UPPGIFTER: Turkiet under hårt tryck

2022 05 17

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har klargjort att hans land kommer att motsätta sig en svensk-finsk ansökan till Nato.

Enligt Turkiet stöder länderna, framför allt Sverige, den terrorklassade organisationen PKK. Statliga medier i landet har rapporterat om att Turkiet kräver att över 30 personer med påstådd koppling till PKK överlämnas.

Ett krav som Sverige och Finland enligt uppgifter inte har gått med på.

Delegation på väg

På måndagen meddelade Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) att en delegation med diplomater från de nordiska länderna kommer att åka till Ankara i ett försök att reda ut situationen.

På en presskonferens viftade president Erdogan bort försöket som ”lönlöst”.

– De behöver inte bry sig om att komma hit för att övertyga Turkiet att godkänna ansökningarna, sa Erdogan.

Men trots presidentens hårda ord uppges Turkiet vara öppna för förhandlingar.

”Allt kan lösas”

– Det kommer att bli förhandlingar. Men vi stänger inte dörren. Och vi har inga problem med Finland. Jag har inga detaljer om vad som diskuteras mellan parterna, men det här är diplomati. Allt kan lösas, säger en turkisk diplomat till DN.

President Niinistö är positiv

Under dagen har även Finlands President Sauli Niinistö konstaterat att han tror på en lösning.

– Turkiets uttalanden har under de senaste dagarna mycket snabbt ändrats och hårdnat. Men jag är säker på att vi med hjälp av konstruktiva samtal kommer att lösa situationen, säger presidenten på en gemensam presskonferens tillsammans med Kung Carl XVI Gustaf.

Intensiva diskussioner

När EU:s försvarsministrar träffades i Bryssel under tisdagen var Turkiets nej till Sverige och Finland ett hett ämne. Flera ministrar framhävde att de tror att situationen kommer att lösas, rapporterar DN.

– I slutändan handlar det här om en förbättring för Nato när två så starka länder som Sverige och Finland går med. Jag är säker på att även Turkiet kommer att övertygas om det, säger Tysklands försvarsminister Christine Lambrecht och tillägger:

– Det är viktigt att vi nu för intensiva samtal med Turkiet.

Övertygad om att Turkiet viker sig

Hennes kollega från Luxemburg, François Bausch, instämmer.

– Ingen skulle förstå om vi skulle vägra Sverige och Finland att bli medlemmar. De skulle ju stärka Nato. Jag är övertygad om att sakerna rör sig i rätt riktning under de närmaste dagarna och att Turkiet går med på att de ansluter sig, säger han enligt DN.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen