UPPGIFTER: Turkiet under hårt tryck

2022 05 17

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har klargjort att hans land kommer att motsätta sig en svensk-finsk ansökan till Nato.

Enligt Turkiet stöder länderna, framför allt Sverige, den terrorklassade organisationen PKK. Statliga medier i landet har rapporterat om att Turkiet kräver att över 30 personer med påstådd koppling till PKK överlämnas.

Ett krav som Sverige och Finland enligt uppgifter inte har gått med på.

Delegation på väg

På måndagen meddelade Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) att en delegation med diplomater från de nordiska länderna kommer att åka till Ankara i ett försök att reda ut situationen.

På en presskonferens viftade president Erdogan bort försöket som ”lönlöst”.

– De behöver inte bry sig om att komma hit för att övertyga Turkiet att godkänna ansökningarna, sa Erdogan.

Men trots presidentens hårda ord uppges Turkiet vara öppna för förhandlingar.

”Allt kan lösas”

– Det kommer att bli förhandlingar. Men vi stänger inte dörren. Och vi har inga problem med Finland. Jag har inga detaljer om vad som diskuteras mellan parterna, men det här är diplomati. Allt kan lösas, säger en turkisk diplomat till DN.

President Niinistö är positiv

Under dagen har även Finlands President Sauli Niinistö konstaterat att han tror på en lösning.

– Turkiets uttalanden har under de senaste dagarna mycket snabbt ändrats och hårdnat. Men jag är säker på att vi med hjälp av konstruktiva samtal kommer att lösa situationen, säger presidenten på en gemensam presskonferens tillsammans med Kung Carl XVI Gustaf.

Intensiva diskussioner

När EU:s försvarsministrar träffades i Bryssel under tisdagen var Turkiets nej till Sverige och Finland ett hett ämne. Flera ministrar framhävde att de tror att situationen kommer att lösas, rapporterar DN.

– I slutändan handlar det här om en förbättring för Nato när två så starka länder som Sverige och Finland går med. Jag är säker på att även Turkiet kommer att övertygas om det, säger Tysklands försvarsminister Christine Lambrecht och tillägger:

– Det är viktigt att vi nu för intensiva samtal med Turkiet.

Övertygad om att Turkiet viker sig

Hennes kollega från Luxemburg, François Bausch, instämmer.

– Ingen skulle förstå om vi skulle vägra Sverige och Finland att bli medlemmar. De skulle ju stärka Nato. Jag är övertygad om att sakerna rör sig i rätt riktning under de närmaste dagarna och att Turkiet går med på att de ansluter sig, säger han enligt DN.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Mitt i prick – svart rök lägger sig över Moskva

2026 07 20

Över 400 ukrainska drönare har satt sikte på Rysslands huvudstad..

Kriget kommer allt närmare den ryska befolkningen.

Under natten till måndagen har hundratals drönare skickats in över Moskvaregionen, uppger Kyiv Independent.

Minst en av dem ska ha fått en fullträff.

– Foton och videor som publicerats på sociala medier uppges visa tjock svart rök som stiger över staden Podolsk, som ligger cirka 40 kilometer söder om Kreml, efter en attack mot en oljedepå, skriver den ukrainska tidningen.

Även ett bostadshus i Domodedovo i södra Moskva ska ha träffats av drönare, precis som lagerlokaler i samhället Belye Stolby.

Rysk media: största på flera år

Sergej Sobjanin, borgmästare i Moskva, uppger att Ryssland skjutit ned 85 av de 400 drönare som närmat sig huvudstaden.

Enligt den ryska statskontrollerade mediebyrån Tass handlar det om en av de största attackerna hittills.

– Försöket med drönarattacken mot Moskva var ett av de största på flera år, hävdar Tass.

Ukrainas militär har inte kommenterat uppgifterna om attacken.

Attackerats flera nätter

Den exakta omfattningen av skadorna från nattens anfall är inte klarlagd.

Nattens dramatik utspelar sig enbart två dagar efter en storskalig attack mot just Moskva. Över 370 drönare ska då ha tagit sig in över den ryska huvudstaden. Då spreds bilder och filmer på en stor brand i ett lager för den ryska nätbutiken Wildberries, söder om Noginsk i Moskvaregionen.

– Ukraina har intensifierat sin långsiktiga attackkampanj mot militära, industriella och energimål i Ryssland de senaste månaderna, med drönare som upprepade gånger når Moskva och andra regioner hundratals kilometer från den ukrainska gränsen, rapporterar Kyiv Independent.

Ukraina: legitima mål

Att Ukraina attackerar oljeraffinaderier beror på att de betraktas som legitima militära mål, eftersom anläggningarna förser den ryska krigsmaskinen med bränsle.

Tidigare under sommaren uppgavs att det stora raffinaderiet i Moskva kommer att hållas stängt resten av året till följd av omfattande skador efter att ha attackerats, enligt Reuters.

Foto: X

Text: Redaktionen