UPPGIFTER: Turkiet under hårt tryck

2022 05 17

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har klargjort att hans land kommer att motsätta sig en svensk-finsk ansökan till Nato.

Enligt Turkiet stöder länderna, framför allt Sverige, den terrorklassade organisationen PKK. Statliga medier i landet har rapporterat om att Turkiet kräver att över 30 personer med påstådd koppling till PKK överlämnas.

Ett krav som Sverige och Finland enligt uppgifter inte har gått med på.

Delegation på väg

På måndagen meddelade Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) att en delegation med diplomater från de nordiska länderna kommer att åka till Ankara i ett försök att reda ut situationen.

På en presskonferens viftade president Erdogan bort försöket som ”lönlöst”.

– De behöver inte bry sig om att komma hit för att övertyga Turkiet att godkänna ansökningarna, sa Erdogan.

Men trots presidentens hårda ord uppges Turkiet vara öppna för förhandlingar.

”Allt kan lösas”

– Det kommer att bli förhandlingar. Men vi stänger inte dörren. Och vi har inga problem med Finland. Jag har inga detaljer om vad som diskuteras mellan parterna, men det här är diplomati. Allt kan lösas, säger en turkisk diplomat till DN.

President Niinistö är positiv

Under dagen har även Finlands President Sauli Niinistö konstaterat att han tror på en lösning.

– Turkiets uttalanden har under de senaste dagarna mycket snabbt ändrats och hårdnat. Men jag är säker på att vi med hjälp av konstruktiva samtal kommer att lösa situationen, säger presidenten på en gemensam presskonferens tillsammans med Kung Carl XVI Gustaf.

Intensiva diskussioner

När EU:s försvarsministrar träffades i Bryssel under tisdagen var Turkiets nej till Sverige och Finland ett hett ämne. Flera ministrar framhävde att de tror att situationen kommer att lösas, rapporterar DN.

– I slutändan handlar det här om en förbättring för Nato när två så starka länder som Sverige och Finland går med. Jag är säker på att även Turkiet kommer att övertygas om det, säger Tysklands försvarsminister Christine Lambrecht och tillägger:

– Det är viktigt att vi nu för intensiva samtal med Turkiet.

Övertygad om att Turkiet viker sig

Hennes kollega från Luxemburg, François Bausch, instämmer.

– Ingen skulle förstå om vi skulle vägra Sverige och Finland att bli medlemmar. De skulle ju stärka Nato. Jag är övertygad om att sakerna rör sig i rätt riktning under de närmaste dagarna och att Turkiet går med på att de ansluter sig, säger han enligt DN.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar.

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet.

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”.

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen