Väldigt konkret, säger han till Berlingske.

Uppmanar allmänheten

Det är första gången som PET ska ha avslöjat konkreta förberedelser för sabotage på dansk mark. I synnerhet är det företag inom försvarsindustrin med kopplingar till militärt bistånd i Ukraina som bedöms utgöra måltavlor.

Enligt PET är det den ryska säkerhetstjänsten som ligger bakom planeringen. Vanliga danskar uppges rekryteras via Telegram för att användas till dåden. Bland annat kan personer bli ombedda att fotografera känsliga platser och föremål, till exempel specifika företag.

Nu uppmanas därför allmänheten att kontakta polisen om de stöter på den här typen av uppmaningar.

– Budskapet är inte att man ska vara rädd, varken som granne till ett företag eller som vanlig medborgare. Vårt budskap är att vi kan se att man omedvetet kan bli en del av Rysslands sabotageplanering, säger Emil Græsholm.

Andra läser: Putins planer i papperskorgen – nattsvart för Ryssland

Högsta prioritet

Enligt PET är arbetet med detta specifika ryska hot högsta prioritet för den danska underrättelsetjänsten. Hur många fall som avslöjats vill Emil Græsholm inte berätta.

I december förra året uppgav företaget FIre Point att en ukrainsk vapenfabrik ska byggas på dansk mark, vilket fick Kreml att gå i taket. Danmark har tidigare varnat för att det är “90 procents risk” att Ryssland kommer att utföra attentat mot mål på dansk mark.

Tidigare i augusti sattes en anläggning tillhörandes försvarsföretaget Milrem Robotics i brand i Estland. Enligt den estniske premiärministern Kristen Michal kopplas Ryssland till det misstänkta sabotaget.

Igår uppgav Polens premiärminister Donald Tusk att den brand som uppstod i en drönarfabrik i landet tidigare i veckan sannolikt planerades av Ryssland.

Andra läser: Hotar med direktanfall – Ryssland kan slå till i Europa

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen